Programpunkter

Vi inviger Mänskliga Rättighetsdagarna med spännande gäster och kultur på temat Rätten till ett liv i trygghet och säkerhet. Årets konferencier Beston Kalefa från Tegelbruket lotsar dig genom programmet.

Detta miniseminarium vill bidra till att slå hål på skadliga myter kring psykisk ohälsa och öka kunskapen om strukturell diskriminering och vad det kan leda till i praktiken för många människor i deras liv.Vi vill visa på att de nuvarande åtgärderna med syfte att öka tryggheten och säkerheten i vårt gemensamma samhälle istället kan leda till ökad osäkerhet och utanförskap och marginalisering.Vi vill också visa på vägar framåt genom att arbeta rättighetsbaserat och gemensamt över gränserna med dessa viktiga och avgörande frågor.Vi är övertygade om att vi tillsammans genom att skifta fokus till ett mänskliga rättighetsbaserat perspektiv och angreppssätt där inte minst ett ökat fokus på rätten till sina basala rättigheter ökar möjligheterna för att alla kan leva i större trygghet och i frihet från våld.

Under de senaste 20 åren har svenska myndigheters användning av övervakning  ökat på ett sätt som inte ens var tänkbart tidigare. Kamerorna i offentligheten blir allt fler, hemliga tvångsmedel används tom i förebyggande syfte, information från internet sparas, nya övervakningsmetoder införs. I en tid då fokus ligger på hårdare tag tycks inte längre frågor om integritet, överskottsinformation och vem som övervakar övervakarna ställas.. Och på sociala medier delar vi med oss av våra privatliv och åsikter - utan en tanke på att det kan missbrukas. Ett samtal om utvecklingen - försvann privatlivet med tiktok, insta, och FB, ökar eller minskar rättssäkerheten med åtgärderna mot gängkriminaliteten och antiterrorlagstiftning?  Blir alla verkligen säkrare och tryggare med ökad övervakning, med fler kameror i centrum? Vilka risker för övervakningen med sig för den enskilde?

Hur upplever Sveriges nationella minoriteter minoritetsstress? Psykologen och föreläsaren Hanna Wallensteen reder ut begreppet och representanter från de nationella minoriteterna delar med sig av egna upplevelser av minoritetsstress i vardagen. Hur kan man motverka det och vilket ansvar har omgivningen? Publiken bjuds in till att ställa frågor till deltagarna.

Koll på lagen är ett arvsfondsprojekt som syftar till att ge ungdomar kunskaper om vardagsjuridik och verktyg för att praktiskt kunna ta tillvara på sina rättigheter och möjligheter att bemöta orättvisor.

Skolan ska enligt lag präglas av trygghet. Trots detta känner sig många osäkra i skolan idag. Otryggheten har stora konsekvenser för elevers psykiska hälsa, skollust och kunskapsutveckling. Friends, Skolinspektionen och elevrepresentanter från Elevernas riksförbund och det centrala elevrådet i Malmö diskuterar i detta panelsamtal otryggheten och dess konsekvenser, samt lyfter beprövade metoder för att tillgodose alla elevers rätt till trygghet.

Being a feminist peace activist in the year 2022 is a challenge. After two years of global crisis following the pandemic, the longed after new start abruptly came to an end with Putins invasion of Ukraine. Soon the focus shifted from people affected by the war, and activist standing up against it in Russia, to weapons export, European military capabilities, and if Finland and Sweden should join NATO. In record time both policy and public debate became vastly militarised, having consequences on who’s seen as an expert, what choices seemed politically possible, and how security is created. What’s the problem with this, and, in this context, how can one avoid being militarised in ones mind, to continue the work to build true feminist peace and human security?

Samtal om diskriminering i arbetslivet, fackens roll och hur antidiskrimineringsbyråer kan vara en resurs för att stärka kunskapen kring diskrimineringslagen. 

I oktober 2021 lämnade Sverige in sin periodiska rapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. MR-Fonden samordnar civilsamhällets parallellrapport till FN - och den visar ofta en annorlunda bild än den som staten presenterar. På seminariet används delar av civilsamhällets rapport som underlag för en diskussion med beslutsfattare och civilsamhälle. Hur kan Sverige bättre leva upp till sina åtaganden? Hur kan Sverige bättre använda sig av kommitténs rekommendationer och arbeta systematiskt för att fullgöra rättigheterna? 

