Programpunkter

Effektivitet som begrepp verkar lätt föra tankarna till kostnadsbesparingar och till en digitaliseringsmodell som mer än annat handlar om att ersätta vårdpersonal med IT-lösningar och digitala tjänster. Men är det ryktet verkligen förtjänat? Under föreläsningen ”Varför är vi så rädda för effektivitet” görs konkreta nedslag i en mer positiv tolkning av effektivitetsbegreppet, med fokus på rubriker som kvalitetsmätning, datainsamling och på värdet av att faktiskt analysera och följa upp insamlad data som ett led i att effektivisera vården. 

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom, såsom cancer ska få möjlighet till en ny medicinsk bedömning. Men idag uppger endast 1-2 av 10 patienter att de fått information om möjligheten.Ny medicinsk bedömning är en tvådelad IT-plattform där patienten ger sin berättelse via inlogg på 1177 och vårdgivaren i samma system kan göra en förfrågan till annan vårdgivare samt vidarebefordra allt underlag för den nya bedömningen. Systemet erbjuder ett enkelt och tydligt arbetssätt, säker kommunikation mellan vårdgivare, inget behov av att faxa journalhandlingar, uppdatering i realtid och den ger alla patienter med behov möjlighet till en ny bedömning på lika villkor  

Över 16 miljoner covidbevis begärdes ut under ett år. Digital brevlåda användes som primär kanal för covidbevisen, vilket resulterade i att 700 000 svenskar skaffade digital brevlåda under samma år. Det har bidragit till ett hopp i digitaliseringskurvan som gynnar såväl medborgarna som de som nyttjar digital brevlåda som kanal. Tekniken för covidbevis kopierades i flera EU-länder och framgångarna runt covidbevis kan bidra till att fler digitaliseringsringar på vattnet uppstår. I Tidöavtalet stipuleras att man vill reformera den digitala infrastrukturen i vården, vilket indikerar att det är ett område den nya regeringen vill satsa på. I den här föreläsningen tar vi arbetet med covidbevis som utgångspunkt för att visa hur digital brevlåda som kanal kan bidra för såväl medborgare, vården, som samhället i stort. 

Kompetensförsörjningen inom vården och omsorgen är en av våra viktigaste ödesfrågor – här och nu. Nya arbetssätt i kombination med digital teknik, där medarbetarnas kompetens utnyttjas på bästa sätt och invånarna ses som medskapare är avgörande för att lyckas erbjuda en nära och personcentrerad vård och omsorg. I den här föreläsningen delar vi med oss av vår kunskap kring olika initiativ som krävs för att trygga kompetensförsörjningen och hur vi kan gå från ord till handling.

Behoven av mer och bättre data är en förutsättning för sjukvården att bli mera informationsdriven i sin utveckling. Inom Sussa samverkan jobbar nio regioner gemensamt och stöttar varandra i arbetet med att utveckla ett datalager.

Region Stockholm har gett Regionalt cancercentrum  Stockholm Gotland (RCC SG) i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt gällande lungcancerscreening. Syftet är att ta reda på om riktad screening kan vara ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede och om metoden är genomförbar i praktiken. RCC SG har tillsammans med thoraxröntgen Karolinska universitetssjukhuset byggt en infrastruktur för att kunna etablera lungcancerscreening.

Sessionen “Real Life Evidence i digital vård” arrangerad av Svenska forskarnätverket för digital vård avslutas med en Panel: 
- Hur kan vi bidra med utvärderingar i realtid i ett snabbt införandetempo? Panelen knyter ihop säcken om lärande, användning och nytta för patienter av digitala vårdtjänster.
En av huvudfrågorna som debatten kretsar kring är :  Hinner vi med att utvärdera på ett bra sätt, när vi breddinför tjänster? Caset '1177 direkt' visar att implementationen rullar på snabbt, och att det är lätt att säga att "vi saknar RCT'er som ger oss evidens". Men hur ska detta göras då??Det kommer att bli en spännande diskussion om hur digitaliseringen påverkar vården och hur vi i samverkan kan skapa en mer tillgänglig och effektiv vård för alla. Vi är övertygade om att paneldebatten kommer att ge värdefulla insikter och inspirera till fortsatt utveckling inom området.

