Programme

Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. 2022 trädde en lag i kraft i Sverige som fastslår att regering och statliga myndigheter är skyldiga att konsultera samiska företrädare när det gäller beslut av särskild betydelse för den samiska befolkningen. Hur kan en rättighetsbaserad dialog och process se ut?

Vad händer med de mellanmänskliga relationerna när den nyindustrialiseringen tar fart, när samhällen förändras snabbare än på länge och nya utmaningar står för dörren? Hur klarar kommuner, myndigheter och företag av att säkerställa de mänskliga rättigheterna och att motverka och förebygga diskriminering? Hur efterlevs diskrimineringslagen i samhällsomvandlingens tidevarv?

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden som en del i den gröna omställningen. Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur och näringar i en tid av omställning?

Välkommen att delta i en workshop med Allmänna arvsfonden. Lyssna och delta i spännande samtal och ta del av exempel på projekt som motverkar klimatförändringar, segregation, gängkriminalitet, psykisk och fysisk ohälsa. Allmänna arvsfonden är en av landets största finansiärer av utvecklingsprojekt som bland annat stärker barns och ungas kunskap om klimatomställning, motverkar ofrivillig ensamhet hos äldre och skapar säkra digitala mötesplatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi på Arvsfonden är alltid beredda att bolla spännande idéer som behöver finansiering.

Utforska hur Sverige bör stärka rättigheterna som naturlig del av kris- och krigsberedskapen! I vårt seminarium diskuterar vi hur internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter styr besluten i förberedelser för väpnad konflikt. Få större insikt i hur vi säkerställer rättvisa och jämlikhet även under press. Missa inte chansen att lära dig mer om en tryggare framtid!

Antirasistiskt arbete i Sverige har under flera decennier drivits av god välvilja, ideologisk färgblindhet och en självbild präglad av neutralitet. Vad kan anses vara neutralt om en rasistisk retorik blir allt mer normaliserad? Och går det någonsin att vara neutral inför frågor om rasism och diskriminering?I den här panelen samtalar vi kring neutralitet, polarisering, exceptionalism och antirasistisk handlingskraft.

Demokratistegen är en modell för skolan och folkbildningen att arbeta med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån verksamhetens behov. Med Demokratistegen kan ni till exempel förebygga antisemitism och andra former av rasism, öka tryggheten på er skola eller utveckla elevers och deltagares kunskaper och kritiska tänkande. Med Demokratistegen gör ni ett kollegialt utvecklingsarbete som rör både skolmiljön och undervisningen. När demokrati och mänskliga rättigheter möter nya utmaningar behöver skolan behöver skolan hänga med.Demokratistegen är ett samarbete mellan Skolverket och Forum för levande historia. Myndigheterna erbjuder handledning för skolor och folkhögskolor som arbetar med Demokratistegen.

I en föreläsning om kontor i omställning vill vi sätta fokus på att kombinera aktiva åtgärder och arbetsmiljöföreskrifter för att skapa ett inkluderande arbetsliv. Omställningen har gett oss nya utmaningar men också nya möjligheter. Som fackförbund utbildar vi förtroendevalda och stöttar arbetsgivare i arbetet med omställningen av kontor. Riksförbundet Attention arbetar bl.a. för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver på arbetsmarknaden.

Globalt är demokratin på tillbakagång. Allt fler lever under ofria förhållanden. Civilsamhällets utrymme krymper när demokratier försvagas eller upphör. Forskningsinstitutet V-dem ser att det även i Sverige finns en negativ utveckling. Indikatorer för politiska partiers spridande av hatpropaganda går upp. Men hur ser det ut i norra Sverige? Samforma presenterar rapporten om Civilsamhället i samhällsomvandlingen. Fremia presenterar undersökningar om kommunpolitikers syn på civilsamhällets roll, och hur civilsamhället påverkas av politiken.

Hur kan en stad lyckas med en rättvis klimatomställning? Kom och ta del av lärdomar och utmaningar från kommuner som arbetar för att nå målet om klimatneutral stad till 2030. Hur genomför vi omställningen samtidigt som vi främjar och säkrar mänskliga rättigheter och god och jämlik livskvalitet

Myndigheten för delaktighet ser en ökning av hot om våld och faktiskt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning i Sverige. Samtidigt är barnen en särskilt utsatt grupp. Detta är en samhällsutveckling som kommer kräva stora insatser från samhället. Hur kan vi möta utmaningarna och säkerställa alla människors rätt att leva ett liv fritt från våld? Det borrar vi i på ett aktuellt seminarium om våld och funktionsnedsättning. 

