Programpunkter

Hör om hur internationell närvaro bidrar till skydd av människorättsförsvarare i Colombia och öva på att ingripa mot kränkningar i din egen vardag.

I Sverige ser vi ökade begränsningar i muslimers möjligheter att uttrycka sin religion. Samtidigt minskar möjligheterna för muslimers engagemang i samhället genom att muslimska organisationer och individer stämplas som extremister.  
Sveriges antidiskrimineringsbyråer berättar om diskrimineringsgrunden religion, om diskriminering mot muslimer i samhället och hur domstolar används som verktyg för att motverka den ökande islamofobin. 

How Islamophobic conspiracy theories effects muslim organizations, this seminar will focus on the challenges Muslim organization faces in the USA, France and Sweden. And how these conspiracy theories can effect humanitarian organizations on the ground.  Participants:Sharif Aly - CEO Islamic Relief USAYasser Laouti - President of the Committee for Justice & Liberties (CJL) ,
Moderated by: Marie Cham - Akademikerförbundet

I demokratiska samhällen - i Sverige och globalt - behövs aktivism som främjar mänskliga rättigheter på flera nivåer. Afrikagrupperna bjuder in till ett samtal om hur väletablerade aktivister testat olika metoder för att nå förändring. I seminariet hör vi människorättsjuristen Parul Sharma, politikern och opinionsbildaren och feministen Gudrun Schyman samt den tidigare ärkebiskopen KG Hammar i samtal med Louise Lindfors. Dessa erfarna aktivister samarbetar just nu i projektet “Vi anmäler AP-fonderna!” som bland annat skickat in en FN anmälan angående de svenska AP fondernas investeringar i företag som begår brott mot mänskliga rättigheter! Visste du att dina pensionspengar bidrar till att skada både människor och miljö? Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden förvaltar den största delen av svenskarnas pensionspengar, mer än 1500 miljarder. Dessa fonder ska arbeta för långsiktigt hög avkastning men enligt lag också investera ansvarsfullt för att främja en hållbar utveckling. Ändå investerar AP-fonderna i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Afrikagruppernas Louise Lindfors modererar samtalet och lyfter civilsamhällets roll för att främja aktivism samt det viktiga stödet till den internationella solidaritetsrörelsen och tar exempel från det konfliktdrabbade Mocambique.    

Trots att flertal barn växer upp med våld i hemmet har de länge varit osynliga i rättsprocessen. Barnfridslagen trädde i kraft den 1 juli 2021 för att stärka barnet i rättsprocessen. Men hur har den nya lagen implementeras och fungerar den i praktiken?

Rättsliga framgångar för samer när det gäller markrättigheter följs ofta av ökad rasism, hot om våld och fysiskt våld. Vidare pågår ett strukturellt våld med koloniala förtecken där samers marker är under ständigt hot. Många vittnar om hur regeringens besked om gruvan i Gállok rivit upp intergenerationella trauman samt bidrar till psykisk ohälsa. Vad innebär det att som urfolk leva i otrygghet med ständigt hot om strukturellt och fysiskt våld?

Vi vill lyfta fram vikten av att känna psykisk trygghet och säkerhet. Hur påverkar det oss psykiskt att leva i oroliga tider? Vad händer när vi känner en rädsla och att vi inte kan påverka vår egen situation? Hur hjälper vi varandra att känna trygghet och hur kan vi ge våra medmänniskor det hopp och den styrka de behöver för att kämpa vidare i tid? Det här tunga och viktiga ämnet vill vi åskådliggöra på ett enkelt och lättbegripligt sätt.

Barn som placeras är beroende av att samhället tar hand om dem när deras familj inte kan och ger dem ett tryggt och kärleksfullt hem. Barn vittnar själva om hur samhället i många fall sviker dem och att deras rättigheter kränks. Att ingen lyssnar, att de inte har någon makt över sina liv och att de utsätts för våld i samhällets vård. Ta del av barnens egna tankar kring hur vi kan vända den negativa utvecklingen och ge barn i samhällets vård den trygghet som de har rätt till.

2021 fälldes Västra Götalandsregionen för diskriminering, genom att en patients hälsotillstånd delvis bedömts utifrån etniska grunder. Västra Götalandsregionen har påbörjat ett arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Vi har inte alla svaren och vill därför prata om möjliga lösningar kring hur vi hanterar rasism i vården. 

A decade after the Arab spring, the Maghreb region is facing a decline in democracy and human rights, as well as increased interstate tension. This has led to increased security risks and shrinking space for civil society organisations in the area. In this seminar local/regional human right organisations will voice their insight on the issue.

Vad är funkofobi och hur hanteras det? Det brukar vara allmänt känt att personer med funktionsnedsättning riskerar att diskrimineras och i högre grad än befolkningen i övrigt exkluderas från arbetsmarknaden. Det är mindre känt att man också riskerar att utsättas för hat och hot. Som journalist märker Anna Bergholtz att få vill eller vågar berätta om hatet och hotet. Vad får funkofobin för konsekvenser på sociala tryggheten och demokratin?

How can we understand the connection between militarisation and civic space in the context of Afghanistan?

Länsstyrelsernas kunskapsstöd för att tillämpa ett rättighetsbaserat arbetssätt i regional samordning av mottagandet av asylsökande och nyanlända.

