Programpunkter

I föreläsningen kommer jag att med utgångspunkt i vetenskapliga litteraturen ge en översikt av möjligheter och utmaningar med att använda artificiell intelligens för en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Som en del i föreläsningen kommer jag dessutom att berätta om vårt nya forskningprojekt där vi undersöker hur maskininlärning kan användas för att förbättra prediktioner av läkemedelsrelaterade problem.

Vad är Ena – Sveriges digitala infrastruktur och hur kopplar Ena till den sektorsspecifika infrastruktur som finns inom hälsa, vård och omsorg? Daniel ger en övergripande presentation av Enas olika delar med fokus på de som har en närmare koppling till hälsa, vård och omsorg.

Sessionen “Real Life Evidence i digital vård” arrangerad av Svenska forskarnätverket för digital vård avslutas med en Panel: 
- Hur kan vi bidra med utvärderingar i realtid i ett snabbt införandetempo? Panelen knyter ihop säcken om lärande, användning och nytta för patienter av digitala vårdtjänster.
En av huvudfrågorna som debatten kretsar kring är :  Hinner vi med att utvärdera på ett bra sätt, när vi breddinför tjänster? Caset '1177 direkt' visar att implementationen rullar på snabbt, och att det är lätt att säga att "vi saknar RCT'er som ger oss evidens". Men hur ska detta göras då??Det kommer att bli en spännande diskussion om hur digitaliseringen påverkar vården och hur vi i samverkan kan skapa en mer tillgänglig och effektiv vård för alla. Vi är övertygade om att paneldebatten kommer att ge värdefulla insikter och inspirera till fortsatt utveckling inom området.

Workshopen utgår från dagens problem med att dela hälsodata, både för primär och sekundäranvändning. Hälsodata är både journaluppgifter och annat inom sjukvården, men även individers egeninsamlade data. Workshopen visualiserar ett hälsodata-ekosystemet och behov hos olika aktörer inom detta.Hälsodata-ekosystemet ska stödja behov hos personal inom hälso- och sjukvård och omsorg samt patienter och medborgare, men även forskare, innovatörer och näringsliv. Olika aktörer behöver agera för att bygga hälsodata-ekosystemet, och dessa är huvudaktörer i workshopen, det handlar tex om myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv. Deltagarna kommer att guidas genom en rad scenarier och utifrån aktörsroller man fått i början kommer de få ta olika beslut. Utifrån problem för personer med hög risk för fotsår och personal som arbetar med detta kommer scenariospelet att utvecklas. Problemen med att dela data samt att sprida kompetens kring sjukvård och egenvård vid fotproblem kommer att vara basen, olika scenarier för vad huvudaktörerna kan göra kommer sedan att spelas upp. Under scenarierna får deltagarna komma med reflektioner om deras problem och möjligheter. Beroende på beslut av deltagarna kommer ett nytt börläge beskrivas i slutet, hur resultatet blir för personal, person med hög risk för fotsår, forskare och innovatörer beror på besluten av deltagarna.

Vi berättar om ett större initiativ kring distansmonitorering i Region Stockholm. Tre sjukhus, tillsammans med hemsjukvården, driver sju piloter kring fyra vanliga diagnoser i syfte att utveckla framtida lösningar. Vi har implementering som mål och blickar framåt för att bättre kunna möta patientens och vårdens behov.

Patienter har svårigheter att förstå vårdtermer, komplex vårdinformation och förutom detta har vi patientgrupper som har språkbarriärer och andra kommunikationsbarriärer på grund av kognitiva eller funktionsnedsättningar. Detta kan leder till missförstånd som kan leda till en sämre vård. Samhället debatterar tillgången till tolk och andra kommunikationsresurser men kanske vi borde titta på hur medicinsk teknik idag kommer att stödja säker och kostnadseffektiv patient kommunikation.

Forskningsprojektet "Hur klickar vi med vården?" Är en vetenskaplig studie av den digifysiska utvecklingen inom svensk primärvård och initierades hösten 2022 av SKR. Utförare är en grupp forskare vid Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.  Studien är pågående och avser att utifrån en mixed method ansats analysera registerdata och beskriva utvecklingen av patienters digitala och fysiska kontakter och vårdmönster inom primärvård/första linjens vård under tiden januari 2020- december 2022. Studien är en uppföljning och vidareutveckling av studien "Digitala vårdmöten med läkare" och inkluderar utöver intervjuer med patienter och professionella "användare" även en omvärldsanalys av vilka tjänster som utvecklats och testats under de senaste åren i samband med  & efter Covid..

