Sessions

Flera regioner har börjat införa eller planerar att införa egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Egenmonitorering är en platsoberoende tjänst där patientens registrerade hälsovärden monitoreras av vårdpersonal. En nära vård på distans. Paneldiskussion om vad egenmonitorering betyder för patienter, medarbetare och regioner samt hur tjänsten bäst bör utformas.

Fem förvaltningar inom Västra Götalandsregionen, från primärvård till specialistvård, har förenats i ett projekt för egenmonitorering, från närsjukvård till universitetssjukhus, och berättar om likheterna och vinsterna i denna samverkan.

Region Östergötland har som ambition att bedriva egenmonitorering för multisjuka äldre med kroniska sjukdomar. Målbilden är att vårdformen ska implementeras och att den ska ta hand om 5000-10000 patienter. För att göra detta har projektet "Ekosystem för e-Hälsa" skapats med stöd ifrån Vinnova. Projektet har genomfört arbetet med behovsdrivet arbetssätt med utgångspunkt i en samlad behovskartläggning. Utifrån denna kartläggning har regionen upphandlat ett It-stöd, skapat arbetsprocesser och införandematerial. Tillsammans med vårdverksamheten har implementationen startat och engagerat sjuksköterskor, läkare, leverantör och inte minst patienter. Fortsatt med ett utforskande och behovsdrivet arbetssätt. Mitt under uppstarten slog Covid 19 till och vården fick totalt ställa om fokus vilket påverkade införandet. Nu är projektet i sin planerade slutfas och egenmonitorering är ett strategiskt spår i arbetet med Nära vård. Men utmaningarna kvarstår och måste övervinnas att lämna helt eller delvis kända arbetssätt och arbeta på nya sätt för att möta sjukvårdens framtida och nuvarande utmaningar. Att lämna över en implementation av en vårdform från ett projekt till ordinarie verksamhet - att komma bortom eldsjälen.

Effekterna av egenmonitorering av patienter med kroniska sjukdomar via Capio Hemma

Vi lever allt längre vilket innebär att vi blir flera som behöver tillgång till hälso- sjukvård.  Region Jämtland Härjedalen är Europas mest glesbefolkade region vilket ställer stora krav på att hitta nya lösningar för att kunna möta de växande behoven av tillgång till vård.

För kvinnor med komplicerad graviditet innebär graviditeten många besök på sjukhus. Kvinnor med diabetes går på täta fosterljudskontroller i slutet av graviditeten. Syftet är att kvinnor med diabetes ska kunna få en trygg och säker vård utan att de behöver komma in till sjukhuset. De genomför CTG-kontroller(fosterövervakning)  i hemmet. De lånar utrustning och utbildas. En barnmorska följer upp CTG-kurvan på distans och återkopplar till patienten. Tekniken fungerar väl och endast i 7 % behövdes uppföljning på sjukhus. Alla kvinnor var nöjda med möjligheten att genomföra egenmonitorering.

Egenmonitorering en ny vårdform? Egenmonitorering - löpande registrering av värden avseende en persons hälsotillstånd som utförs av personen själv med stöd av digital teknik. Utveckling av sensorer och plattformar för informationsöverföring och informationshantering ökar. Egenmonitorering skapar trygghet, ökad livskvalitet, stärkt mental hälsa, ökat förståelse och kunskap om sin egen hälsa hos individen. Ett spännande spår om egenmonitorering (vad det är, utformningar av tjänsten, typ av vårdform) samt en överflygning av nuläget i Sverige med fokus på regionernas och privata vårdgivares satsningar.
Visst låter det spännande - Missa inte detta tillfälle!

Egenmonitorering är ett område med stor potential i framtidens vårdsystem och flera regioner har pågående utvecklingsarbeten. Men än så länge är det ingen som lyckats ta klivet från pilot till ett bredare införande. Den långsamma progressen medför att nyttan för patienterna fördröjs. Men den skapar även utmaningar för leverantörerna som gjort stora investeringar i tekniska plattformar, utan förutsättningar till en rimlig avkastning.

RPM, Remote Patient Monitoring eller  Egenmonitorering är i stark utveckling internationellt och nationellt. Kommunikationsplattformar för olika typer av sensorer / devices utvecklas samtidigt som nya arbetssätt utifrån teknikens möjligheter handlar om personcentrering på riktigt!Patienten/brukaren/individen blir direkt involverad i sin vardag - trygg, delaktig, med ökad autonomi och livskvalitet

Digitaliseringen har medfört ett ökat fokus på distansövervakning -men vad är det egentligen mer än en lång sladd från patienten till vårdgivaren?

Det kan verka snårigt att fatta både stora och små beslut om inköp och implementering av hälso- och välfärdsteknik hos olika grupper, med många inblandade viljor, aktörer, utvecklare, rekommendationer, riktlinjer och regler. Här behövs konkreta, evidensbaserade metoder för att bedöma effektivitet, nytta, och ersättningsvärde, samt underlätta för framgångsrik implementering. Dessa kan ge trygghet i processen och minska oenighet, misstag, och förlorat värde. I detta seminarium berättar vi om hur man på ett systematiskt sätt kan använda evidensbaserade underlag för att fatta bästa möjliga beslut som ger värde för inblandade aktörer inklusive slutanvändaren, samt bygga effektiva processer och policyer med hållbarhet.Det är viktigt att ha en tvärvetenskaplig ansats tidigt i processen för att säkerställa optimal användning av teknik. Många företag som utvecklar digitala lösningar har svårt att komma in eller stanna kvar i marknaden just för att de inte kan påvisa med relevant evidens på hur deras teknik kan ge nytta från olika perspektiv. Vi kommer att visa med konkreta exempel hur samarbetsforskning med teknikutvecklare kan säkerställa evidensen som krävs för att påvisa värdet och nytta.Forskargruppen PREVIVE (Policy, Reimbursement, Evidence, Implementation, Value and Effectiveness in Health and Welfare Technology interventions) vid Mälardalens högskola, tillsammans med externa samarbetspartners, använder verkliga exempel och verktyg för att leda er genom stegen till att kunna fatta bästa möjliga beslut.

 Patienter med kroniska åkommor står för 80 procent av sjukvårdens kostnader och med smart monitorering och kontakt i hemmet menar många att vi kan skapa en mer jämlik, patientfokuserad och effektiv vård. Men fungerar det i praktiken? Kan monitorering verkligen minska antalet onödiga besök till sjukhus? Innebär tekniken en avlastning och för vilka tillstånd finns det bra studier? Vad säger patienterna? Följ med på en spännande resa i ett av framtidens viktigaste områden och få en crash course i det du verkligen bör veta om patientmonitorering. 

Föreläsningen demonstrerar ett generellt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för distansmonitorering, med standardiserat flödesschema för vardagen på mottagningar, med användande av sensorer och svarsformulär, beslutsstöd utifrån nationella och regionala medicinska riktlinjer.