Programpunkter

Mer information kommer

Skolan ska enligt lag präglas av trygghet. Trots detta känner sig många osäkra i skolan idag. Otryggheten har stora konsekvenser för elevers psykiska hälsa, skollust och kunskapsutveckling. Elevernas riksförbund, Friends, Skolinspektionen och elevrepresentanter från det centrala elevrådet i Malmö diskuterar i detta panelsamtal otryggheten och dess konsekvenser, samt lyfter beprövade metoder för att tillgodose alla elevers rätt till trygghet.

Pandemi, krig, och klimathot – i dagens samhälle matas vi ständigt med information från alla håll. Dagens auktoritära ledare bygger sin makt på lögner och propaganda. Det är en mänsklig rättighet att få tillgång till vetenskapligt grundad kunskap och verktyg för att kunna tänka kritiskt.
 Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna. Andra hävdar att Sverige tack och lov har lyssnat på kunskapen och inte låtit politiska utspel styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati och vad har forskarna för ansvar att nå ut i debatten?Örebro universitet och Vetenskapsrådet har tagit ett initiativ för att förbättra forskares färdigheter i kommunikation: att prata så att medborgarna förstår och kan sätta fakta i ett källkritiskt sammanhang för att kunna fatta egna kloka beslut.

Koll på lagen är ett arvsfondsprojekt som syftar till att ge ungdomar kunskaper om vardagsjuridik och verktyg för att praktiskt kunna ta tillvara på sina rättigheter och möjligheter att bemöta orättvisor.

Hur upplever Sveriges nationella minoriteter minoritetsstress? Psykologen och föreläsaren Hanna Wallensteen reder ut begreppet och representanter från de nationella minoriteterna delar med sig av egna upplevelser av minoritetsstress i vardagen. Vilket ansvar har det offentliga för att motverka att individer upplever minoritetsstress? Publiken bjuds in till att ställa frågor till deltagarna.

Bristande rättssäkerhet – en konsekvens av otillåten påverkan och tystnadskulturer
Inom lokal och regional nivå handläggs ärenden och utförs uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor i egenskap av bland annat brukare, patienter och klienter. Det är viktigt att dessa ärenden och uppgifter sköts sakligt och opartiskt och att individer får en likvärdig behandling. Otillåten påverkan från till exempel den organiserade brottsligheten verkar dock öka vilket riskerar att leda till självcensur och tystnadskulturer hos tjänstepersoner i kommuner och regioner, något som kan påverka rättssäkerheten. Under seminarier så diskuteras hur tystnadskulturer och otillåten påverkan riskerar att sätta grundläggande rättsprinciper ur spel vilket utgör ett hot mot vårt demokratiska system och de mänskliga rättigheterna.

Människors rätt till ett liv i trygghet och säkerhet kräver ett samordnat och lokalt förankrat arbete för att bekämpa klimatförändringar, utmana orättvisor och bygga långsiktigt hållbara samhällen. Religiösa aktörer är enormt viktiga aktörer i detta arbete. Ofta utgör de merparten av det vi kallar civilsamhälle. Ofta har religiösa aktörer den bästa lokala representationen och därmed den bästa analysen och möjlighet till de snabbaste insatserna när katastrofer uppstår. Religiösa ledare åtnjuter större förtroende än politiska ledare hos det flesta utsatta människor. Ändå saknas det kunskap om hur man ska samarbeta med religiösa aktörer, hos många sekulära organisationer. Med utgångspunkt i Equmeniakyrkans lokala miljöarbete i Thailand och det påverkansarbete som utförts av multi-religiösa organisationer inför Stockholm+50 i juni -22, samt Global Platform for Disaster Risk Reduction, som hölls på Bali maj -22, vill Equmeniakyrkan och Svenska Missionsrådet genomföra ett seminarium på MR-dagarna.

I de flesta arbetsgrupper finns det någon som lever eller har levt i en relation där våld förekommer. Att vara utsatt för våld ger negativa konsekvenser för hälsan och kan även påverka arbetsförmågan. Men arbetsplatsen kan också vara en viktig frizon och ett stöd. Under de senaste åren har detta uppmärksammats allt mer. Vilket ansvar har arbetsgivaren, HR och fackligt förtroendevalda? Och vad kan du som kollega göra för att ge stöd? 

I allt större utsträckning använder sig statliga myndigheter av AI och automatiserat beslutsfattande och beslutsstöd i beslut mot enskilda. AI-teknik har bidragit till en omdaning av samhället. Det är tydligt inom områden som exempelvis industriell produktion, medicin, sjukvård, trafik, transport, brottsförebyggande övervakning och kontroll samt i olika former av myndighetsutövning.

