OpenEHR-modellering i praktiken, erfarenheter inom Nationellt system för kunskapsstyrning Har passerat
Tisdag 14 maj 2024 14:10 - 14:35 A2
Föreläsare: Sanna Åsberg, Linda Aulin Lundeqvist, Gunilla Rask
Spår: Framtidens journal
Vad innebär processen att ta fram arketyper och kontextspecifika modeller (templates) i den internationella standarden openEHR utifrån ett underlag framtaget med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård som kravställare? Regiongemensamma behov identifierade inom Kunskapsstyrningen uttrycks i begrepps-, arbetsflödes- och informationsmodeller i ett referensmodelloberoende format. Samtidigt går nu flera regioner mot att välja openEHR-baserade system. Den Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi har under 2023 utvecklat svarsmallar för bröstpatologi. För lära sig om openEHR och berörda regioners behov kopplat till denna standard tar den nationella arbetsgruppen nu, i ett test tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset, fram openEHR-modeller och -formulär med de nationella modellerna och tillhörande konfigurationsunderlag som utgångspunkt.
När vi startade upp arbetet med openEHR-modellering under hösten 2023 saknades det internationellt godkända och publicerade arketyper avseende generiska informationsmängder inom patologi samt även bröstspecifika sådana. Det som fanns sedan tidigare var arketyper som fungerar för det generella beställning- och svarsflödet för laboratorieområdet. Exempelvis:
- remiss/beställning (Service Request)
- svarsrapport från labb utan innehåll för specifik disciplin (Laboratory Test Result)
- resultat per analyt (Laboratory Analyte Result)
- provmaterial (Specimen)
- provbehållare (Specimen Container).
Våra egenframtagna referensmodellsoberoende modeller för bröstpatologi har legat som underlag när vi har analyserat vilka nya arketyper som måste utvecklas internationellt. Vi har fått hjälp att initiera kontakt med andra länder som just nu också arbetar med att modellera informationsmängder inom Klinisk Patologi i openEHR och tillsammans med dessa startat ett internationellt samarbete (patologer och informatiker) för att utveckla nödvändiga arketyper. Detta arbete berättar vi mer om.
Vi reflekterar även över vårt arbetssätt i stort – vad kan vi lära oss från detta arbete och ta med in i kommande arbeten? Vilka fördelar respektive nackdelar ser vi med varje del i det arbete vi i den nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation för patologi har utfört och hur bygger vi på bästa sätt ihop delarna till en helhet i ett rekommenderat arbetssätt framåt?
Exempel på frågeställningar vi tar upp:
- Vad är en standard, och när är något inte längre ”enligt standard”?
- Vad innebär det att man i det nationella arbetet arbetar med ensning ned på varje logisk regel i svarsmallen medan man i det internationella arbetet inom openEHR-samarbetet verkar för ensning av maxiset per arketyp, men inte ensning på template- och formulärsnivå?
- I arbetet från behovsfångst och informationsanalys – finns det delar/arbetssteg i det informatiska arbetet som openEHR inte lämpar sig för/täcker och inte bör användas för och vad innebär det för en rekommendation framåt?
- Vem på nationell nivå bör äga och förvalta de arketyper som tas fram i Sverige och vems ansvar bör det vara att lyfta dem till internationell nivå?
- Vad innebär det att utgå ifrån ett organområde (bröst) och försöka ta fram en generisk modell (både referensmodelloberoende och enligt openEHR-standard), och vilka alternativa arbetssätt finns?
- Vad hade hänt om vi inte hade haft UML-modeller som grund utan gått direkt på openEHR-modellering?
- Vad innebär i praktiken skillnaden i detta arbetssätt mot att ta fram arketyper lokalt och sedan jobba nationellt och internationellt – för- och nackdelar?
- Hur kommer man i denna typ av arbete på smidigaste sätt till implementering av det informatiska resultatet?
- Hur färdigt bör ett förberedande arbete med grundläggande verksamhetsanalys och övergripande informationsanalys vara för att på effektivaste sätt kunna börja openEHR-modellera?
Ämne
Klinisk informatik och semantik
Seminarietyp
Förinspelat + På plats
Föreläsningsformat
Presentation
Föreläsningssyfte
Övrigt
Kunskapsnivå
Fördjupning
Målgrupp
Chef/Beslutsfattare
Verksamhetsutveckling
Tekniker/IT/Utvecklare
Nyckelord
Exempel från verkligheten (goda/dåliga)
Dokumentation
Konferens
Vitalis
Föreläsare
Sanna Åsberg Föreläsare
Linda Aulin Lundeqvist Föreläsare
Informatiker/Informationsarkitekt
Karolinska Universitetssjukhuset
Informatiker som brinner för semantisk interoperabilitet inom Hälso- och sjukvården. Arbetar sedan flera år med att strukturera och standardisera information som skapas inom cancervården, olika laboratoriediscipliner och radiologi där fokus är framför allt den internationella informationsstandarden openEHR.
Gunilla Rask Föreläsare
Patolog
Region Västerbotten