Programpunkter

I framtidens hälsa, vård och omsorg är visionen att använda den hälsodata som skapas på ett smartare och mer ändamålsenligt sätt. Hälsodata är en viktig resurs i den digitala- och verksamhetsnära utvecklingen. För att komma dit behöver vi skapa en gemensam struktur för arbetet med dokumentation, informationsutbyte och standardisering hos vård- och omsorgsgivare.

Beställningar och svar på patologiska undersökningar är information som ofta delas inom HoS, idag ofta i fritext via fax. För att underlätta denna informationsdelning har ett nationellt arbete gjorts där de aktuella informationsmängderna har bundits till den internationella terminologin Snomed CT.I presentationen kommer vi berätta om hur arbetet med Snomed CT gjorts och vi kommer redovisa en jämförelse med ett internationellt arbete för att se om de svenska informationsmängderna är strukturerade på samma sätt eller inte.

Resultatet av den "RFI" om openEHR-baserade system som sju svenska regioner (inklusive de fem största) genomförde och fick många svar på, diskuteras här av Åsa och Erik. Samarbetet ledde, i tre regioner, vidare till en gemensam frågebank som kan användas som grund för upphandlingskrav. Frågebanken och hur man når den presenteras kort under föredraget.Verksamheter inom Region Stockholm+Gotland har därefter påbörjat en ramavtalsupphandling för openEHR-baserade journalsystem, komponenter och verktyg, koordinerad av Karolinska Univeristetssjukhuset. Ramavtalet är klart och det första avropet har skickats ut och kommer beskrivas kortfattat. Flera regioner + akademi + näringsliv har startat det openEHR+FHIR+Snomed-baserade ASHA-projektet. Region Skåne ligger i startgroparna för en openEHR-PoC.Föredraget tar även upp detaljer om Kataloniens openEHR-baserade upphandlingar och system som nu driftsatts. 

En regiongemensam arbetsgrupp har på uppdrag av Nationell samverkansgrupp strukturerad vårdinformation sedan 2020 analyserat begreppen vårdaktivitet och vårdtjänst. I definitionsarbetet utgår man från att en aktivitet utförs, medan en tjänst erbjuds. En vårdtjänst består ofta av flera vårdaktiviteter, och en viss vårdaktivitet kan ingå i flera olika vårdtjänster. I en föreslagen nationell vårdtjänst- och vårdaktivitetskatalog förtecknas vårdtjänster och vårdaktiviteter med tillhörande information om deras användning och tillgänglighet.

Ett samtal mellan ledamöter från de nationella samverkansgrupperna NSG data och analys och NSG strukturerad vårdinformation om hur regioner i samverkan arbetar för att uppnå en mer datadriven kunskapsstyrning. Under samtalets gång presenteras exempel på hur samverkansgrupperna arbetar tillsammans inom Nationellt system för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för effektiv informationsförsörjning och ändamålsenlig uppföljning, och varför journalsystemen i större utsträckning bör utgöra den primära källan för hälsodata.

Presentationen beskriver arbetet kring en internationell standard för att minska klinikers arbetsbörda. Ett primärt mål för RCB-projektet är att förstå innehåll, omfattningen och effekten av klinikbördan – särskilt med avseende på kliniker i frontlinjen och deras roll i klinisk praxis, patienthälsa och välbefinnande, diagnos och behandling av sjukdomar, klinisk beslutsfattande, klinisk dokumentation och patientsäkerhet. Våra pågående mål är att bättre förstå grundorsakerna till klinikers börda, att dela framgångshistorier om användningen av informationsteknik (IT) för att mildra bördan och att stödja nya och störande innovativa framsteg som gör det möjligt för sjukvårdens IT att minska bördan och förbättra vården. kvalitet genom att bättre stödja det kliniska arbetsflödet.