Being a feminist peace activist in the year 2022 is a challenge. After two years of global crisis following the pandemic, the longed after new start abruptly came to an end with Putins invasion of Ukraine. Soon the focus shifted from people affected by the war, and activist standing up against it in Russia, to weapons export, European military capabilities, and if Finland and Sweden should join NATO. In record time both policy and public debate became vastly militarised, having consequences on who’s seen as an expert, what choices seemed politically possible, and how security is created. What’s the problem with this, and, in this context, how can one avoid being militarised in ones mind, to continue the work to build true feminist peace and human security?

Programförslaget syftar till att lyfta den muslimska gruppens utsatthet och upplevelse om motarbetad organisering. För vem är civilsamhället till för och av vem skapas ramverken? 

I år är det dags för Sverige att lämna in sin rapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Civilsamhällesorganisationer har också möjlighet att lämna in en parallellrapport till FN - och den visar ofta en lite annorlunda bild än den som staten presenterar. På seminariet presenteras civilsamhällets rapport och används som underlag till en diskussion med representanter från beslutsfattare och civilsamhälle. Hur lever Sverige upp till sina åtaganden? Vad har hänt sedan den förra rapporten? Vad behöver förändras?

Sverige misslyckas fortfarande år 2022 med att följa svensk lag gällande rätten till hälsa. Enligt svensk lag har papperslösa människor rätt till “vård som inte kan anstå”, ett otydligt och svårtolkat begrepp som leder till godtycklighet, vissa individer får vård medan andra nekas vård som de egentligen har rätt till. Vi på Läkare i Världen ser att psykisk ohälsa och asylprocess ofta går hand i hand samt att jämställdhet och jämlikhet är viktiga förutsättningar för hälsa. Under vårt seminarium på MR-dagarna kommer vi att samtala, med en eller flera av våra rättighetsbärare, om mental ohälsa kopplat till otrygghet och mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i erfarenheterna hos dem som är direkt berörda av att leva under otrygga förhålladen är tanken att vi under vårt seminarium även kommer blicka framåt, vad krävs för att förändra situationen så att allas lika värde och rättigheter kan bli verklighet – även här i Sverige?

Ingen av oss vill att barn ska behöva växa upp i fattigdom. Statistik från Folkhälso­myndigheten (2019) visar att 8 884 barn (11,8 procent) av barnen 0–17 år i Örebro län bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Vår kartläggning och forskningsöversikt visar möjligheter och hinder i arbetet, samt ger konkreta exempel på arbete med syfte att öka alla barns livschanser. Region Örebro län, Örebro Stadsmission och RF-SISU Örebro län är värdar för seminariet.

Sexual Violence in Conflict (SViC) has received increased focus within the political discourse and international aid programming over the past years. In spite of this, the use of sexual violence as a weapon of war remains an acute phenomenon. While the Maputo Protocol stands out as a principal guiding instrument for protection of the rights of women and girls, implementation and realisation remain weak. How can we move from Protocol to Power and safeguard the right to a safe and dignified life for women and girls around the world? 

Human rights defenders risk their lives every day. Social leaders, environmental activists, trade union leaders and indigenous people defending human rights and environment are threatened and attacked around the world. Last year, 358 human rights defenders were murdered in 35 countries. Colombia was by far the deadliest country with 138 murdered defenders. How can we reverse the trend and increase the security of those who defend their rights?

Den svenska skolan blir allt mer ojämlik.  Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet, det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Stiftelsen Läxhjälpen bjuder tillsammans med näringsliv och offentlig sektor in till ett samtal kring hur samverkan mellan olika sektorer kan skapa verklig effekt samt skapa jämlika förutsättningar för eleverna här och nu.

Tiotusentals vittnar i svenska domstolar varje år och i de flesta fall går detta odramatiskt till. Men vad händer om en ökad rädsla inför att vittna sprider sig i samhället, rättsväsendet får svårare att klara upp brott och brottsoffer i lägre utsträckning får upprättelse? Att målsägande och vittnen får stöd och vågar delta i rättsprocessen är en grundförutsättning för hela rättssamhället och för att vi alla ska kunna leva i trygghet och säkerhet. 

2018 skrev Förorten mot våld att det dödliga våldet är en nationell kris. Skjutningar sker i det offentliga rummet och påverkar inte bara de inblandade, som oftast är unga, utan hela bostadsområdena och dess invånare. Hur svarar civilsamhället på den krisen? KFUM bjuder in till att prova metoden PowerSpace som inkluderar unga och erbjuder säkra platser som ett sätt att få bort unga ur kriminalitet och utsatthet.

Klimatkrisen drabbar oss alla men inte på samma sätt. Under det här seminariet diskuterar vi hur klimatkrisen hotar trygghet, säkerhet och andra rättigheter för en specifik grupp: urfolket samerna. Vi belyser hur åtgärder som tas som en del av den gröna omställningen i sig kan leda till människorättskränkningar om rättighets- och rättviseperspektiv på omställningen saknas. Tillsammans vänder och vrider vi på frågan för att identifiera vägar framåt.