Programme

Skolmiljön och andra samhälleliga institutioner är platser där många unga HBTQIA+personer upplever en stor otrygghet och utsätts för kränkningar och diskriminering. I ett samtal får vi ta del av unga HBTQIA+-personers egna berättelser om hur vuxenvärlden många gånger brister i sitt bemötande. Vad kan du göra i din professionella roll för att bidra till en trygg och inkluderande miljö för alla barn och unga?

Att många unga personer idag saknar gymnasieexamen beskrivs ofta som en av våra stora samtidsutmaningar, men sällan hör man röster från den här gruppen själva reflektera kring sina erfarenheter av skola och utbildning. Under det här seminariet får man göra just det. Seminariet är en del av ett större projekt som under hösten pågått på Södra Folkhögskolan i Helsingborg.

För att utjämna ojämlika uppväxtvillkor arbetar Erikshjälpen Framtidsverkstad i socialt underprivilegierade områden utifrån ett helhetskoncept, som bland annat syftar till att stärka barn och ungas möjligheter att lyckas med sin skolgång och föräldrars förmåga och möjligheter att ta sig in och etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att bygga föräldrakraft skapas förändringskraft för flera generationer framåt.

Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland unga visar forskning att ideellt engagemang har hälsofrämjande effekter. Men vad krävs för att fler unga ska ta steget ut i ideellt engagemang och hur kan föreningar nå fler unga? I detta samtal bjuder vi in unga som får berätta om hur de hittade sitt ideella engagemang och hur volontärskap kan hjälpa en att omvandla oro till action

Årets vinnare av Ordfronts demokratipris är Susanna Wolk och hennes projekt ”Nolla Utanförskapet” (NU). NU arbetar med unga mellan 12–25 år från socialt och ekonomiskt segregerade områden runt Stockholm, Malmö och Göteborg, som inte har kontakterna utanför sina orter. Kärnan i NU:s verksamhet är läxhjälp och utbildningar på företag med företagsanställda, så att dessa unga personer får inspiration till gymnasie- och universitetsstudier, nätverk och arbetsrelaterade kontakter. Demokratiprisjuryn motiverar sitt beslut med att Nolla Utanförskapet arbetar på ett nytänkande sätt och skapar möjligheter till utbildning och deltagande i samhället för människor som annars kanske inte fått den möjligheten. 

Trots massiv kritik väljer Tidöpartierna att gå vidare med ett lagförslag om anmälningsplikt mot papperslösa som nu ska utredas. Den så kallade angiverilagen innebär att skolpersonal, samt medarbetare inom myndigheter, sjukvård och socialtjänst, skulle tvingas ange människor som de egentligen har i uppgift att hjälpa och stötta. Vilka blir konsekvenserna om ett papperslöst barn riskerar att rapporteras till polisen om hen går till skolan? Hur kommer detta påverka människors rätt till utbildning och vård? Och hur påverkas lärarnas arbetssituation, och elevernas trygghet, om de ska behöva ange de elever vars ömsesidiga förtroende de byggt upp? Mänskliga rättigheter, som rätt till skolgång och rätt till vård, ska existera i samhället och inte bara finnas på papper. Om en rättighet inte är tillgänglig på riktigt står det i strid med grundläggande principer.  Vi samtalar om vad som kan göras för att en angiverilag inte ska se dagens ljus. Och om hur lärare ser på sitt uppdrag och vad som riskerar att hända för dem – men inte minst för de barn och ungdomar som riskerar att inte kunna gå till skolan. 

Den svenska folkbildningen har länge varit en viktig del av uppbyggnaden och bevarandet av det demokratiska samhället. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att säkerställa allas rätt till utbildning men också till självförverkligande. I höstbudgeten aviserades stora nedskärningar i stödet till studieförbunden. Varför görs dessa nedskärningar? Hur kommer det att påverka folkbildningen framöver? Vem drabbas? Och vilka blir konsekvenserna på längre sikt?   

Det kan tyckas självklart att samhällets byggnader och rum utformas med hänsyn till alla gruppers olika behov, men verkligheten ser annorlunda ut. Vi behöver hjälpas åt att förändra synen på tillgänglighet som dyrt och fult till något som bidrar med både estetiska och sinnliga värden i gestaltningen, förutom funktion. Vad innebär egentligen principen om universell utformning? Hur formar vi rum för lärande och arbete och möjliggör ett inkluderande samhälle där alla kan vara med och bidra?

Utbildning, välbefinnande och en känsla av tillhörighet; dessa är avgörande för barns utveckling. REFUGE-ED erbjuder evidensbaserade metoder inom utbildning, psykisk hälsa och psykosocialt stöd som har visat sig vara effektiva för barn med särskilt fokus på multikulturella klassrum. Varmt välkomna till ett seminarium som Rädda Barnen anordnar där resultaten av projektet samt de verktyg och modeller som har framtagits utifrån arbetet presenteras.

