Programpunkter

Karolinska Universitetssjukhuset behöver kunna följa upp den vård som utförs för patienter med cancer för att kunna säkerställa en god och säker vård. Samtidigt behöver onödigt administrativt arbete minimeras så att vårdens medarbetare kan fokusera på att ta hand om patienterna.En analys på Karolinska Universitetssjukhuset påvisade flera problem i arbetet med kvalitetsuppföljningKarolinska Universitetssjukhusets mål är att all information ska dokumenteras endast en gång – once-only principle eller singeldokumentation – och sedan tillgängliggöras till flera ändamål (vård, uppföljning och forskning).Denna strategi realiseras nu tillsammans med vården genom projektet ”Informationsförsörjning kvalitetsregister – med internationella standarder” 

Patientsäkerhetsarbete är i första hand framåtriktat. I regelverk och anvisningar förskrivs hur sjukvården ska bedrivas på ett patientsäkert sätt. Arbetet utgörs emellertid också av en retrospektiv komponent. När en avvikelse inträffar med vårdskada eller risk för vårdskada måste dess orsaker utredas i avsikt att avvikelsen ska kunna undvikas i fortsättningen. I det retrospektiva arbetet ingår journalgranskning, där språket i journalen är avgörande för hur avvikelsen ska kunna rekonstrueras och beskrivas. I det framåtriktade arbetet är det nödvändigt att vård- och omsorgspersonal förstår de anvisningar och föreskrifter som utfärdas, och språket i dessa måste vara klart, förståeligt och entydigt. Föredraget kommer att tydliggöra språkets betydelse för patientsäkerhet och för att vårdskador ska kunna undvikas.

Karolinska Universitetssjukhuset behöver kunna följa upp den vård som utförs för patienter med cancer för att kunna säkerställa en god och säker vård. Samtidigt behöver onödigt administrativt arbete minimeras så att vårdens medarbetare kan fokusera på att ta hand om patienterna.Presentationen kommer beskriva hur RCCs informationsflöde och arbetsprocesser behöver ändras när data rapporteras in automatiskt via integrationer.

Svenska är liksom finska nationalspråk i Finland men kan också betraktas som en svensk varietet (ibland kallad dialekt), Det svenska medicinska språket i Finland skiljer sig i en del avseenden från det medicinska fackspråket i Sverige, något som berikar språkkommitténs språkvårdande arbete. Föredraget kommer att beröra hur svenskan utvecklas parallellt i de båda länderna och hur den utvecklingen påverkar fackspråket.

Inom ramen för projektet ”Informationsförsörjning kvalitetsregister RCC” har informatiker från Karolinska Universitetssjukhuset och Regionalt cancercentrum region Stockholm-Gotland arbetat med att standardisera information om medicinsk onkologisk behandling i openEHR-format. Syftet är att säkerställa att data kan delas och jämföras på ett konsekvent sätt och arbetet drivs utifrån vårdverksamheternas behov av förbättrad och kvalitetssäkrad informationshantering i sitt dagliga arbete.

I samband med att den nya versionen av diagnosklassifikationen, ICD 11, nu översätts till svenska fästs uppmärksamheten på hur ICD 11 och Snomed CT kan samverka. Det finns en rad termer i kirurgisk verksamhet som etablerats i Snomed CT men som inte alls stämmer med fackuttryck och termer som används i verksamheten. Föreläsaren kommer att redogöra för terminologiska vanskligheter som gör det kirurgiska fackspråket otydligt i Snomed CT och ge konkreta förslag på förbättringar i Snomed så att  Snomed kan bli en CT (clinical terminology) även för åtgärder.

Karolinska Universitetssjukhuset behöver kunna följa upp den vård som utförs för patienter med cancer för att kunna säkerställa en god och säker vård. Samtidigt behöver onödigt administrativt arbete minimeras så att vårdens medarbetare kan fokusera på att ta hand om patienterna.I denna presentation behandlas de tekniska förutsättningarna som krävs för att överföra vårddata från källsystem hos Karolinska Universitetssjukhuset (K) till kvalitetsregister hos Regionalt cancercentrum, RCC, med användning av openEHR-standarden. Tekniska utmaningar samt fördelar, aktuell status, referens- och lösningsarkitetkur kommer beskrivas i presentationen.

Ett samtal mellan ledamöter från de nationella samverkansgrupperna NSG data och analys och NSG strukturerad vårdinformation om hur regioner i samverkan arbetar för att uppnå en mer datadriven kunskapsstyrning. Under samtalets gång presenteras exempel på hur samverkansgrupperna arbetar tillsammans inom Nationellt system för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för effektiv informationsförsörjning och ändamålsenlig uppföljning, och varför journalsystemen i större utsträckning bör utgöra den primära källan för hälsodata.

