Sessions

Hemsjukhuset 3.0 är ett nystartat projekt med fokus på nya arbetssätt och en digital IoT-plattform för att knyta ihop patient, kommun och region. Det övergripande målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad nära vård på lika villkor för hela befolkningen.

Detta är pass 4/7 i föreläsningsserien om implementeringen av Min vård Gävleborg. I detta pass på de nya mötesformer vi etablerar, varför vi valt att introducera dem och besöksregistreringsutmaningar. Vi kommer även att demonstrera delar av lösningen.

Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Säker identitets- och behörighetshantering ser till att rätt person får åtkomst till rätt information inom vård och omsorg.

Presentationen baseras på pågående forskning om användningen av digitala stöd för i vården vid Lunds universitet. Studierna av de tre systemen Podden, Paddan och Plattformen har studerats ur ett arbetsmiljöperspektiv och visar på skillnader i utveckling, implementering och användning av tre olika digitala lösningar i vården.

Region Norrbotten berättar om hur de breddinförde Digitalen, en digital ingång till alla regiondrivna hälsocentraler. De var först ut med att skapa sömlöst flöde för hälsocentralernas listade patienter, samtidigt som utbildning och införande skedde mitt under en pågående pandemi. Hör deras resa.

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

E-hälsomyndigheten är engagerad i internationella projekt, joint actions, initiativ, partnerskap och erfarenhetsutbyten.Vad handlar de om, vad ska de åstadkomma och hur kan de påverka Sverige?

Denna föreläsning belyser hur Digital Diabetes Analytics som analysverktyg för automatiserade individuella analyser och beslutstöd för diabetesteam och personer som lever med diabetes har utvecklats genom samskapande mellan användare, vårdpersonal och forskare. Vidare erfarenheter från ett projekt där personer med typ 2 diabetes har utfört egenmonitorering och vårdpersonalen har använt digitala analysverktyg i vårdmötet.

Nationella informationsmängder (NIM:ar) kan fungera som en semantisk referens i svensk kontext.

Kärnan i medicinsk informatik är det kliniska informations- och kunskapsinnehållet i aktiviteter, verksamheter och specialiteter. Detta är i stora delar gemensamt över världen och kan beskrivas av kunniga och intresserade vårdprofessionella, men bör inte grävas ned i stora IT-system utan hanteras synligt, diskuteras, granskas och förankras - det är så vi kan få välfungerande system  för dokumentation med god acceptans från kliniker och möjligheter att aggregera information.  Det finns idag goda förutsättningar för att börja utforska dessa utvecklingsvägar med referensterminologier, verktyg för att strukturera information och befintliga kliniska modeller från internationellt arbete, bland annat inom openEHR-samarbetet. För att komma vidare behövs nu betydande bidrag från kliniskt verksamma med bl.a. översättning och anpassning till svenska vårdsituationen. Vi vill i denna session introducera ämnet, visa tänkbara arbetssätt och bjuda in kliniker som kan medverka till denna utveckling.

In Finland, constant efforts have been made during the past years to create disease specific quality registers that enable gathering and analyzing clinical data on national level.A common platform for collecting data from different sources is used in many diseases by several hospitals in Finland. The different hospitals have their own data base but the clinical content is same for all allowing the national benchmarking between the hospitals. Data harmonization and standardization is going on even on European level allowing the high-quality data to be more effectively used for international research and to be efficiently combined with other data sources.The disease specific platform gathers relevant data automatically from the hospitals’ electronic health record systems, from the healthcare professionals and from the patients. This database can be utilized for reports and analytics, research, benchmarking and for many other purposes to improve the quality of care and to develop better treatments in the future.

Germany and Sweden have had a series of meetings where we have exchanged knowledge and experience on different topics related to e-health and digitalisation.

Införande av digitala stödsystem behöver ske utifrån perspektivet verksamhetsstöd snarare än lösning av delproblem. Digitaliseringen måste stödja en kontinuerlig dynamisk sjukvårdsprocess, sömlöst föra information inklusive planering längs patientens väg, stödja sekundärprevention, ge och inhämta information direkt från patienten och ge stöd för moderna rationella arbetssätt där patienten står i centrum. Kort sagt digitaliseringen måste ske så att sjukvårdsprofessionen stöds i sin verksamhet.

Integrerade vårdsystem behöver bedömningssystem som talar samma språk. I Finland beslöt riksdagen år 2020 att införa en internationell standard interRAI (www.interrai.org) som stöd för vårdplanering, kvalitetsutveckling och resursplanering i äldreomsorgen. 

Del 3 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! :: Framtiden är nu!Kommande aktiviteter i DOME-konsortiets nya forskningsprojekt NORDeHEALTH presenteras. Det blir en snabb överblick över arbetspaketen och dess innehåll, bl a . WP6: Co-creation av nya ehälsotjänster för patienter och vidareutveckling av Journalen utifrån patienters behov. WP2: Om de socio-tekniska utvärderingar som pågår av de olika journalsystem som finns i Norge, Sverige, Finland och Estland. . Arbetspaketet WP4b som utvärderar  hur onkologins multi-disciplinära konferenser kan vidareutvecklas med hjälp av Journalen och dess användning av cancerpatienter.  (på engelska)
OCH - sist men inte minst annonseras den vetenskapliga konferensen: 10 year anniversary! Conference on Patient accessible Electronic Health Records, som går av stapeln hösten 22 i Uppsala. Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Vårddebatten handlar ofta om vårdskulden och långa köer till specialistvården. Men vi får inte glömma att även trycket på primärvården ökat och det finns en vårdskuld även i första linjens vård, samtidigt som de flesta regioner har stora rekryteringsutmaningar. För att hantera detta behöver vi använda oss av innovativa arbetssätt och hitta nya samverkansformer. Inte minst mellan offentliga och privata utförare. Digital teknik möjliggör nya sätt att samarbeta kring patientens vårdbehov och möjlighet till nya partnerskap mellan aktörer kan skapa oväntade synergier. 

Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad" avslutas med ett panelsamtal med titelnForskarnätverket för digital vård växer: Samtal kring trender i digitala tjänster & vårdmöten.Forskarnätverkets styrgrupp diskuterar aktuell forskning i Sverige och "abroad" som knyter tillbaka till fynden vi hört under dagen.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Läkemedelsbehandling är ett fundament som hela hälso- och sjukvårdssektorn vilar på. Det är det mest använda verktyget i vårdens verktygslåda och spelar en avgörande roll i behandling, prevention, utredning och diagnostik. De sista årens mänskliga utmaningar har också satt fokus på betydelsen av den nära kopplingen mellan vetenskap, verksamhet och läkemedelsutveckling, produktion, försörjning samt läkemedelshantering. Såväl inom som utanför EU behövs en samverkan med standardiseringsorganisationer för att uppnå ett gemensamt strukturerat arbete med informatisk utgångspunkt.