Sessions

Välfärdsteknik ska skapa trygghet, självständighet och delaktighet för äldre – men gör den det i praktiken? En nationell studie med över 400 deltagare avslöjar en tydlig klyfta mellan teknikens löften och användarnas upplevelser. Ta del av insikter om vad som fungerar, vad som saknas och hur vi kan förbättra framtidens lösningar.

Det här är den första av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna del fokuserar på det kliniska behovet. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning.I det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom spirometri, labbvärden och EKG.Den här föreläsningen belyser det kliniska behovet och den praktiska relevansen av ett mer patientcentrerat och datadrivet kvalitetsregister – där informationen är standardiserad, återanvändbar och tillgänglig.

EHDS ställer krav på ny infrastruktur för sekundäranvändning. Regionerna och staten måste arbeta tillsammans för att Sverige ska uppfylla kraven. Samtidigt behöver regionerna göra en hel del både eget och regiongemensamt förberedelsearbete. I detta pass visar pilotregioner hur de testar tekniska lösningar som fungerar både för regionens egen uppföljning och för att leverera data till en samordnande HDAB.

EHDS styr mycket av infrastrukturen som ska gälla inom hälso- och sjukvården i hela Europa närmaste åren. Tanken är att underlätta hantering av hälsodata inom olika delar av vården – interoperabilitet - såväl för själva utövandet men också för uppföljning och forskning. En del av EHDS (D8.3) avser hälsoappar vars kvalitet avses följa en specifikation avseende bland annat användbarhet och säkerhet. Efter en första konsultationsrunda tog EU fram en ny version, som skulle kunna utgöra basen för en standard för bedömning av hälsoappar. Detta visar att konsultationsprocessen kan vara konstruktiv. Sedan återstår frågan hur en färdig standard kommer att tillämpas inom vården.

Hur kan vi gå från lokala förbättringsinitiativ till lösningar som gör skillnad nationellt? Panelsamtalet utforskar vilka strukturer, arbetssätt och samverkansformer som krävs för att regionala projekt ska bli en del av en större rörelse. Tillsammans med Kjell Ivarsson (Nationell cancersamordnare, SKR), Björn Arvidsson (Forsknings- och innovationsdirektör, Region Uppsala) och Johannes Hörnberg (Digitaliseringsdirektör, Region Jämtland Härjedalen) diskuterar vi hur vi kan skapa gemensamma standarder, dela lärdomar och bygga en kultur som främjar innovation och spridning. Ett samtal om ledarskap, samverkan och hur vi frigör kraften i hela systemet för att möta framtidens utmaningar.

Panelsamtal: Beslutsstöd för läkemedelsinformation i en AI-tid – samarbete eller konkurrens?"

Louise Hasselberg (Region Halland) och Ellen-Ann Josefsson (Region Värmland) delar erfarenheter från att som första kliniker breddinföra digital egenvård för astmapatienter. De berättar om vad som varit utmanande, vad som gått oväntat smidigt, vilka arbetssätt som fungerat – och ger råd till andra som vill komma i gång, samt hur regioner kan samarbeta framåt.

This lecture surveys the ongoing work of a research project focused on understanding trajectories of patients and their hard-to-heal wounds from two distinct cohorts. A focus will be placed on AI-assisted methods and tools for improving the future of wound treatments documentation.

Det här är den andra av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna del fokuserar på den tekniska lösningen och arkitekturen. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning.I det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom spirometri, labbvärden och EKG.Denna föreläsning beskriver vägen från att en ekokardiografiundersökning tas på den fysiologiska kliniken, till att mätvärdena landar i en Clinical Data Repository där ekokardiografiregistret kan få ut data till analys och forskning och visar hur mappningen mellan modaliteter och system gjordes för den federerade lösningen.

Region Jönköpings län har tagit ett omfattande och datadrivet helhetsperspektiv för att  förbättra tillgängligheten till akutsjukvård. Parallellt har systemet ökat det förebyggande arbetet inom primärvården och på särskilda boenden, vilket lett till färre besök på akutmottagningar av sköra och äldre patienter. Detta innefattar konsekvent ledarskap, robust handlingskraft baserad på statistisk analys, betydelsen av Gemba-walks samt hur drivdiagram och andra metoder hjälper dem att förstå problemen och därigenom utforma en förändringsteori och förbättringar som driver utvecklingen av akuta vårdflöden.Förståelsen för data accelererar lärandet för kliniker och ledare genom att använda PDSA-cykler i meso- och mikrosystem för att förbättra kvalitet och tillgänglighet.

