Programpunkter

 SMFI styrelsen har ordinarie styrelsemöte på Vitalis i Lokal A7 kl 11.30 till 12:30 , hör av dig till Lars Lindsköld  om du vill lyssna in som SFMI medlem .Antalet platser är begränsat .Tag gärna  med din lunchtallrik om du vill lyssna på ”tugget ” 

Paneldiskussion och möjlighet till dialog i rummet

In this short documentary/seminar we will go on a journey spanning 100 years; from first attempts at mind control through self engineered medical devices in the 1900's, to the remarkable story of Hans Berger and his brain reading machines. We will encounter the discovery of EEG to modern brain computer interfaces through EEG and other modern methods. How did we go from wanting to read minds, to using this technology in the treatment, diagnosis and psychoeducation of mental health disorders? In this documentary/seminar we explore the complex and fascinating world of brain computer interfaces and neurofeedback in psychiatry. 

I en reseskildring berättar Leif och Ulla om Davids kamp mot Goliat. David, som har diabetes, vill att fötterna ska undersökas strukturerat med stöd av en eHälsolösning.  David har klivit på IT-Tåget, en läranderesa mot digital fotundersökning med patienter och vårdpersonal on board . Han har rest länge.  Under resan har han träffat apparna D-Foot (en vårdapp) och MyFoot (en patientapp). Båda ger stöd till en strukturerad fotundersökning. Baserat på resultaten skapas individuella behandlingsrekommendationer och egenvårdsråd. Han blev imponerad. David, som bor i Skaraborgstrakten vill att alla med diabetes ska få hjälp att hålla koll på sina fötter med hjälp av eHälsolösningar som funkar för patienter och vårdpersonal. David vill att de med behov får råd om egenvård, medicinsk fotvård och tillgång till lämpliga skor. Davids resa mot digital fotkoll stöter på hinder. Jätten Goliat (Millennium) har ställt sig i vägen för IT-Tåget. Nya spår provas och IT-Tåget tuffar vidare. Följ resan vid vår föreläsning. Vårt mål: ”Jämlik och bra fotprocess vid diabetes… för alla”. På IT-TÅ-get finns även Susanne Andersson, Jessica Havsmon, Margareta Hellgren och Isabella Scandurra. En besättning med unik kompetens inom diabetesvården, kommunal hälso-och sjukvård, primärvården och eHälsovården.

Borås Stad har sedan år 2000 arbetat med att ta fram Välfärdsbokslut. Välfärdsbokslutet är en jämlikhetsrapport som beskriver hälsoläget i Borås Stad. Utifrån resultaten görs analyser och dessa blir underlag till nämndernas och bolagens budgetplanering och planering av verksamheten. 

I den nationella life science-strategin lyfts hälsodata fram som en avgörande resurs för forskning och innovation. Under denna programpunkt ges en uppdatering av läget rörande nationell samordning av hälsodata för sekundäranvändning, t ex för forskning. Life science-kontoret, Arbetsgruppen för hälsodata samt E-hälsomyndigheten redogör för det senaste årets insatser och samverkan, som kan kopplas till bl a Vision e-hälsa 2025 samt framväxten av det europeiska hälsodatautrymmet, EHDS.

Med hörselnedsättning finns risk att man inte kan delta fullt ut i möten. Nu sker dessutom mycket kommunikation via telefon, videosamtal eller webbmöten. Det är av hög vikt att underlätta både möten på plats och distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet. Föreläsningen presenterar resultat från en studie om Hälso- och sjukvårdens kunskap om och erfarenhet av hjälpmedel för distanskommunikation. Här visas även exempel på smarta lösningar.

Områdesprofilerna i Region Östergötland ger varje vårdcentral och dess samarbetspartners en samlad bild av hälsan i närområdet. I Östergötland har vårdcentralerna sedan 1/1 220 ett utökat områdesansvar. Det innebär att de i samverkan med andra aktörer ska ta ansvar för såväl patienternas som befolkningens hälsa. Som ett stöd i detta har områdesprofilerna arbetats fram.

CRUSH Covid som är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Projektet har under covid-19 pandemin publicerat epidemiologiska veckorapporter baserat på både testberoende och testoberoende datakällor. I sin presentation lanserar han begreppet befolkningscentrernas epidemiologi.

