Sessions

Välkommen till en dynamisk livepodd med Louise Callenberg,. Livepodden kommer lyfta exempel på nyttan av implementerade AI-lösningar och hur ledarskap och förändringsledning är nyckelfaktorer för framgångsrikt nyttjande av AI i den svenska välfärden.

Riksdagen har beslutat om förändringar i Socialtjänstlagen och två relaterade lagar för att främja användningen av digital välfärdsteknik. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2024, och Regeringen vill nu uppmuntra kommuner att öka implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.Henrik Essunger och Anna-Lena Frändeborn var författare till underlagsrapporten "När goda intentioner försämrar," som låg till grund för den offentliga utredningen SOU 2020:14 och de föreslagna lagändringarna. 

På webbplatsen aisocialtjanst.digg.se kan de som arbetar med verksamhetsutveckling och innovation inom socialtjänsten få konkret hjälp med att komma igång med AI som en del av digitaliseringen. Webbplatsen innehåller kunskapshöjande material för kommunernas socialtjänst inom området AI. Här finns användbara länkar till befintliga stöd, verktyg, nätverk, forskning och fördjupning. Här finns också berättelser från de kommuner som redan börjat utforska AI-lösningar inom socialtjänsten. Webbplatsen är resultatet av ett regeringsuppdrag där Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillsammans med E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen arbetat för att höja kunskapsnivån hos kommunernas socialtjänst inom området AI. Myndigheterna har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fört dialog med ett urval av kommuner som ligger i framkant när det gäller att testa hur AI kan användas i socialtjänsten. 

En viktigt komponent för en välfungerande nationell digital infrastruktur är de rättsliga förutsättningarna för densamma. Ett antal statliga utredningar pågår inom området och vissa utredningar har redan lämnat förslag på behov av författningsändringar. Utöver det ses de rättsliga förutsättningar över även i de regeringsuppdrag som de statliga myndigheterna har tilldelats. Välkommen en till en översiktlig genomgång av de behov av författningsändringar som har föreslagits, som är under utredning eller som har identifierats inom ramen för andra uppdrag.

Norway, like the other Nordic countries, has a fundamentally good health and care service, and has a long journey with digitalization of health services and building ehealth infrastructure. Norway was an early adopter of national e-health solutions, and solutions like our national health portal, e-prescription and summary care record are widely used, both by healthcare personnel and citizens. Traditionally Norway has been promoting and working according to international standards and we have a long history of collecting data for secondary usage.

Kan AI säkerställa en hållbar bemanning och ge både ekonomiskt och kvalitativt goda effekter? Demografisk utmaning, en allt svårare rekryteringssituation och förändringar i lagstiftning gör bemanning till en stor utmaning inom vård och omsorg. Som en lösning testar Kalmar kommun AI som verktyg i schemaplanering inom funktionshindersomsorg och hemtjänst. Målsättningen är att AI både ska kunna minimera administrativ tid, säkerställa ett optimerat schema utifrån effektivitet och medarbetarens önskemål men också öka kontinuiteten för brukaren.

Denna presentation bygger på en rapport från Västra Götalandsregionen " Utvärdering och validering av automatiserad triagelösning Sök vård" och en tillgänglighetsstudie ” Utvärdering av tillgänglig design i 1177 direkt symptombedömning med deltagande aktionsforskning”. Resultaten av båda projekt lyfter fram viktiga insikter om utmaningarna och behovet av noggrann validering och standardiserade testningar vid införandet av digitala triagesystem inom vården. Fokusområden: Paradigmskifte mellan vård och teknik, behov av evidens och säkerhetskrav för medicinsk utrustning, förståelse och tillit för produkten före implementering, utvärdering av kognitiv tillgänglighet. Betydelsen av att anpassa vårdens rutiner för att möjliggöra effektiv digital triage.

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR. 

Regionerna skapar tillsammans mallar för patologisvar med standardiserat innehåll, informationsstruktur och terminologi. Vi kommer att dela våra erfarenheter av vad som krävs för att genomföra en nationell insats där ansvar delas mellan flera nationella aktörer. Vi kommer att berätta hur vi möter upp olika regioners krav vid implementering, samarbetar med Inera och kvalitetsregister samt involverar leverantörer av it-system. Intressenternas olika behov påverkar även hur vi förhåller oss till nationellt överenskomna principer samt internationella standarder, terminologier och kodverk så som Snomed CT och openEHR. Strukturerad och standardiserad information inom patologi ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom och mellan olika vårdgivare och tjänster, och öka möjligheten till att information kan återanvändas i olika syften. Det stödjer också att arbete utförs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap.

Sussa samverkan påbörjade 2016 en upphandling för ett vårdinformationssystem som skulle börja användas flera år senare i en värld med förändrad hotbild, lagstiftning och medvetenhet om informationssäkerhet. Nu är vi där! Här delar vi med oss av de utmaningar vi mött inom området informationssäkerhet i upphandlingen, projektet, juridiken och kompetensförsörjningen – och hur vi hanterat dem.