Utvecklingen med AI kommer innebära förändringar för framtidens journalsystem.AI kan läsa text och summera data betydligt snabbare än människan kan. Fram tills nu har journalen alltid byggts på att text skulle vara en bra metod att visa data. Det finns dock andra metoder, vilka skulle kunna komma till sin rätt nu när AI kommer förändra hur vi samverkar med dator.Vårdpersonal tar till sig informationen nästan dubbelt så snabbt om man presenterar den i form av ett bildspråk.Dessutom minns vårdpersonal bilder väsentligen bättre än text. Det finns några grundläggande principer för hur man visar information som ni alla stött på i er vardag. Kan ett bildspråk för medicinsk och farmakologisk information hjälpa oss med förflyttningen i tankesätt till hur journalinformation presenteras? Johan kommer presentera bakgrund, behov, utmaningar och möjligheter för  informationsöverföring i framtidens Journalsystem.  Vi behöver ha en genomtänkt strategi för hur AI och läkare/ annan vårdpersonal kan samarbeta, där presentationen för användaren betyder allt. 

Idag skapas stora mängder data i hälso och sjukvården, ofta med olika syften och de lagras i olika databaser. Exempel är journalföring, provsvar, registrering i kvalitetsregister, bilddiagnostik med mera. Vid kvalitetsuppföljning och forskning används ofta data från olika lager. I och med att datat är sparade i olika format krävs efterbearbetning för att kunna sammanställa analyser. 

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR. 

openEHR, den standardiserade datamodellen med löfte om sömlös interoperabilitet och slutet på dubbeldokumentationens era, har länge varit just ett löfte och en möjlighet. Men hur tar vi nästa steg och när kan frukterna faktiskt skördas?Ta del av erfarenheterna av den Proof Of Concept Karolinska och Tietoevry genomfört i ett komplext Remiss och Svarsflöde, hur ett flertal informationsmodeller förenats och hur verksamhetsanpassade översikter byggts på kort tid.

Varje år skickas tusentals prover för analys till laboratorier utanför den egna regionen, så kallade skickeprover. Detta görs på grund av kompetens-, utrustnings-, volym- och kvalitetsskäl. Det finns ett stort behov av en nationell digital tjänst för att kunna hantera elektroniska beställningar och svar av skickeprover, då denna beställnings- och svarsprocess idag till stor del fortfarande är pappersbaserad. Föreläsningen avser att visa hur befintlig infrastruktur genom 1177 Egen provhantering, som redan är implementerad i de flesta regioner, kan vidareutvecklas för att användas för skickeprover utan att ge stora förändringar i processen för den som beställer analyser eller får svar. Digitalisering av denna process skulle minska risken för vårdskador, frigöra vårdresurser samt att snabbt kunna tillgängliggöra analyskapacitet vid pandemier.

Idag finns kodverk, urval och mappningar på många olika ställen i vårdsverige men även inom en region. Det är svårt att samverka om gemensamma definitioner och likvärdiga kodverk skapas parallellt i olika regioner. Kodverk och urval är en informatisk resurs som möjliggör interoperabilitet mellan aktörer. Nu håller Inera på att bygga en nationell terminologitjänst för att utbyta kodverk, urval och mappningar mellan regionerna. Den är sedan årsskiftet i produktion. Vi vill presentera vilka direkta nyttor som erhålls med en terminologitjänst men även hur den ser ut och vilken funktionalitet som finns.

Presentationen berättar vilka möjligheter som finns att visa upp mikrobiologiska laboratoriesvar i NPÖ och 1177 Journal. Under presentationen beskrivs hur NPU- och Snomed CT koder används för att skapa struktur på informationen för att ge god nytta i vården. Även en statusrapport från arbetet med NAG - Kodverk inom klinisk mikrobiologi presenteras.Under presentationen beskrivs även övergripande hur presentation av laboratoriesvar från klinisk kemi sker samt planeringen för att hantera provsvar för patologisvar.

