Sessions

Arbetet med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister ökar nu takten. Informationsförsörjningen sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Just nu pågår en intensiv metodutveckling: kan registren ta ett större ansvar för att nyttja god informatisk grundstruktur? Kan arbetet ske för flera register samtidigt? Hur kan registren bidraga till uppföljning av vårdförloppen på ett smartare sätt? Hur kan informationsförsörjning till de nationella kvalitetsregistren bidra till en ökad enhetlighet i den kliniska vardagsvården, är några exempel på de ansatser vi kommer berätta om!Kom och lyssna och ställ frågor till oss om arbetet, utmaningar och erfarenheter och om vägen framåt!

För att implementera Nationella läkemedelslistan fullt ut krävs ett förändringsarbete, både tekniskt och verksamhetsmässigt, hos vården och på apoteken. För att stödja förändringsarbetet under implementeringsfasen erbjuder E-hälsomyndigheten ett implementeringsstöd. Vi kommer att berätta om arbetet inom implementeringsstöd som utgår från de uppkomna behoven hos vården och apoteken.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Under 2021 genomförde region västernorrland en pilot gällande digital ingång i vården. Sommaren 2022 breddinfördes detta inom alla regiondriven primärvård. Vitalis 2022 föreläste regionen om piloten, erfarenheter av vårt breddinförande samt vårt fortsatta breddinförande. 

2019 satte sig en hel psykiatriavdelning ned i ett rum och lärde sig att lyssna på patienter på ett helt nytt sätt. Sedan sparade en region miljonbelopp genom att använda den kunskapen. Blir du nyfiken nu? Från en personlig berättelse till konkreta tips som du kan börja med redan imorgon. Välkommen till denna föreläsning och missa workshopen på samma tema, Lyssna så att du hör.

Hur kan digitala lösningar användas för att minska kostnader och övertidsarbete, korta köer, och höja vårdkvaliteten? En introduktion till begreppet Lean Healthcare och hur digitala lösningar används som verktyg i applicering av lean-idéer inom verksamhetsstyrning i sjukvården.

I ett 'data science-arbete' med forskningsdata från Stockholms Diabetes Preventiva Program (SDPP) har algoritmer tränats för att predicera risk för att utveckla typ2 diabetes och risken att ytterligare utveckla sjukdomen har kvantifierats. Vidare har vi kunnat ta fram modeller för att beräkna effekten av olika åtgärder för att minska riskerna för sjukdomsutveckling.Algoritmerna kan användas för att ge vårdpersonalen konkreta verktyg att arbeta med både inividuella vårdplanering och uppföljning-förbättring av vårdenehetens vårdprogram.Vi presenterar resultat och exempel som kan tas vidare till klinsik tillämpning

Svaret på den frågan är sannolikt "nej", men mer rimligt är kanske att fråga sig i hur stor utsträckning vi trots allt kan eliminera behovet för att sätta patienten i stolen?Tand- och munhälsa skiljer sig mot övriga hälso- och sjukvården inte bara genom annorlunda lagstiftning och regelverk för ersättning och patientavgifter, det är också ett område där patienten själv har väldigt goda möjligheter att med egna insatser säkra en god tand- och munhälsa.De som själva jobbar inom tandvården bekräftar bilden av att "jobbar man här bli man lite immun, man vet ju hur man ska sköta sina tänder så då får man sällan problem".Kan vi med digitala tjänster för råd och stöd samt beteendeförändrande insatser få våra patienter att komma i samma läge?Denna programpunkt syftar till att dela erfarenheter av arbete med digitala tandvårdstjänster inom Sveriges olika tandvårdsorganisationer, stort som smått, för att sprida kunskap och insikt samt inspirera till fortsatt innovation med hjälp av digitaliserade processer!

Experiences with collaboration between hospital and vendor on information modelling, templating and software development attempting to increase speed and quality of product.

Neonatalverksamheten har drivit ett arbete med strukturerad dokumentation baserad på det nationella uppföljningsprogrammet för neonatala högriskbarn. Hur mycket skiljer sig verksamhetens behov från det informatiska behovet.