Panelsamtal EHDS vårdgivarperspektivet fortsättning

Den svenska välfärden står inför flera samtidiga schemapolitiska utmaningar: att möta en åldrande befolknings ökande vårdbehov, hantera en pressad ekonomi och samtidigt stärka medarbetarnöjdheten. Parallellt pågår flera förändringar som ytterligare påverkar hur arbetstid kan och bör organiseras – en intensiv debatt om allmän arbetstidsförkortning under ett valår, omställningen mot heltid som norm, samt efterverkningarna av de skärpta dygns- och veckoviloreglerna. Frågorna behandlas ofta var för sig, trots att de i praktiken är tätt sammanflätade i schemaläggningen.I denna föreläsning belyser Tilda Back, VD och AI-ingenjör på Konvoj, hur schemat blivit en strategisk nyckelfråga för framtidens vård och välfärd. Genom att simulera olika schemascenarier kan verksamheter gå från servettskissar till datadrivna beslutsunderlag. AI gör det möjligt att synliggöra och balansera bemanningspolitiska intressekonflikter, öka transparensen i schemafrågan och undanröja missförstånd som annars riskerar att låsa utvecklingen. Föreläsningen ger konkreta exempel på hur de typiska schemapolitiska avvägningarna ser ut och hur AI kan stödja beslutsfattare i att skapa mer hållbara, rättvisa och kostnadseffektiva scheman.

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innebär stora utmaningar i särskilda boenden. Studien undersökte förutsättningar för implementering och användning av digitala verktyg för individualiserad och frekvent uppföljning av BPSD. Genom kvalitativa intervjuer, forskningscirklar samt en pilotstudie med mixed method-design analyserades dagliga strukturerade observationer. Resultaten visar att daglig uppföljning är genomförbar och meningsfull, men att användning och engagemang främst påverkas av organisatoriska förutsättningar, tolkning av symptom, utbildning och ledningsstöd snarare än tekniska faktorer. Studien utgör en grund för vidare utveckling och framtida studier.

Det här är den tredje av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna föreläsning fokuserar på den informatiska modelleringen. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning.I det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom spirometri, labbvärden och EKG.I denna föreläsning visas kartläggningen av processer, system och information samt arbetet att utveckla nya openEHR-arketyper och för en så komplex undersökning som ekokardiografi. Resultat visas även på templates för fler ingående informationsmängder för registret.

Avslutning av Digital cancervård i samverkan – från lokala initiativ till nationell nytta

Vård, hälsa och omsorg står inför stora digitala förändringar, vilket kräver nya kompetenser hos framtidens yrkesutövare. Linnéuniversitetet har i samarbete med Region Kalmar län arbetat i över tre år för att integrera e-hälsa och digitalisering i professionsutbildningar. Presentationen kommer att visa erfarenheter, lärdomar och den metod som utvecklats för att skapa en röd tråd i utbildningarna. Exempel ges från socionom-, sjuksköterske- och psykologprogrammen.

Avsaknaden av tydliga nationella kvalitetskrav för hälsoappar leder till en ojämlik tillgång till digital teknik för hälsa. När kommuner och regioner ställer egna krav och gör egna tolkningar kan samma hälsoapp godkännas i en del av landet men underkännas i en annan. Det leder till osäkerhet och en fragmenterad marknad, där brist på samordning - snarare än kvalitet och behov – avgör vilka digitala stöd som når användarna.

Nu bygger vi en gemensam lösning som säkerställer att endast behöriga användare och system får åtkomst till skyddad information. Här får du veta mer om hur ansvar, roller och strukturer hänger ihop och på vilket sätt Samordnad identitet och behörighet är en del av Ena, Sveriges digitala infrastruktur.

I denna föreläsning belyses arbetet med att förena utforskande innovationsarbete och strukturerat införande och förvaltning inom hälso- och sjukvården. Satsningar som 'innovationscheckar', 'innovationscoacher' och etablering av 'test- och innovationsmiljöer' syftar till att öka förmågan att möta komplexa utmaningar och driva nyskapande i praktiken, både på organisations- och systemnivå. Arbetet har synliggjort hinder och flaskhalsar mellan klinik, IT, medicinsk teknik samt forskning och innovation – vilket signalerat behov av en gemensam förståelse för hur utforskande innovationsarbete kan integreras med etablerade införande- och förvaltningsprocesser. Genom nära samverkan och följeforskning utvecklas nu nya insikter om hur organisationen kan balansera experimenterande och lärande med strukturerad implementering och förvaltning. Föreläsningen presenterar status, lärdomar och exempel från denna pågående resa.

Hur kan välfärdsteknik ge personer med funktionsnedsättning större självständighet och trygghet i vardagen? Tyresö kommun berättar om sitt arbete med läkemedelsautomater inom LSS och hur tekniken stärker individens delaktighet och livskvalitet.