Regionerna skapar tillsammans mallar för patologisvar med standardiserat innehåll, informationsstruktur och terminologi. Vi kommer att dela våra erfarenheter av vad som krävs för att genomföra en nationell insats där ansvar delas mellan flera nationella aktörer. Vi kommer att berätta hur vi möter upp olika regioners krav vid implementering, samarbetar med Inera och kvalitetsregister samt involverar leverantörer av it-system. Intressenternas olika behov påverkar även hur vi förhåller oss till nationellt överenskomna principer samt internationella standarder, terminologier och kodverk så som Snomed CT och openEHR. Strukturerad och standardiserad information inom patologi ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom och mellan olika vårdgivare och tjänster, och öka möjligheten till att information kan återanvändas i olika syften. Det stödjer också att arbete utförs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap.

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR. 

Beställningar och svar på patologiska undersökningar är information som ofta delas inom HoS, idag ofta i fritext via fax. För att underlätta denna informationsdelning har ett nationellt arbete gjorts där de aktuella informationsmängderna har bundits till den internationella terminologin Snomed CT.I presentationen kommer vi berätta om hur arbetet med Snomed CT gjorts och vi kommer redovisa en jämförelse med ett internationellt arbete för att se om de svenska informationsmängderna är strukturerade på samma sätt eller inte.

Arbetet med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister ökar nu takten rejält. Informationsförsörjningen som sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen, står inför betydande metod- och teknikutveckling. 
Kom och lyssna, ställ frågor och ta del i det utvecklingsarbete som SKR, Inera, regionerna, kvalitetsregister och registercentrum gör tillsammans. Utvecklingen innebär bland annat att informationsförsörjning till registren kan ske helt utan användarinteraktion och tar bort dagens dubbelarbete helt!
På sessionen kommer vi även beröra hur det går med breddinförandet? Kan arbetet ske för flera register samtidigt? Hur bidrar leveranserna till nationellt system för kunskapsstyrning? Vilka mervärden och effekthemtagningar innebär arbetet?, Hur kan informationsförsörjning till de nationella kvalitetsregistren bidra till en ökad enhetlighet i den kliniska vardagsvården är några av de frågor vi diskuterar.

Västra Götalandsregionen har haft en central systemintegrationsfunktion i form av ett ICC (Integration Competency Center) i över tio år. Nu tar vi nästa steg och lägger ett starkare fokus på att etablera självbetjäningsfunktionalitet i våra tekniska plattformar.

We share our experiences and suggestions from translating the ContSys, i.e., ISO 13940:2015 System of Concepts to Support Continuity of Care. All chapters were translated into Estonian and published as a national standard in February 2023.

Under presentationen får vi ta del av tips för hur vi kan förbättra användbarhet av vårdinformationssystem genom samarbete med vårdpersonalen samt lärdomar om hur vi undviker fallgropar, utifrån erfarenheter från Finland. 

Delivery of nursing terminology in the digital age is essential to the provision of safe nursing care at a global, national and local level. The provision is fundamental to the delivery of multi-disciplinary care, where nursing information is critical. The requirement is therefore to ensure that clinical terminology in EHR systems is clinically correct, up to date and available for use. The formal collaboration between the International Council of Nurses (ICN) and SNOMED International seeks to deliver these aspirations, with an ongoing commitment to ensure the alignment of ICNP (International Classification of Nursing Practice) and SNOMED CT. The collaboration will provided clinically ensured nursing terminology within EHRs and that the data is available to support nursing research globally.

Implementeringen med att få sin kallelse till vårdbesök digitalt, via 1177, pågår i hela Sverige. Men att också få tillgång till för besöket relevant patientinformation via 1177 är nytt. Lyssna om lärdomarna från ett samverkansprojekt mellan Inera och Region Skåne där vi tar er med på vägen i vad som kan komma att tillhandahållas som en nationell möjlighet framöver.

FHIR is changing the health IT landscape in many countries. Governments, care providers, healthtech companies and insurance companies are adopting FHIR to achieve affordable and accessible care, care quality and better outcomes, and efficient cross-institutional information exchange. Rien will explain for a non-technical audience what FHIR is, why it is relevant for anyone in the industry and how stakeholders are driving the adoption in a few example countries.

Presentation av masterarbete som skrevs under masterutbildningen i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet och Stockholms universitet våren 2023. Studiens fokus ligger på tillämpningen av maskininlärning (ML) för att förutsäga uteblivna besök, även kallad "No-shows", inom digital psykoterapi. Målet med studien var att identifiera den bäst lämpade ML-modellen för denna prognos, samt att få en djupare förståelse för de faktorer som har störst påverkan på No-shows i den digitala vårdmiljön.Studiens resultat indikerar att ML kan vara framgångsrikt för att förutsäga No-shows inom digital psykoterapi och för att identifiera underliggande faktorer som bidrar till dessa uteblivna besök. Det framgår att ML utgör ett relevant och effektivt verktyg för att minska förekomsten av No-shows och förbättra patienternas behandlingsföljsamhet inom digital psykoterapi.

Annual presentation of what's happening with HL7 FHIR standard in the Nordics and how it has been applied in real world.