Sessions

Samtal om nuläge, målsättning och ambitioner i Sverige kring egenmonitorering och omställningen Nära vård.Varför ska vården ställa om och vad betyder Nära vård? Vad är egenmonitorering? Hur fungerar det och vilka värden kan det ge?

Omställningen Nära vård och Egenmonitorering - hur hänger det ihop? Panelsamtal med ansvariga från regioner.

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

Egenmonitorering –satsningen i VGR

Egenmonitorering och digitalisering är helt nödvändigt för att klara dagens och framtidens sjukvård. Vi ser ett ökande antal kvinnor med exempelvis diabetes som har ett stort behov av övervakning under graviditet. De erbjuds nu egenmonitorering och digitala kontaktmöjligheter med barnmorska för en trygg och säker övervakning under graviditeten. Det nya digitaliserade arbetssättet förenklar vardagen för kvinnor med komplicerad graviditet, det minskar behovet av fysiska besök. Kvinnorna och medarbetarna är mycket nöjda, men det tar tid och krävs engagemang för att klara förändringsresan. 

Införande av egenmonitorering - vad krävs och vad är regionernas planer och taktik?

Capios satsning egenmonitorering - därför gör vi det!

Denna föreläsning belyser hur Digital Diabetes Analytics som analysverktyg för automatiserade individuella analyser och beslutstöd för diabetesteam och personer som lever med diabetes har utvecklats genom samskapande mellan användare, vårdpersonal och forskare. Vidare erfarenheter från ett projekt där personer med typ 2 diabetes har utfört egenmonitorering och vårdpersonalen har använt digitala analysverktyg i vårdmötet.

Egenmonitorering - vad betyder det för patienten? 

Patienter med svår kronisk sjukdom kräver återkommande inläggningar och tät kontakt med specialistvården för att få adekvat behandling.  Denna föreläsning handlar om var vi befinner vi oss i arbetet med egenmonitorering av patienter med svår kronisk sjukdom. Vilka lärdomar har vi gjort? Skiljer sig behoven av egenmonitoreringslösning för en svårt sjuk kroniker jämfört med en tjänst anpassad för patienter i en lindrigare fas? Vilka tekniska problem stöter vi på och finns det andra utmaningar som vi behöver lösa?

Egenmonitorering - område intressant för flera -  pharma, medtech och start up

Hur kan vi nyttja digitala verktyg för att förbättra vården av KOL-patienter? KOL-patienterna är en av de största kronikergrupperna i primärvården. De är underbehandlade och underdiagnostiserade och Covid-19 har ytterligare accentuerat behovet att hjälpa dessa patienter bättre.Samverkan mellan Boehringer-Ingelheim, vårdgivare i primärvården i VGR samt en IT-tjänstelevarantör.

När regioner upphandlar teknik för egenmonitorering minskar intresset för sidolösningar. Hur kan, vill och får då läkemedelsindustrin bidra till utvecklingen av egenmonitorering?På seminariet tar vi del av patientens, professionens och läkemedelsföretagens syn på egenmonitorering och får en nulägesanalys om hinder och möjliggörare och lyssnar på ett panelsamtal om gemensamma vägar fram.Seminariet arrangeras av Nätverket för egenmonitorering som består av Abbvie, Astra Zeneca, BMS, Janssen och Tamro med deltagande från PwC.

Införande av egenmonitorering är ett eget målområde i Sveriges e-hälsovision 2025. Ett antal större upphandlingar har genomförts och det pågår ett stort antal pilotprojekt runt om i landet, både inom Regionernas och Kommunernas verksamheter. Men, införandet går trögt. Antalet patienter strömmar inte till som förväntat. Personalen har svårt att hinna med den nya uppgiften. I detta föredrag redovisas  erfarenheter och slutsatser från ett pilotprojekt om vad som krävs för att lyckas.

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering i primärvård
och nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket
inneburit en utmaning. Mjölby Vårdcentral har valt att
först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningen
genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och
video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Från att ha
haft årskontroll för vårdcentralens hypertonipatienter på en halvtimme på plats
på vårdcentralen kan det nu genomföras en tredjedel av tiden via video. Mjölby
Vårdcentral  berättar om sin införanderesa
under den brinnande pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker
framåt.

Lokal implementering eller flygtorns verksamhet vid införande av distansmonitorering inom primärvården? Empirisk erfarenhet och forskning. 

A presentation of the use of Remote Patient Monitoring in the US and its impact on healthcare.  The importance of reimbursement codes as a driver for wider use and urrent development trends for RPM and digital health in North America.

The purpose of the TELEMED database is to provide an overview of relevant telemedicine solutions and their effects. The database on can be searched using the criteria medical speciality, country, technology, clinical effect, patient experience and economic effect. The database serves as a platform for sharing knowledge and inspiration to hospitals and others interested in evidence based telemedicine.

Egenmonitorering utmålas som en nyckel till en hållbar och tillgänglig vård. Idag finns det en uppsjö lösningar som syftar till att underlätta vård av kroniska besvär och som ska ge patienten ökad kontroll och delaktighet i sin vårdprocess. Men vad säger forskningen?  Och ännu viktigare: vad händer när lösningarna används i verkligheten?  Hur tillvaratar vi kraften i alla vårdflöden runt en patient? Hur fungerar lösningar för egenmonitorering ur vårdpersonalens perspektiv? Och ur patientens? Vilka risker finns? Följ med på en djupdykning i de stora utmaningarna när man ska börja använda egenmonitoreringsslösningar i verksamheten.

Distansövervakning är ett självklart steg i digitaliseringen, men missar vi det uppenbara målet i vår iver att mäta allt vi kan?