Programpunkter

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

In Denmark standardisation takes places in a number of organisations, at different levels with different purposes and responsibilities, reflecting quite a number of stakeholders and their interests. International standards (ISO TC 215, CEN TC 251, HL7) are well-respected and form the basis, but need further elaboration, profiling and realization for the actual support of the business, across the many parties involved. At the same time, the it domain faces ever increasing demands, evolutionary trends and new technological opportunities implying potential value for the domain of the clinicians and patients. Both domains are changing are boundaries are shifting, impacting future standards as well.

Hemmonitorering anses ofta som en av lösningarna för att realisera en god och nära vård med ökad patientinvolvering, flexibel övervakning och en mer preventiv vård. Det är också ett sätt att hantera det faktum att sjuksköterskor inom ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet) idag spenderar cirka 50% av sin arbetstid i bil mellan patienterna. 
På föredraget presenteras hur ett mer avancerat och patientinvolverande användarcase kan se ut för hemmonitorering inom ASIH. Här kombineras automatiserade vårdprocesser för att påminna patienten om att ta sina värden, video för att snabbt ge en personlig kontakt och vid behov instruera patienten hur mätningarna ska göras, samt sensorer som mäter och automatiskt skickar mätdata till vårdgivaren. Lösningen håller på att integreras och planeras att driftsättas under sommaren 2022 hos Aleris. Vilka erfarenheter har man plockat upp, hur hanterar man sekretesskraven, hur fungerar integrationen med journalsystemet och vika besparingar förväntar man sig?
Föredraget inleds med en internationell utblick. Vad är nästa steg av videoanvändningen inom vården när videokonsultationer mellan vårdgivare och patient blivit vardagsmat? Vad kan vi inom vården lära från andra delar av samhället där man också använder video i sina tjänster till medborgarna?

E-hälsomyndigheten är engagerad i internationella projekt, joint actions, initiativ, partnerskap och erfarenhetsutbyten.Vad handlar de om, vad ska de åstadkomma och hur kan de påverka Sverige?

Presentationen baseras på pågående forskning om användningen av digitala stöd för i vården vid Lunds universitet. Studierna av de tre systemen Podden, Paddan och Plattformen har studerats ur ett arbetsmiljöperspektiv och visar på skillnader i utveckling, implementering och användning av tre olika digitala lösningar i vården.

Utan en god förståelse om den information som ska hanteras är det omöjligt att utveckla väl fungerande informationssystem. Den kunskapen är viktig vid upphandling, integration och utveckling av digitala lösningar.Detta är speciellt viktigt när det handlar om lösningar som arbetar med läkemedel i vården. Läkemedelsinformatik är omfattande och komplicerat, men hjälp finns att få.

Denna föreläsning belyser hur Digital Diabetes Analytics som analysverktyg för automatiserade individuella analyser och beslutstöd för diabetesteam och personer som lever med diabetes har utvecklats genom samskapande mellan användare, vårdpersonal och forskare. Vidare erfarenheter från ett projekt där personer med typ 2 diabetes har utfört egenmonitorering och vårdpersonalen har använt digitala analysverktyg i vårdmötet.

Kärnan i medicinsk informatik är det kliniska informations- och kunskapsinnehållet i aktiviteter, verksamheter och specialiteter. Detta är i stora delar gemensamt över världen och kan beskrivas av kunniga och intresserade vårdprofessionella, men bör inte grävas ned i stora IT-system utan hanteras synligt, diskuteras, granskas och förankras - det är så vi kan få välfungerande system  för dokumentation med god acceptans från kliniker och möjligheter att aggregera information.  Det finns idag goda förutsättningar för att börja utforska dessa utvecklingsvägar med referensterminologier, verktyg för att strukturera information och befintliga kliniska modeller från internationellt arbete, bland annat inom openEHR-samarbetet. För att komma vidare behövs nu betydande bidrag från kliniskt verksamma med bl.a. översättning och anpassning till svenska vårdsituationen. Vi vill i denna session introducera ämnet, visa tänkbara arbetssätt och bjuda in kliniker som kan medverka till denna utveckling.