Människors rätt till ett liv i trygghet och säkerhet kräver ett samordnat och lokalt förankrat arbete för att bekämpa klimatförändringar, utmana orättvisor och bygga långsiktigt hållbara samhällen. Religiösa aktörer är enormt viktiga aktörer i detta arbete. Ofta utgör de merparten av det vi kallar civilsamhälle. Ofta har religiösa aktörer den bästa lokala representationen och därmed den bästa analysen och möjlighet till de snabbaste insatserna när katastrofer uppstår. Religiösa ledare åtnjuter större förtroende än politiska ledare hos det flesta utsatta människor. Ändå saknas det kunskap om hur man ska samarbeta med religiösa aktörer, hos många sekulära organisationer. Med utgångspunkt i Equmeniakyrkans lokala miljöarbete i Thailand och det påverkansarbete som utförts av multi-religiösa organisationer inför Stockholm+50 i juni -22, samt Global Platform for Disaster Risk Reduction, som hölls på Bali maj -22, vill Equmeniakyrkan och Svenska Missionsrådet genomföra ett seminarium på MR-dagarna.

Det offentliga Sverige använder sig alltmer av AI, artificiell intelligens. Det innebär nya risker – för både enskilda och grupper. Tar myndigheter ansvar så att deras AI-användning är rättssäker, exempelvis inte diskriminerar? Hur ser det ut idag? Vad behöver göras? Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius inleder. 

I de flesta arbetsgrupper finns det någon som lever eller har levt i en relation där våld förekommer. Att vara utsatt för våld ger negativa konsekvenser för hälsan och kan även påverka arbetsförmågan. Men arbetsplatsen kan också vara en viktig frizon och ett stöd. Under de senaste åren har detta uppmärksammats allt mer. Vilket ansvar har arbetsgivaren, HR och fackligt förtroendevalda? Och vad kan du som kollega göra för att ge stöd? 

Definitionen om civilsamhället håller på att ritas om och vissa grupper får inte ta samma utrymme eller exkluderas helt genom både politiken och opinionsbildning.  Vad ligger bakom detta förflyttande och hur kan civilsamhället vända på det för att få tillbaka ett sammansvetsat och inkluderande samhälle oavsett etnisk bakgrund, religiositet eller politisk läggning.  I samtalet diskuterar vi utifrån egna erfarenheter och med utdrag från Islamofobi rapporten som är framtagen av BRÅ. 

Bristande rättssäkerhet – en konsekvens av otillåten påverkan och tystnadskulturerInom lokal och regional nivå handläggs ärenden och utförs uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor i egenskap av bland annat brukare, patienter och klienter. Det är viktigt att dessa ärenden och uppgifter sköts sakligt och opartiskt och att individer får en likvärdig behandling. Under senare år har otillåten påverkan mot kommunal personal ökat vilket riskerar att leda till felaktigt fattade beslut, att beslut inte fattas, självcensur och tystnadskulturer hos tjänstepersoner i kommuner och regioner, något som kan påverka rättssäkerheten. Under seminarier så diskuteras hur tystnadskulturer och otillåten påverkan riskerar att sätta grundläggande rättsprinciper ur spel vilket utgör ett hot mot vårt demokratiska system och de mänskliga rättigheterna.

I stort sett hela civilsamhället kan ses som trygghetsfrämjare och brottsförebyggare i någon form – lyssna till civilsamhällets trygghetsfrämjande nätverk!

Vi berättar om hur Sveriges kommuner bidra till, och ta ställning för mänskliga rättigheter på ett konkret sätt genom att bli en fristad.

Klimatångest och klimatoro är ord som ofta hörs i den offentliga debatten. I Sverige tog debatten ny fart efter den heta sommaren 2018 och alla larm om torka och skogsbränder.Oro för klimatförändringarna har i forskningen och andra studier visat sig vara vanligt förekommande och inte minst inom gruppen unga. Men vad står då denna klimatoro för? Är den en kraft som leder till handling – eller till en känsla av att man inte kan påverka, hopplöshet och passivitet? Och hur kan samhället, föräldrar och lärare stötta unga med klimatoro?

Vad vet vi om rasism och diskriminering i skolan och hur det upplevs? Representanter från Fredens Hus samtalar med forskare kring vad vi vet.

Youth Up North - nya innovativa sätt för att involvera och förändra landsbygden till det bättre för unga. 

Tiotusentals vittnar i svenska domstolar varje år och i de flesta fall går detta odramatiskt till. Men vad händer om en ökad rädsla inför att vittna sprider sig i samhället, rättsväsendet får svårare att klara upp brott och brottsoffer i lägre utsträckning får upprättelse? Att målsägande och vittnen får stöd och vågar delta i rättsprocessen är en grundförutsättning för hela rättssamhället och för att vi alla ska kunna leva i trygghet och säkerhet.