Välfärdstekniken är här för att stanna. Det innebär att vårdsektorn och utförare får tillgång till ny och omfattande data. Visste du att dagens data faktiskt kan mäta kvaliteten på vården som invånarna får? Data kommer också snart att kunna förutse framtida händelser så att vi kan vidta förebyggande åtgärder.I denna föreläsning får du ta del av erfarenheter om hur man använder välfärdsteknologiska data för att förbättra äldreomsorgen för att säkerställa god introduktion och permanenta rutinförändringar.

Förstudien om framtagande av Nationell logistiklägesbild redovisar förslagen på hur Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska kunna bistå att svensk hälso- och sjukvård får bättre översikt över hur mycket läkemedel som finns, och var dessa finns.

Vi beskriver hur man genom öppna system och standardiserad data kan öka kvalitet och tillgänglighet och därmed förenkla för vårdpersonal och patienter. När data följer patienten i stället för att vara bunden till ett system förbättrar vi inte bara kvalitén inom vård och omsorg, vi skapar även förutsättningar för preventiv och nära vård.

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

För att kunna hantera kroniska sjukdomar och för att kunna främja egenvård så krävs det en helt ny plattform för sjukvården. Från vårdpersonalen sida är det viktigt att det är ett enkelt och sömlöst arbete för samtliga diagnoser och att arbetssättet har en tydlig röd tråd. Detsamma gäller för patienten som behöver att det ska vara enkla instruktioner och som kan starta igång med tydliga steg. Det är en stor utmaning då varje enskild diagnos är komplex och kräver unika funktioner för att verkligen kunna göra skillnad hos patienten och vårdgivaren och samtidigt erbjuda en kontinuitet och sammanhållet arbetssätt. 

Socialstyrelsen är från 1 oktober 2022 sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom hälsa, vård och omsorg. Det innebär att myndigheten fått ett nytt och större ansvar för att stärka samordningen och driva på utvecklingen av beredskapen inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Vad har digitalisering för roll i att stärka Sveriges beredskap och vilka förmågor måste vi i sektorn bygga upp? Hur ser Socialstyrelsen på sin roll i digitaliseringslandskapet utifrån sitt sektorsansvar? Vilka risker, utmaningar och möjligheter finns?

För att implementera Nationella läkemedelslistan fullt ut krävs ett förändringsarbete, både tekniskt och verksamhetsmässigt, hos vården och på apoteken. För att stödja förändringsarbetet under implementeringsfasen erbjuder E-hälsomyndigheten ett implementeringsstöd. Vi kommer att berätta om arbetet inom implementeringsstöd som utgår från de uppkomna behoven hos vården och apoteken.

En kort presentation av NGS-tjänsten och hur den kan bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Under seminariet diskuterar vi hur kommunerna kan arbeta med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och standardisering av dokumentation.

Framtidsspaning - hur kan nya, gemensamma arbetssätt gynna sömlösa vårdflöden över organisationsgränser? För detta krävs stöd som håller ihop och för vårdflödet vidare. Olika Informationsmängder, exempelvis text och medicinska bildmaterial skapas och används av de olika aktörerna i vårdflödet. Idag sker den nödvändiga informationsdelningen manuellt. Nationell patientöversikt (NPÖ) kan tillföra basinformationen, men behöver kompletteras med utvald information som följer patienten i det specifika vårdflödet. Befintliga och nya tjänster kan utvecklas för att stödja bättre samverkan kring patienten.

För att kunna göra objektiva jämförelser och fatta beslut utifrån fakta har Medicinkliniken i Västerås tillsammans med regionens enhet för verksamhetsuppföljning tagit fram en datadriven vårdtyngdsberäkning som presenterar en vårdavdelnings sammanlagda vårdtyngd.

ICD-11 har lanserats av WHO och kommer på sikt ersätta klassifikationen ICD-10-SE i Sverige.

Projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS presenterar den tekniska specifikationen för hälsoappar, SIS- CEN ISO/IEC TS 82304-2, hur man kan vara med och påverka standarder samt former för deltagande i standardisering. Exempel ges från befintliga standardiseringsprojekt inom hälso- och sjukvårdsområdet/hälso- och sjukvårdsinformatiken.Idag finns det ett stort antal hälsoappar med påstående om att de kan hjälpa oss att bli starkare, hälsosammare och friskare. Sverige har, genom ett internationellt samarbete, tagit fram vägledning som ställer krav på hälsoappar. Dokumentet kan användas genom hela produktutvecklingscykeln och som stöd vid inköp och rekommendation till användning. Att utveckla en hälsoapp som inte klassas som en medicinteknisk produkt har många aspekter som man som utvecklare och användare behöver känna till så som kvalitet och tillförlitlighet