E-hälsomyndigheten genomförde under 2022 ett projekt där vi utvecklade en funktion för att generera en patientanpassad text till en doseringsanvisning utifrån strukturerad information.Här får ni en inblick i på vilket sätt framgång nåddes i projektet. Arbetet beskrivs utifrån olika yrkesmässiga perspektiv där arbetsmetoden innebar täta avstämningar och stora möjligheter till snabba uppdateringar av funktionalitet och textformuleringar och där testverktyg användes aktivt i kravställningen.

Arbetar du inom socialtjänsten och är nyfiken på AI? Under denna workshop ger vi en grundläggande introduktion till AI som sedan fördjupas utifrån de utmaningar socialtjänsten står inför som AI skulle kunna hjälpa till att lösa.

Hur kan man dela data i ett boende? Projektet Äldreboendet Flaggskeppet har som mål att ta fram en guide och en digital tvilling för att kartlägga hur man kan bygga framtidens boende för äldre genom att ha fastigheten som nav för datainsamling och utbytande av data. Vi berättar om lärdomarna från projektet som fördjupar sig i förutsättningar för insamling av data och hur data kan tillgängliggöras på ett strukturerat sätt mellan olika aktörer och skapa värde för boende/individ, verksamhet och samhälle. 

En av de frågor som All.Can driver är att införa nationella riktlinjer för uppföljning av vårdens verksamhet. Flera rapporter och utredningar visar på utmaningar med ojämlik vård, där ett av problemen är bristen på relevant uppföljning och tillgång till data. I takt med att de regionala skillnaderna i vårdsystemet ökar är det därför av stor vikt att se över den uppföljning som görs, vilket också är på agendan för den nya regeringen. I Tidöavtalet lyfts behovet av en ökad styrning och uppföljning av statliga medel; en nationell plan och styrning av kompetensförsörjning samt en stärkt uppföljning av vårdens effektivitet och kvalitetsredovisning.
Seminariet är en fortsättning på ett rundabordssamtal som All.Can genomfört på ämnet under februari 2023 där representanter från både myndigheter och politiken deltog. Lyssna in på seminariet för att höra tankar om hur vi utvecklar förmågan att mäta och följa upp cancervården i Sverige, varför det är viktigt, vad som görs idag och vad som borde göras.

EIT Health is a strong European network in healthcare education, research, technology, business creation and corporate and social innovation. EIT Health is a unique concept for widening participation and outreach across Europe connects the different activities in innovation, business creation, and education towards common targets.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Hälsodigitalen, ett år senare!Vad har hänt sedan maj 2022 - när Hälsodigitalen har utvecklats vidare och blivit 1177 direkt Västerbotten.

Krångliga IT-system orsakar både fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem. Men det tar man sällan hänsyn till när man utvecklar datorsystem. Vi har därför med finansiering från AFA försäkring tagit fram metoder som kan användas vid utveckling och införande av IT-system som bidrar till ett hälsosammare digitalt arbetsliv. 

Dr. Tonje Reier-Nilsen har diagnostisert flere idrettsutøvere med en ny digital metode, en pustetest med telefonen, som krever færre ressurser og som kan revolusjonere astmaoppfølging! Hun har jobbet som overlege på Barneavdeling for allergi og lungesykdommer på Rikshospitalet fra 2011 – 2022, og har hatt fagansvar for astma der de senere årene. Hun har siden 2018 også jobbet på Olympiatoppen og nettopp også startet på Idrettens helsesenter, og på disse arbeidsplassene har hun ansvar for utredning og behandling av utøvere med luftveisproblematikk.Tonje er engasjert i forskning og utvikling, og er med i flere prosjekter knyttet til ORAACLE gruppen på Oslo Universitetssykehus og OSTRC på Norges Idrettshøyskole. Hun har en sentral rolle i en IOC gruppe som siste to år har utviklet flere konsensusrapporter vedørende utøvere med luftveisproblematikk, og disse ble publisert i BJSM denne våren. Hun sitter også i styret i Norges Astma- og Allergiforbund.Tonje brenner for folkehelse, folkeopplysning og at idretten skal lære mer om belastningsskader i luftveiene – en hyppig forekommende problemstilling som har hatt urettferdig lite fokus. Kom, hør og lær!