Läkemedelsverkets sammanställning över restanmälda läkemedel uppdateras dagligen och publiceras på Läkemedelsverkets webb i olika format. XML-filen, tillhandahålls som öppen data och kan användas av andra aktörer för att integrera i egna system. Under föreläsningen kommer Läkemedelsverket att djupdyka i vilka informationsmängder som källan innehåller.Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) är en kunskapsdatabas med aktuell och evidensbaserad information om läkemedel som nås via ett API (application program interface). Syftet med Sil är att öka patientsäkerheten genom att stödja hälso- och sjukvårdspersonalen i samtliga steg i läkemedelsprocessen, i hela landet. Innehållet från Sil är tillgängligt i de system inom hälso- och sjukvården (såsom journalsystem) som integrerar mot Sils tjänster.Under hösten 2023 kommer källan Restanmälda läkemedel inkluderas i Sil och därefter finns möjlighet att integrera informationen i journalsystem.Detta möjliggör att förskrivare redan vid ordination uppmärksammas på att ett läkemedel är restanmält, vilket underlättar för patienter, förskrivare och apotek.

Region Skåne startar införandet av det digitala verktyget 1177 direkt under våren 2023. En grupp skånska forskare med särskilt intresse i e-hälsoforskning har under flera år planerat studier som ska studera verktyget utifrån olika aspekter. Ett antal frågeställningar kring patientsäkerhet, vårdkonsumtion och vårdpersonals samt patienters uppfattningar av verktyget har formulerats i fyra delstudier som kommer att gå av stapeln under 2023. Presentationen kommer att sammanfatta samarbetet kring studieplanering mellan olika aktörer på regional och nationell nivå, samt öppna för diskussion om fallgropar och fördelar med olika studiedesign.

Presentera projekt Falldatabas för diagnostiskt centrum
Diagnostiska centra utreder patienter med allvarliga ospecifika symptom som kan bero på cancer- Små enheter med få läkare – ca 19 (för AOS, CUP)- Dessa har etablerats de senaste 9 åren i Sverige- Utredningen följer ett standardiserade vårdförlopp- Samarbete oftast ad hoc och personrelaterat- Storstadsregionerna har ca 700 fall/år- Motsvarande centra finns etablerade i andra länder i Norden -Diagnostiskt centrum finns på 19 platser i landet.
Idag saknas möjligheterna att på ett enkelt och smidigt sätt dela och diskutera patientfall som utreds för allvarliga symptom somkan bero på cancer eller ospecifik primär tumör.Vi tror att det finns behov av att i högre grad och på ett strukturerat sätt dela kunskap om komplexa fall, samarbeta under utredningsfasen samt möjliggöra för kompetensutveckling.Patientvinsten bör vara snabbare diagnostik, diagnostiskt centrum får ett verktyg att samarbeta i samt en möjlighet att utveckla processer för samarbetsformer, beslutstöd och utbildningar. 

Vilken väg tar en biverkningsrapport ut i Europa och hur bidrar den enskilda rapporten till en god säkerhetsuppföljning och säkra läkemedel? Hör chefen för läkemedelssäkerhet och chefen för IT berätta om hur de krokade arm för att hantera en skenande mängd biverkningsrapporter genom att ta hjälp av digitala medarbetare/RPA, hur de la upp arbetet och hur det hjälpt till att få en kulturell förflyttning och attitydförändring kring den här typen av teknik, att snabbt kunna presentera säkerhetsdata externt och att snabbt kunna hantera potentiella säkerhetsrisker när de uppkommer.  

Yrkesresan är en satsning på strukturerad introduktion och kontinuerlig kompetensutveckling med digitalt stöd för medarbetare och chefer inom socialtjänsten.

Socialstyrelsen presenterar översiktligt innehållet i hälsodataregistren och beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att andra myndigheter och forskare ska få ta del av uppgifterna. Myndigheten presenterar också resultatet av utredningen om relevanta hälsodatamängder på nationell nivå och de förslag på nya insamlingar som myndigheten föreslagit regeringen. Seminariet vänder sig till andra myndigheter, nationella aktörer och forskare med intresse för hälsodata.