Sessions

Inom ramen för projektet ESF Digital kompetens för medarbetare inom region Stockholm har vi tagit fram ett koncept för Digitaliseringsträffar för medborgare. Konceptet och innehållet i träffarna har tagit fram genom workshops där representanter från Stockholms läns sjukvårdsområdes Samråd samt Pensionärsråd deltagit tillsammans med representanter från vårdverksamheten. Digitaliseringsträffar för medborgare testas nu på några vårdcentraler inom Stockholms läns sjukvårdsområde.

Socialstyrelsen har utökat förvaltningen av Snomed CT till att också innefatta ett antal representanter från regionerna och Inera AB. Här berättar vi om samverkan och hur arbetet går till i praktiken.

Rehabilitering med hjälp av VR tar Capio till datadrivna höjder.På Capio Rehab Orust har ett tremånaders pilotprojekt körts med virtual reality (VR) för rehabilitering av smärttillstånd i nacke och huvud. Johan Ellegård, verksamhetschef och Victor Stenberg, fysioterapeut har med hjälp från Ramsay Santé Innovationshub och dess samarbetspartner Curest implementerat en datadriven rehabiliteringsprocess med stor success. Victor som till vardags hjälper patienter med exempelvis nackskador har aldrig sett något liknande. Patienterna är supernöjda och engagerade och jag som fysioterapeut får med hjälp av VR-headset en ocean av data som möjliggör en kvalitativ och datadriven rehabilitering, att den dessutom är mycket roligare än den traditionella behandlingen hjälper självklart också. Victor och Johan delar med sig av hur Capio Rehab Orust arbetar med data, tekniken och varför patienterna tycker det är så otroligt roligt samtidigt som de alla blivit mycket bättre. 

Ska vi digitisera, digitalisera, eller faktiskt ägna oss åt digital transformation?Digitaliseringens möjligheter omnämns ofta, inte minst som en del av lösningen på de stora utmaningar som offentlig sektor står inför under de kommande åren. Den demografiska utvecklingen och de svårigheter som rör bland annat kompetensförsörjning och bemanning inom vård och omsorg är redan idag en av de större utmaningarna.

This presentation will introduce the results of the joint Nordic PROTECT project (“Proactive health and welfare technology for Nordic users and societies”, 2021-2023) and discuss them with a future-oriented perspective. PROTECT has brought together a large group of Nordic researchers from several fields as well as stakeholders (altogether nearly 200 workshop participants from four countries). The new knowledge co-created in PROTECT contributes to understanding the specific contexts and life situations where proactive health and welfare technology (HWT) is expected to be increasingly applied in the Nordic countries. The new knowledge also encourages and enables further research on the topic. Sharing research-based knowledge about the similarities and differences in proactive HWT services, implementation, and policies – including challenges in proceeding from piloting to implementation – across the Nordic societies enables better overall understanding of the experiences and expectations of diverse users in the individual countries and in the region. This, in turn, will help improve policy interventions and innovations to enhance proactive and resilience-supporting HWT use and the quality of life and work of Nordic citizens and caregivers.

Digital interventions can have beneficial effects on our health and prescribing digital therapies is not in the distant future - for use in institutions and at home. While the benefits are encouraging for patients, next-of-kin, healthcare personnel and institutions, we need a deeper understanding of the nature of digital interventions that are powered by sensors, algorithms and apps. The understanding should help us answer questions like how we verify the clinical benefits of the therapies or if health systems have the expertise, regulations, organisational roles and health economic arrangements in place to adopt digital therapies.This talk reports on some initiatives in Scandinavia and Germany that address the development, testing, regulation and procurement of digital interventions. As a backdrop, the talk uses discussions in the Health Data Innovation Council (https://healthdatainnovation.eu) to highlight different aspects of data-driven health interventions and the implications across the continuum of care (prevention, treatment, rehabilitation and palliative care), health technology life cycle (design, testing, commercialization and operations) and oversight (approval, certification and regulation).

Smärta är ett stort problem inom vården och hantering av smärta är ett område där vården ofta får klagomål. För patienter är smärta ofta ångestladdat och många känner sig nedstämda eller oroliga.Av den anledningen ville Aleris sätta smärtan och patienten i centrum och göra uppföljningarna individanpassade. Man har därför utvecklat ett processflöde som automatiskt följer upp varje patient efter en ny förskrivning eller förändring av medicineringen. Patienten får ett SMS varje morgon med en länk till ett frågeformulär som hen kan besvara när och var det passar bäst, inte sällan tillsammans med anhörig. Vid slutet av uppföljningen görs en sammanställning och bedömning. Systemet informerar patienten vad som händer under hela processen, resultaten av bedömningarna och vad nästa steg är i patientens vårdprocess.Föredraget presenterar erfarenheterna, både från patienternas och vårdpersonalens synvinklar, på användningen av den digitala smärtuppföljningen 6 månader efter implementationen på ASIH i Stockholmsregionen.

The Health Data Guide is intended to provide an overview of managing health data effectively so that the goals of improving the health of individuals can be more easily realized. Part One should provide a brief overview of the health data area and insights into a series of typical hurdles to overcome and ditches to avoid. It should provide the newcomer to the area with sufficient orientation to facilitate the discussion with various experts and partners. The more detailed Part Two is under development.