Seminariet handlar om förskolans roll för psykisk hälsa och en jämlik start i livet. Förskolans möjligheter och förutsättningar att kompensera för olikheter, stärka barns delaktighet och engagemang och främja alla barns psykiska välbefinnande. Under seminariet presenteras Fortes aktuella kunskapsöversikt, "Förskolans roll för att främja psykisk hälsa". Förskolan Hulta Ängar från Borås stad presenterar hur de arbetar med kreativt lärande för att stärka barnens språkutveckling. Förskolan Hulta Ängar har fått ett EU pris för sitt demokratiarbete i ett utsatt område. Seminariet avslutas med ett samtal om hur förskolan kan lyckas i sitt utmanande och viktiga uppdrag. 

Vill du veta varför könsnormer spökar i våra liv? Gå inte miste om vår föreläsning Där könsnormer spökar! Vi tar dig med från hjärnans gåtor och skolans utbildningsval, till arbetsplatsernas dolda regler och dina privata relationer. Förbered dig på aha-moment och konkreta verktyg för att utmana de könsnormer som spökar och håller oss tillbaka. Om du är redo att skapa en mer jämställd framtid, är detta ett måste. Missa inte!

Arbetar du för en svensk civilsamhällesorganisation som främjar demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter? Är du redo att dela med dig av dina nätverk och din kunskap? Då kan Svenska institutets Leader Lab vara något för dig. Kom och hör mer om hur du via Svenska institutet kan växa som ledare, vässa ditt opinionsskapande och utbyta erfarenheter i ett globalt nätverk av ledare från civilsamhället.

Många unga samer skulle vilja arbeta med renskötsel och fortsätta med traditionella samiska näringar, men utmaningarna är många. Trots att rennäringen är en kulturell rättighet för samerna så är möjligheterna att välja renskötseln som yrke väldigt begränsade för unga samer. Vem kan och vågar välja yrket? Ett samtal om att kunna värna sin samiska identitet och kultur och rätten till arbete i dagens Sverige. Att arbeta med urfolk och minoriteter är en del av Svenska kyrkans arbete, dels med ursäkten till det samiska folket, dels med det pågående arbetet med försoning med tornedalingar, kväner och lantalaiset. 

Den historiska utestängningen av romer från det svenska utbildningssystemet har fått långvariga konsekvenser. I vissa europeiska länder pågår det fortfarande. Vilka konsekvenser finns för romer i Malmö idag? Hur överbygger vi förtroendegap och främjar romers tillgång till utbildning? Ett föredrag med två kommunala institutioner som i över ett årtionde samarbetat interkulturellt, långsiktigt och holistiskt med romers mänskliga rättigheter.

AI används i allt större utsträckning i vårt samhälle. Vilka risker för diskriminering för det med sig? I DO:s aktuella rapport om användandet av AI inom arbetslivet beskrivs några av de risker som finns och hur medvetenheten om dessa ser ut bland arbetsgivare.

The presentation, which aims to inspire, and create discussion about, sustainable job creation, is given by the non-profit association Doing Good (former Sätt färg på) , which has created work and training opportunities for young people in socio-economically (soc.ek) vulnerable areas, and refugees in Western Sweden, for more than a decade.
The association, which is run by a dussin experts, has successfully hired 200+ individuals between 2022-2023 from the target group and IT/climate trained thousands more. All hires have been made within internally created eco-tech jobs  
The presentation is relevant for all organizational and project-running actors who wish to streamline their processes to enable the right to work and education and contains psycho-social and decolonizing reflections.

Vill din organisation, kommun eller företag bli bättre på att motverka rasism och intolerans? Välkommen att testa det nya metodmaterialet Power Talks. Med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) använder Power Talks folkbildning som demokratiserande metod för att stötta arbetsplatser i att bli mer inkluderande genom att motverka förtryck mot personer med muslimsk tillhörighet och HBTQI-personer.

Hösten 2022 lanserade Humanium Metal kampanjen Sverige Har Ett Sår. Där lyftes uppmaningen att röster måste få höras. Nu vill vi tillsammans med bildjournalist Moa Källström utforska hur personer i utsatthet och framför allt personer i förorten drabbade av vapenvåld porträtteras. Hur tar man sig an en sådan uppgift och hur ska man förhålla sig som fotograf och tolkare av någons berättelse? Moa Källström är utbildad journalist och har i sin utbildning till bildjournalist bland annat arbetat med personer drabbade av vapenvåld.

I ett Sverige där ”arbetslinjen” råder kan man tro att alla försök till arbete skulle uppmuntras.Men,  för personer med funktionsnedsättning – är budskapet snarare är att de INTE ska arbeta.I alla fall inte om de har sjukersättning, och vill behålla den. På det personliga planet skapar detta en inlåsningseffekt, och för det allmänna innebär det en förlust av just deras bidrag – till det som kunde ha blivit ett mer inkluderande samhälle.

Nationellt Centrum för Kvinnofrid bjuder in till ett seminarium som handlar om hur man kan utbilda om hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) från ett MR-perspektiv, vilka utmaningar som finns när frågor om HRV aktualiseras och diskuteras. Vi kommer nyansera den polariserade debatten om HRV och diskutera de åtgärder som behövs för att motverka våldet.