Sverige och Norge står inför liknande utmaningar inom kommunal hälsovård, men de organisatoriska strukturerna varierar. Den här sessionen utforskar likheter och skillnader inom primärvården, med fokus på effektiv datadelning och återanvändning av hälsodata.Vi kommer att diskutera möjligheter och utmaningar inom de organisatoriska, juridiska och teknologiska ramarna i båda länderna, från både tjänsteleverantör- och hälsovårdsperspektiv.Målet är att dela insikter om båda systemen och utforska möjligheten till ömsesidig inspiration för framåtriktade lösningar.Var med oss och diskutera framtiden för datadelning och tillgång till hälsodata inom kommunal hälsovård i Sverige och Norge!

En regiongemensam arbetsgrupp har på uppdrag av Nationell samverkansgrupp strukturerad vårdinformation sedan 2020 analyserat begreppen vårdaktivitet och vårdtjänst. I definitionsarbetet utgår man från att en aktivitet utförs, medan en tjänst erbjuds. En vårdtjänst består ofta av flera vårdaktiviteter, och en viss vårdaktivitet kan ingå i flera olika vårdtjänster. I en föreslagen nationell vårdtjänst- och vårdaktivitetskatalog förtecknas vårdtjänster och vårdaktiviteter med tillhörande information om deras användning och tillgänglighet.

Hur svårt kan det vara? – Ett inspirerande pass om datadelning och utmaningar att bygga ett digitalt ekosystem som hänger ihop Internationellt, Nationellt och kommunalt.  Vår uppgift är att tillse att alla målgrupper i en kommun har rätt information vid rätt tillfälle.Föreläsaren ger sin bild kring behov av  viktiga steg att ta för att underlätta utveckling av digitala tjänster i en tämligen komplex offentlig miljö.

Fallolyckor är vanliga på sjukhus, både globalt och i Sverige Problemet är känt sedan länge, men de åtgärder som vidtagits har inte förändrats nämnvärt under de senaste decennierna. Inom slutenvården är traditionella hjälpmedel som larmmattor och antihalksockar fortfarande de vanliga verktygen för att hantera fallrisk hos patienter i slutenvården. Dessa hjälpmedel har sina begränsningar och larmar oftast när fall redan skett. Vi implementerade ett AI-verktyg som gör det möjligt för oss att vara mer proaktiva och minska skadorna på riktigt. Antalet fallincidenter minskade med 67%.

NATO har identifierat sju grundläggande civila förmågor (Baseline Requirements for National Resilience) som ska bidra till att upprätthålla alliansens kollektiva försvarsförmåga, Hur bidrar Sverige till den samlade resiliensen? Hur hanterar vi förmåga kring Massskade utfall. Vilka övriga krav ställer NATO? Hur kan dessa bidra till utveckling av Robust samhälle?

Vi kommer att presentera resultat från ett par forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad som handlar om a) hur vårdpersonal som arbetar med bilddiagnostik uppfattar att gränserna runt deras arbete förändras vid implementering av artificiell intelligens (AI) och b) läkares och sjuksköterskors uppfattning kring AI för egen verksamhet, hur AI används samt skillnader och likheter mellan tillämpningar och professioner. Resultaten är baserade på intervjuer, litteraturstudier, fallstudier och enkät visar både hur vårdpersonal uppfattar och förändrar hur de arbetar när AI implementeras på deras arbetsplats. En slutsats är att AI både är någon som går att samarbeta med och en konkurrent som tar arbetsuppgifter men att ledande yrkesverksamma blir de som integrerar AI i sin verksamhet.  

Sammanhållen planering är ett projekt som syftar till att utveckla översiktsvyer i 1177.se för både invånare och vårdpersonal, så att vård- och omsorgsinsatser blir mer överskådliga och koordinerade för alla som är berörda. I den fragmentiserade vården och omsorgen riskerar patienter med komplexa vårdbehov och många vårdkontakter att tvingas bli projektledare för sin egen vård. Genom att göra vårdplaner, bokade tider, egenvårdsråd, läkemedelslistor och kontaktuppgifter synliga och samlade kan patienter och närstående känna sig trygga och informerade, och fokusera på hälsa och livskvalitet. Vård- och omsorgspersonal får enkel tillgång till aktuell information och kan arbeta mer effektivt.                                              

AI has been hailed as one of the instrumental changes that can help healthcare systems tackle current and future challenges. But to what extent can AI help? Milan Shah, NHS transformation specialist, talks you through a study that was conducted on a Swedish primary care health center to assess the impact of AI-enabled triage on labour productivity.

Masterarbete som skrevs inom programmet master i eHälsa på Linnéuniversitetet under 2022-2023. Med hjälp av vinjettmetoden kunde semistrukturerade intervjuer genomföras för att fånga vårdpersonalens upplevelse av kontroll och ansvar när Artificiell Intelligens ingår i verksamheten.