Socialstyrelsen planerar för en övergång från klassifikationen ICD-10 till den reviderade och digitaliserade versionen ICD-11. Detta innebär flera förändringar både vad gäller innehåll, digitala system och databaser. Föreläsningen kommer att redogöra från erfarenheter av översättningen av ICD-11 till svenska, språkliga vägval, utmaningar och framtida planering inför en övergång från ICD-10 till ICD-11 i Sverige.
En övergång till ICD-11 påverkar hela hälso- och sjukvården (medicinsk personal, systemansvariga, journalsystem m.m.) och beslutsfattare behöver information och kunskap för att möjliggöra övergången.

Presentation av masterarbete som skrevs under masterutbildningen i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet och Stockholms universitet våren 2023. Studiens fokus ligger på tillämpningen av maskininlärning (ML) för att förutsäga uteblivna besök, även kallad "No-shows", inom digital psykoterapi. Målet med studien var att identifiera den bäst lämpade ML-modellen för denna prognos, samt att få en djupare förståelse för de faktorer som har störst påverkan på No-shows i den digitala vårdmiljön.Studiens resultat indikerar att ML kan vara framgångsrikt för att förutsäga No-shows inom digital psykoterapi och för att identifiera underliggande faktorer som bidrar till dessa uteblivna besök. Det framgår att ML utgör ett relevant och effektivt verktyg för att minska förekomsten av No-shows och förbättra patienternas behandlingsföljsamhet inom digital psykoterapi.

Snomed International tillhandahåller olika verktyg för implementering av Snomed CT. Vi kommer presentera några av dessa verktyg och hur Socialstyrelsen kan stödja vid implementation. Presentationen är för er som vill implementera Snomed CT.

För att möjliggöra effektivare och mer kvalitetssäkrad informationshantering i beställning- och svarsflödet på Karolinska Universitetslaboratoriet har ett informationscentriskt arbetssätt tillämpats i en så kallad Proof of Concept. Information om beställning, provmaterial och delar av svaret har designats på ett system- och leverantörsoberoende sätt med hjälp av den internationella informationsstandarden openEHR. Resultatet är starten på ett paradigmskifte där hälso- och sjukvården kan äga sin egen informationsstruktur och lagra sina hälsodata enligt denna i en central lagringsyta. Systemleverantörer måste förhålla sig till den systemoberoende informationsdesignen. På detta sätt elimineras dubbeldokumentation och datakvaliteten ökar på ett kraftfullt sätt.

Regionerna skapar tillsammans mallar för patologisvar med standardiserat innehåll, informationsstruktur och terminologi. Vi kommer att dela våra erfarenheter av vad som krävs för att genomföra en nationell insats där ansvar delas mellan flera nationella aktörer. Vi kommer att berätta hur vi möter upp olika regioners krav vid implementering, samarbetar med Inera och kvalitetsregister samt involverar leverantörer av it-system. Intressenternas olika behov påverkar även hur vi förhåller oss till nationellt överenskomna principer samt internationella standarder, terminologier och kodverk så som Snomed CT och openEHR. Strukturerad och standardiserad information inom patologi ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom och mellan olika vårdgivare och tjänster, och öka möjligheten till att information kan återanvändas i olika syften. Det stödjer också att arbete utförs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap.

I Region Gävleborg tar vi steget bort från den traditionella vägen för invånaren att sköta sina digitala administrativa ärenden till vården och går från fritext till strukturerad kommunikation. Genom att erbjuda tjänster som receptförnyelse, intygsförfrågan, förnya, börja eller sluta med preventivmedel samt hjälpmedels- och speciallivsmedelsförnyelse i vår triagemotor strävar vi efter en mer strukturerad informationsöverföring till förskrivare. Målet är att minska detektivarbetet, rikta ärenden till rätt profession från början och skapa en sömlös kommunikation med invånaren. Utforska vårt spännande steg mot framtidens vård.

SMART on FHIR möjliggör smidig integration av applikationer med befintliga vårdsystem. Det möjliggör åtkomst till externa applikationer inifrån befintliga vårdsystem, vilket öppnar upp möjligheterna för ökat nyttiggörande av tekniska innovationer. I denna föreläsning pratar vi om hur SMART on FHIR kan tillämpas för att ökad interoperabiliteten inom svensk sjukvård.