MR-dagarnas program 2022 tar avstamp i en frustration kring hur vi idag talar om trygghet och säkerhet. Vems trygghet och säkerhet värderas högst? Vad räknas över huvud taget som viktigt för ett tryggt och säkert liv? Kvällsprogrammet kommer att behandla våldet och skjutningarna i landets socioekonomiskt utsatta områden, men lyfta frågan ur ett rättighetsperspektiv med individen i centrum. Vad är det som gör att unga människor hamnar i kriminalitet? Varför sticker det dödliga våldet ut i kriminalstatistiken? Och hur vänder vi trenden? Kvällen inleds med utdrag ur Teater Fryshusets bejublade Fakk alla och följs upp av ett panelsamtal.Regi Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten

En förutsättning för kvinnors trygghet och frihet från sexuellt våld är att de kan sätta ord på våldet och definiera handlingar som kränkningar. När kvinnor i Egypten 2011 började berätta vad de utsattes för och formulerade sig, förändrades det offentliga samtalet om sexuellt våld. Det väcker bl a frågor om språkets roll för våldsutsatta kvinnor i asylprocessen och om kvinnojourers syn på språkets betydelse för att nå ut och skapa rättvisa.

Rasism har långgående konsekvenser för människors livsvillkor. Samtidigt är rasism inte en naturordning utan ett politiskt problem som kan påverkas och på sikt åtgärdas. För att förändra rasism krävs kunskapsbaserat arbete och ändamålsenliga uppföljningsverktyg. Vi behöver förstå vad rasism är, hur dess mekanismer fungerar och hur den inverkar på den ojämlika fördelningen av status, resurser, möjligheter och sårbarhet på befolkningsnivå. Att mäta rasism utan att reproducera rasism är dock en utmanande uppgift. I detta samtal redovisas resultatet av ett fyraårigt projekt som tagit fram en metod för att mäta rasism som både är vetenskapligt och etiskt hållbart och som inte utgår från i förväg antagna raskategorier. Med detta får vi en faktisk möjlighet att ta fram data som möjliggör ett antirasistiskt jämlikhetsarbete och ett sätt att därefter bedöma om de vidtagna åtgärderna fungerade på avsett vis. Under samtalet kommer boken Att mäta rasism att finnas till försäljning för särskilt rabatterat MR-dagarna pris.

Sedan 2020 bedriver SOS Barnbyar ett familjestärkande program i Göteborg för att stödja familjer som kommer till Sverige på anknytning till ensamkommande ungdomar. Stödet utgår från ett holistiskt perspektiv där familjen ses som en helhet och där stödinsatser riktas till både föräldrar och barn. I seminariet kommer SOS Barnbyars projektpersonal att dela med sig av erfarenheterna från programmet, om dom hinder som försvårar familjernas etableringsprocesser samt om hur viktigt det är att alltid utgå från ett rättighetsperspektiv i arbetet med familjerna och i kontakten med myndigheter. Läs en intervju med Omid om hur det var för honom att få hit sin familj:https://sos-barnbyar.se/opinion-och-berattelser/det-kande-som-om-livet-borjade-pa-nytt/ -Om projektetSOS Barnbyar driver mellan perioden 20-01-01 – 22-12-31 ett projekt som medfinansieras av Europeiska Asyl, Migrations- och Integrationsfonden AMIF. Projektets målsättning är att bidra till en mer effektiv integration av tredjelandsmedborgare i det svenska samhället genom att erbjuda målgruppen (familjer som ankommer på anknytning till ensamkommande barn & unga) stöd kring områdena samhällsorientering, anställningsbarhet och föräldraroll. Projektets målsättning är även att bidra till ökade förutsättningar för samordning i myndigheters service till familjer. Seminarieföreläsare: Andreas Johansson (Projektledare) tillsammans med 1–2 projektpersonal som arbetar direkt med familjerna.

Vad betyder ”rätten till ett liv i trygghet och säkerhet” när man inte har ett hem och ens enda trygghet är i relation till den mannen som utsätter en för våld?Hur kan vi prata om målgruppen kvinnor som lever i hemlöshet med ett beroendetillstånd, i särskild sårbar ställning, utan att problematisera henne och hennes val för att i stället söka lösningar till hur vi kan ge henne rätten till ett liv i trygghet och säkerhet?På vilket sätt kan vi hjälpa en kvinna som lever i hemlöshet och utsätts för våld i nära relation?Ovan frågeställningar utforskar vi tillsammans i ett slags visionsworkshop, i vilken vi ämnar utforska olika möjligheter för hur vi kan säkra dessa kvinnors rätt till ett liv i trygghet och säkerhet. Samt därtill hur vi potentiellt skapar nya vägar framgent vad gäller att skapa förutsättningarna att nå 2030målen.

I en tid när rättsstaten och demokratin är satt under tryck i flera europeiska grannländer är det viktigt att diskutera om vår egen demokrati och vår egen rättsstat är tryggad. I ett panelsamtal diskuterar forskare från Uppsala universitet hur den konstitutionella beredskapen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Är vår demokrati och de mänskliga rättigheterna skyddade från att monteras ner av populistiska krafter?

Climate change affects human rights in numerous ways. One of the impacts is forced migration due to rising sea levels, drought, flooding and food scarcity. And the most vulnerable suffer the most. Scott Leckie is the Founder and Director of Displacement Solutions (DS). DS works with climate displaced persons, communities, governments and the UN to find rights-based land solutions to climate displacement. In this seminar Scott Leckie describes how DS has taken human rights work one-step further from merely blaming governments for human rights abuses, to also solve situations where forcibly displaced people have lost their homes.