Syftet med en nationell digital infrastruktur inom hälso- och sjukvården är att den ska bidra till förbättrad patientsäkerhet genom att rätt information ska finnas tillgänglig i varje vårdsituation samt minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare. Infrastrukturen ska också underlätta informationsförsörjningen av hälsodata för forskning, utveckling, uppföljning, beslutsfattande och innovation som kan förbättra vård och hälsa samt stärka Sveriges konkurrenskraft. I Tidöavtalet framgår att hälsodata ska bli tillgänglig i hela vårdkedjan för all vård, både såväl kommunal och regional hälso- och sjukvård som tandvård, oavsett huvudman.
Det kräver förutsättningsskapande komponenter, och stödjande och styrande strukturer. Infrastrukturen ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt präglas av höga krav på säkerhet och värna om skyddet för den personliga integriteten.
En välfungerande infrastruktur bygger på aktiva åtgärder för att uppnå internationell interoperabilitet och kan samtidigt gagna och skynda på utvecklingen av interoperabilitet på nationell nivå.
För att kunna upp nå detta krävs ett antal förutsättningsskapande komponenter och förmågor inom i interoperabilitetens alla lager; Semantik, Juridik, Teknik och Organisation.
Under året har regeringen sjösatt många uppdrag inom området till flera myndigheter. SKR och INERA har en regional och kommunal digital infrastruktur som kan utvecklas att bli en nationell. Samarbete och ta del av erfarenheter är A och O denna fråga. I detta spår medverkar olika svenska aktörerna.
Moderator del 1 - Behov , tisdag 15:30-17:00 : Anna Adelöf Kragh
Moderator del 2 - Utmaningar, onsdag 8:30-10:00 : Anna Adelöf Kragh
Moderator del 3 - Förutsättningsskapande komponenter , onsdag 10:30-12:15 : Sofia Widmark Nord
Vad händer i Sverige kring den nationella digitala infrastrukturen?