Trots tider av stora förändringar, oroligheter och ekonomiska nedskärningar får barns rättigheter inte bortprioriteras. Vi måste stärka synen på barn som rättighetsbärare och prioritera deras delaktighet. Barnkonventionen måste tillämpas praktiskt. Workshopen syftar till att stärka arbetet med att integrera barns rättigheter och dela erfarenheter för att främja, skydda och stärka dessa i Sverige. 

När vi skriver att omställning utan funkofobi är lika enkelt som lego menar vi det. Om alla klossar är kvadrater av samma storlek kommer det inte dröja länge innan bygget rasar. För att bygga stabilt måste du använda klossar med olika form och funktion. Likaså kan vi inte bygga samhället utifrån ett kvadratiskt tankesätt, utifrån en norm! Kom och lyssna på ungas egna tankar om funkofobi och omställningen i Sverige.

Om vikten att omvärdera sin inställning mitt i en omställning. Sverige beskrivs ofta som ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Men kyrkan är och har varit en naturlig och aktiv del av samhällsbygget, samtidigt som tron varit privatsak. I omställningens tid möter vi allt oftare människor och sammanhang som ger tro och religion större utrymme. Hur skall vi leva tillsammans och lära av varandra ? Kan religion vara en resurs i mötet med den andra och bidra till psykisk hälsa och minskade fördomar?  

Digitaliseringen har en betydelsefull roll för såväl bevarandet som utvecklingen av de nationella minoritetsspråken. Nationella minoritetsspråk som meänkieli och romska riskerar att hamna utanför flera digitala sammanhang på grund av bristande tillgång till appar och andra digitala verktyg. Digitaliseringen förutsätter nämligen en digital språkinfrastruktur som saknas för flera av språken.Panelsamtalet lyfter frågor om hur digitaliseringen kan stärka förutsättningar för de nationella minoritetsspråken att leva vidare och utvecklas i Sverige.

Det hårdnande politiska landskapet och det minskade utrymmet för civilsamhället försvårar organisering för oss, våra målgrupper och andra organisationer inom muslimska civilsamhället på flera sätt. Ett ökat antal politiskt motiverade granskningar och beslut tar allt mer av våra resurser och ökar osäkerheten i organisationen. Kombinerat med andra faktorer som ökad misstänksamhet och hatbrott mot muslimer blir situationen ohållbar i längden. Därför ställer vi frågan: Kan muslimska organisationer överleva i det nya civilsamhället?

Hållbar omställning – för varje människa och för vår planetPågående forskning vid Göteborgs universitet visar att då människor inte känner sig delaktiga så sjunker deras beredvillighet att acceptera miljöpolitiska åtgärder, något som i förlängningen kan leda till att det blir svårt att på politisk väg få igenom nödvändiga beslut. Hur kan mänskliga rättigheter ge vägledning för en hållbar klimatomställning? Och hur ställer vi om utan att lämna någon utanför? Seminariet sker som panelsamtal med bland andra civilsamhället och verksamhetsföreträdare. 

På pappret bejakar vårt samhälle inkludering där alla få vara med och bidra. I praktiken har personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom adhd och autism sämre möjligheter att få och behålla ett arbete, trots att det är en mänsklig rättighet enligt FN-konventionen. Kravet på att snabba och fortlöpande omställningar till nya verktyg, metoder och arbetssätt gör det extra svårt för personer med kognitiva svårigheter. Resultatet blir stress, sjukskrivningar och utanförskap.

Vad innebär det att vara same, tornedaling, kvän och/eller lantalaiset i en värld där kulturella, språkliga och andra mänskliga rättigheter ständigt hotas och ifrågasätts?Med utgångspunkt i ungas jag-berättelser om kultur och identitet samtalar representanter från Met Nuoret och Sáminuorra med Kulturrådet om vad det innebär att vara ung, urfolk och minoritet idag. Samtalet tar upp angelägna frågor som identitet, rädsla, historia, utanförskap, plats och stolthet.

Ingen ska bli utsatt för diskriminering, det är en mänsklig rättighet. Ändå sker det. När motsättningarna i samhället ökar är skolans roll viktigare än någonsin. Nya generationer formas och utbildningen ska leda till både kunskap och grundläggande värden. Mänskliga rättigheter ska respekteras. Samtidigt ökar anmälningarna till DO om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet i skolan.Hur ser elevernas vardag egentligen ut? Hur påverkas skolgången? Och vad behöver göras?