Region Jämtland Härjedalen var först i Sverige med att införa bred egenmonitorering. Nu har regionen sjösatt en konkret och långsiktig plan för massuppskalning, genom att i ett första steg snabbt koppla upp 5 000 patienter. Regionens verksamhetsutvecklare Annette Boije delar med sig av framgångsfaktorer och lärdomar längs vägen.

Närakuten är en akut drop-in-verksamhet som tidvis har ett högt antal samtidigt sökande personer att bedöma. Kö till registrering och en medicinsk bedömning i triagen bildas ofta. Vi har därför drivit ett arbete att låta sökande själva registrera vissa uppgifter. Detta både ur perspektivet att göra patienter mer delaktiga samt för att avlasta sjuksköterskan i triage genom att lyfta bort vissa administrativa uppgifter.

Hemsjukhuset 3.0 är ett genomförandeprojekt som finansieras inom ramen för Vinnovas "IoT för innovativ samhällsnytta". Projektet är ett samarbete mellan Borgholms kommun, Region Kalmar, Cuviva, RISE, Linnéuniversitetet samt Manolis consulting. Syftet med projektet är att digitalt via en IoT-plattform knyta ihop patient, kommun och region, på ett sätt där alla de tre parterna kan samverka.

ICNP kan beskriva både hälsotillstånd och åtgärder och kan därmed potentiellt konkurrera med andra klassifikationer, exempelvis ICF och KVÅ. Ett arbete med mappning av ICNP gentemot dessa två klassifikationer redovisas med problematisering kring vad det kan föra med sig i hälso- och sjukvården.

Ung Cancer tar ständigt del av vittnesmål från våra 4000 medlemmar kring bristande bemötande i primärvården. Unga vuxna får stå på sig för att undersökas ordentligt, övertyga läkare om att symtom de känner är på riktigt och kämpa för att tas på allvar när de känner att något är fel. Att primärvården ställer sig skeptiska till att unga kan drabbas av allvarliga sjukdomar som cancer skapar situationer där man tvingas gå med en cancersjukdom under lång tid - ibland under flera år. Detta är givetvis helt oacceptabelt och kan i värsta fall leda till att sjukdomen hunnit gått så långt när den väl upptäcks att det är för sent.Primärvården har en viktig roll och ett stort ansvar, ändå möts unga vuxna av hinder där de borde få hjälp. Under programpunkten på Vitalis vill vi på Ung Cancer belysa situationen för unga vuxna cancerdrabbade, tillsammans med några av våra medlemmar som själva mött motstånd när de sökt vård för sin cancersjukdom. Vår förhoppning är att starta en diskussion om problemet som når primärvården och ansvariga där. 

För att stärka samverkan på den nationella nivån har Socialstyrelsen och NSG Strukturerad vårdinformation stärkt samverkan under 2022. Ett antal principer för samverkan har utarbetats för att tydliggöra för målgrupperna hur den nationella nivån hänger samman och samverkan för att erbjuda stöd och vägledning.

Artificial intelligence (AI) can potentially contribute to solutions to some of the major challenges facing healthcare systems around the world. However, the development of new AI applications does not guarantee that they will be routinely used in clinical practice. It is well established in implementation and innovation research that the introduction of new technology is associated with various forms of obstacles and resistance. This contributes to delayed and variable application and a high risk of losing the potential value they can bring to the healthcare system in terms of quality, safety, accessibility and optimization. In this presentation, we provide an overview of state of the art regarding the implementation of AI applications in healthcare today. We also suggest ways forward, how to develop successful strategies for implementation and work structured with implementation processes.

Idag finns en uppsjö digitala verktyg som syftar till att underlätta och effektivisera vården. Förhoppningarna från vårdgivare är stora inför implementeringen av ett nytt verktyg, det ska förbättra patientupplevelsen, vårdpersonalens arbetsmiljö och spara både tid och resurser för verksamheten. Men vad blir de faktiska resultaten? Och hur kan vårdgivare förbättra sina chanser att nå sina önskade resultat? 

Konferensspåret "Av kliniker, för kliniker"  har skapats av eHälsoläkarföreningen. Syftet är att lyfta hur vårdens digitalisering kan drivas från sjukvårdsgolvet av kliniker som ser behov och möjligheter och utnyttjar digitaliseringen för att förbättra vården. Spåret lyfter goda exempel på hur digitala arbetssätt kan utvecklas och implementeras, men också på hur vi tar oss an den ännu svårare uppgiften att ge dessa arbetssätt bred spridning och etablera dem som det nya normala.Hur hanterar vi till exempel juridik och regelverk, ersättningsmodeller, principiellt motstånd hos vårdens professioner och inte minst den svåråtkomliga vanans makt, så att patienter och kliniker kan skörda frukterna av den digitala transformationen.Programpunkten ger en kort introduktion till frågeställningarna och de bidrag som ingår i spåret.

How wearables will revolutionize eHealth.

EHDS - Status and negotiation process