För att en e-hälsospecifikation ska få status som gemensam och nationell ska den genomgå en process där den bedöms med hjälp av olika kriterier – en form av kvalitetssäkring. E‑hälsomyndigheten visar de fastställda bedömningskriterierna och beskriver processen för bedömning och beslut. Målgrupp: Utgivare av e-hälsospecifikationer

Del 3 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! :: Framtiden är nu!Kommande aktiviteter i DOME-konsortiets nya forskningsprojekt NORDeHEALTH presenteras. Det blir en snabb överblick över arbetspaketen och dess innehåll, bl a . WP6: Co-creation av nya ehälsotjänster för patienter och vidareutveckling av Journalen utifrån patienters behov. WP2: Om de socio-tekniska utvärderingar som pågår av de olika journalsystem som finns i Norge, Sverige, Finland och Estland. . Arbetspaketet WP4b som utvärderar  hur onkologins multi-disciplinära konferenser kan vidareutvecklas med hjälp av Journalen och dess användning av cancerpatienter.  (på engelska)
OCH - sist men inte minst annonseras den vetenskapliga konferensen: 10 year anniversary! Conference on Patient accessible Electronic Health Records, som går av stapeln hösten 22 i Uppsala. Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Del 2 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! Ett pärlband av pitchade forskningsresultat.Den närmaste halvtimmen ger DOME-konsortiet pitchar av utvalda forskningsresultat från den senaste perioden. Det blir en snabb överblick över artiklar/data relaterat till DOMEs nya forskningsprojekt NORDeHEALTH  och utifrån olika perspektiv lyfts opublicerade resultat från "den stora patientenkäten", som låg ute i Journalen under februari 2022. -->
Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

I E-hälsomyndighetens enkätundersökning har Sveriges invånare tyckt till om hur de använder och upplever digitala tjänster inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Undersökningen är ett viktigt kunskapsunderlag för att följa upp Sveriges vision om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e‑hälsans möjligheter.

Genomgång av de praktiska rekommendationer för terminologibindning som beskrivits i artikeln "A State-of-the Art Review of SNOMED CT Terminology Binding and Recommendations for Practice and Research ". Möjlighet till diskussion och frågor. 

In Finland, constant efforts have been made during the past years to create disease specific quality registers that enable gathering and analyzing clinical data on national level.A common platform for collecting data from different sources is used in many diseases by several hospitals in Finland. The different hospitals have their own data base but the clinical content is same for all allowing the national benchmarking between the hospitals. Data harmonization and standardization is going on even on European level allowing the high-quality data to be more effectively used for international research and to be efficiently combined with other data sources.The disease specific platform gathers relevant data automatically from the hospitals’ electronic health record systems, from the healthcare professionals and from the patients. This database can be utilized for reports and analytics, research, benchmarking and for many other purposes to improve the quality of care and to develop better treatments in the future.

Just nu pågår många olika initiativ för att börja använda artificiell intelligens i olika processer i svensk hälso- och sjukvård. Vilka etiska risker medför detta när AI används i medicinskt syfte? Hur kan vi mitigera dessa risker och samtidigt ta tillvara på vinsterna i form av patientnytta, ökad tillgänglighet och effektivitet redan nu? Och vad är egentligen risken om vi inte satsar fullt ut – eller inte vågar satsa alls?

Vi behöver utveckla och ändra vårt arbetssätt för att klara framtidens demografiska utmaning i vårt samhälle.   

Del 3 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! :: Framtiden är nu!I framtiden kommer Journalen vara ett mer aktivt stöd för patienter och dess närstående. Visionen är:- Helhet och sammanhållet ur ett invånarperspektiv
- Fördjupat kunskapsstöd
- Aktivt medskapande
- Proaktivt och sjukdomsförebyggandeSven-Åke Svensson, e-hälsostrateg Region Jönköping ger sin bild av framtiden

Summerande ord efter att tagit del av goda exempel samt myndigheter med makt och uppdrag inom området 

The IBD Symptom Diary is a digital application that was developed to improve the patient care and information sharing between the patient and the healthcare professionals. The Symptom diary allows patients to monitor their symptoms and well-being daily. It even offers the patients the visibility to certain lab parameters, used to monitor their treatment, which are derived from the IBD register. The IBD register is used by healthcare professionals in Finland and it is integrated in the hospital's electronic health record systems and synchronized with the Symptom Diary. This gives the health care professionals the opportunity to monitor their patients' symptoms and well-being more closely between follow-up visits.

Avslutande diskussion och frågestund