Tekniken finns, patienterna är redo men det är svårt i vårdens vardag. I projektet PACE utforskar vi hur egenmonitorering kan komma patienter och personal till nytta. Vi tycker det är svårt och tror att fler känner som vi. Därför bjuder vi in till ett gemensamt erfarenhetsutbyte och lärande om hur man navigerar i egenmonitoreringsskärgården.Innehållet i samtalen styrs av deltagarna. Vi tror det kan handla om frågor i stil med:Vad är bra med egenmonitorering och för vem?Hur fångar vi behov hos patienter och personal?Hur kan vi samskapa vård med stöd av teknik?Hur får vi med oss patienter och personal?Hur går vi från en lärande-pilot till användning i vardagen?Workshopen genomförs i form av lärandesamtal i mindre grupper där delar av samtalen lyfts till hela gruppen.Projektet PACE är en del av de Strategiska innovationsprogrammen Swelife och Medtech4Health, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Deltagande aktörer är Region Kronoberg, Region Jönköpings Län, Linköpings universitet, Läkemedelsindustriföreningen, ScientificMed Tech AB och Tamro.

10:30-11:00 Vision e-hälsa 2025 - en internationell jämförelse av nationella strategier för e-hälsa/digital hälsaVision e-hälsa 2025 sätter Sverige i en internationell kontext genom formuleringen ”… att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen…”. En strävan av det slaget vinner på att dra lärdom från andra länders sätt att forma en nationell strategi såväl som erfarenheter dragna genom dessa arbeten. Detta föredrag jämför Sveriges vision och arbete i en internationell kontext.

Svenskt Perioperativ Register har idag uppgifter om hur de verkliga väntetiderna har varit för över 3,7 miljoner operationer från år 2016 och framåt. Redan innan 2020  hade vi i Sverige bland de längsta vårdköerna i Europa, och sedan kom Coviden! SPOR kan beskriva hur Coviden påverkade våra operationsresurser i olika Regioner.  Kommer även att presentera hur SPOR utan dubbelregistreringar kan ta fram ett antal rapporter som kan påvisa kvalitetsparametrar kring patientgrupper och hur dessa omhändertas på olika operationsavdelningar i Sverige.

Den nuvarande satsningen på välfärdsteknik lämnar många människor utanför. Arbetet med digitalisering liknar forna tiders guldrush. Fartblinda och med sugrörsblick missar vi att inkludera alla och att använda den teknik och de lärdomar Sverige redan dragit i många år inom området funktionshinder i allmänhet och döva, dövblinda och hörselskadade i synnerhet. Med fokus på vård och omsorg berättar Gunilla Karlsson och Isabel Engwall berättar här om frustrationer men även om smarta lösningar som inkluderar även dessa grupper. Lösningarna är även hållbara eftersom de är bygger på öppen standard, följer DOS-lagen och tillgänglighetsdirektiv samt är GDPR-säkra. De flesta får på äldre dar nedsatt hörsel och kan få användning av tekniken.

Vi verkar för en certifiering och på sikt en medicinsk tilläggsspecialitet i Klinisk informatik - ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i gränsområdet mellan medicinsk vetenskap, kunskap och praktisk sjukvård, med inslag av IT och terminologi men även moment från statistik/datavetenskap, medicinsk teknik, språk- och kognitionsvetenskap inkl AI, filosofi (ontologi, etik), säkerhet och juridik.En certifierad klinisk informatiker ska ha kunskap om bl.a.samband mellan klinisk dokumentation och hantering av medicinsk kunskap och hur dessa knyts samman via vårdinformationssystemhur verksamhetsbehov kan beskrivas avseende informationsinnehåll och arbetsflöden, bl.a. vid upphandling och konfigurering av informationssystemanvändbarhet och kognitiv ergonomi för att bidra till bra arbetsmiljö för vårdens medarbetare möjligheter till besluts- och kunskapsstöd som stöd för kloka beslut inom olika medicinska verksamhetsområden  

Sverige är en av världens mest framgångsrika välfärdsstater. 1900-talet gav en aldrig skådad välfärdsökning till de breda folklagren. Vi hade en administration som effektivt identifierade och löste samhällsproblem. Sedan några decennier har vi samhällsproblem som vi inte lyckas lösa - Tvärtom är det många problem som trots åtgärder blir värre. Klimatet, gängkriminalitet, skolresultat, ojämlikhet i hälsa är sådan exempel som vi säger oss vilja lösa men som faktiskt blir lite värre år från år.I detta seminarium presenteras en förklaringsmodell till varför vi inte lyckas lösa problemen idag, när vi var så effektiva för 50-år sedan. 

Varför behöver vi använda befolkningsdata på nya sätt? Population based health – vad menar vi med det?

Att som äldre person vara socialt isolerad (ha ett otillräckligt socialt nätverk) och uppleva ensamhet är sammankopplat med psykisk och fysisk ohälsa. Möt Atea och en av forskarna från Mälardalens Universitet som bland annat ligger bakom projektet och utvecklingen av fik@rummet en webbplattform som syftar till att minska äldre personers sociala isolering och upplevd ensamhet. 

Invigning, keynotes och prisutdelningar