Programme

Arbete är mer än försörjning, det ger sammanhang och meningsfullhet i livet. Svenska kyrkan finns med i flera projekt som ger människor som står långt från arbetsmarknaden en meningsfull sysselsättning. I seminariet ställs frågor som: vad är avgörande för att arbetet upplevs som meningsfullt och vad kan göras för att fler personer tas i anspråk på arbetsmarknaden? Hur skapas inkluderande arbetsplatser? 

Sverige har till stor del formats av civilsamhället. Civilsamhällets många organisationer, trossamfund, sociala verksamheter, studieförbund och rättighetsorganisationer, försvarar och förstärker demokratin varje dag och bidrar med innovation och utveckling till välfärden, inte minst på arbetsmarknadsområdet och för ungas bildning och delaktighet. Men hur ser förutsättningarna egentligen ut för organisationer att bidra idag? Och vilka utmaningar står vi inför?   

De senaste årens kriser som avlöst varandra utmanar individens rättigheter och hushåll runt om i Sverige. Länsstyrelserna har därför under 2023 tagit fram statistik på nationell, regional och lokal nivå som ger en nulägesanalys hur invånarna har tillgång till sina sociala och ekonomiska rättigheter. Områden som omfattas är rätten till utbildning, rätten till arbete, rätten till tillfredsställande levnadsstandard inklusive rätten till bostad. Syftet är ökad förståelse för levnadsvillkor, vilka utmaningar som finns i respektive län samt hur statistiska lägesbilder kan vara ett stöd i arbetet framåt.  

I skuggan av kriget i Ukraina har sedan Sovjetunionens fall en närliggande konflikt pågått som genom åren skördat tusentals offer. Nagorno-Karabach är en självstyrande, men inte erkänd, republik där befolkningen nästan uteslutande är armenier men som territoriellt tillhör Azerbadjan. Rasmus Canbäck är en av få svenska journalister som bevakat konflikten inifrån republiken. I december 2022 gav Canbäck ut reportageboken Varje dag dör jag långsamt, där han skildrar vad konflikten innebär för människorna på plats. Han menar att armenierna i enklaven hotas av etnisk rensning och att Armeniens långvariga allians med Ryssland, kan vara på väg att ta slut.

Seminariet handlar om förskolans roll för psykisk hälsa och en jämlik start i livet. Förskolans möjligheter och förutsättningar att kompensera för olikheter, stärka barns delaktighet och engagemang och främja alla barns psykiska välbefinnande. Under seminariet presenteras Fortes aktuella kunskapsöversikt, "Förskolans roll för att främja psykisk hälsa". Förskolan Hulta Ängar från Borås stad presenterar hur de arbetar med kreativt lärande för att stärka barnens språkutveckling. Förskolan Hulta Ängar har fått ett EU pris för sitt demokratiarbete i ett utsatt område. Seminariet avslutas med ett samtal om hur förskolan kan lyckas i sitt utmanande och viktiga uppdrag. 

Många unga samer skulle vilja arbeta med renskötsel och fortsätta med traditionella samiska näringar, men utmaningarna är många. Trots att rennäringen är en kulturell rättighet för samerna så är möjligheterna att välja renskötseln som yrke väldigt begränsade för unga samer. Vem kan och vågar välja yrket? Ett samtal om att kunna värna sin samiska identitet och kultur och rätten till arbete i dagens Sverige. Att arbeta med urfolk och minoriteter är en del av Svenska kyrkans arbete, dels med ursäkten till det samiska folket, dels med det pågående arbetet med försoning med tornedalingar, kväner och lantalaiset. 

Du har rätt att vara på skolan och arbetet utan att utsättas för trakasserier och sexuella trakasserier. Det kan vara svårt att veta vad som är trakasserier och sexuella trakasserier - därför kommer vi redogöra för detta. Vad är innebörden av arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldighet att arbeta främjande och förebyggande mot diskriminering? Vad säger diskrimineringslagen om arbetsgivares och utbildningsanordnare utredningsskyldighet? Antidiskrimineringsbyråerna i Sverige svarar på de frågorna och ger en bild av vad vi ser i kontakt med klienter. 

I Sverige ökar arbetslösheten samtidigt som det råder akut brist på arbetskraft, främst i norra Sverige. Arbetslösa uppmanas att söka sig norrut, och redan idag lockas många utländska arbetare till kommunerna. Men hur stämmer de regionala behoven överens med nationella politiska beslut om exempelvis arbetskraftsinvandring? Hur skyddas individers rättigheter när företag nyttjar underleverantörer som anlitar arbetskraft till villkor som strider mot arbetstidsregler och kollektivavtal? Och ska staten ta större ekonomiskt ansvar om inflyttningen uteblir?

Under detta miniseminarium bjuder vi in till en inspirerande prisceremoni där Afrikagrupperna delar ut sitt årliga Solidaritetspris! Behovet av solidaritet har aldrig känts större då flera globala kriser drabbar de allra mest utsatta. Därför delar Afrikagrupperna ut ett Solidaritetspris till en person, organisation eller initiativ för att inspirera och uppmuntra till mer praktisk solidaritet och medmänsklighet.Välkommen till en prisceremoni där vi firar årets vinnare! 

I ett Sverige där ”arbetslinjen” råder kan man tro att alla försök till arbete skulle uppmuntras.Men,  för personer med funktionsnedsättning – är budskapet snarare är att de INTE ska arbeta.I alla fall inte om de har sjukersättning, och vill behålla den. På det personliga planet skapar detta en inlåsningseffekt, och för det allmänna innebär det en förlust av just deras bidrag – till det som kunde ha blivit ett mer inkluderande samhälle.

Metodmaterialet Meningen med mig riktar sig till alla som möter unga och är fritt att använda. Syftet är att stärka ungas identitet och psykiska hälsa så de får redskap att hantera frågor i livet och klara skola och arbete. Det är forskningsbaserat och är till för dig som möter unga mellan ca 13 och 19 år. Det är självinstruerande och innehåller det som behövs för att handleda grupper av unga.
I ett samtal mellan forskare och användare får du en bild av hur materialet fungerar och kan användas. 

Mänskliga rättigheter förväntas implementeras och förverkligas av det offentliga. Ändå är det många som aldrig får tillgång till sina rättigheter och Sverige har därför uppmanats höja kunskapen om mänskliga rättigheter. Till följd av det har Uppsala universitet regeringsuppdraget att utbilda svensk offentlig förvaltning i mänskliga rättigheter. Hur ser dessa utbildningar ut, vilka har de nått ut till, varför behövs de och vilken effekt har de?

Hur ser barn och unga med NPF:s möjligheter till arbete och utbildning ut? Idag befinner sig många i den målgruppen i en situation som riskerar att de hamnar i ett långvarigt utanförskap. Hur upplever de själva sin situation? Vad ser de har lett till att de har hamnat utanför skola och arbetsmarknad? Vad är viktiga vägar framåt för barn och unga med NPF som riskerar att hamna i ett utanförskap? I den här föreläsningen kommer du få ta del av ungas röster om att vara i problematisk skolfrånvaro och unga vuxnas upplevelse av att vara utan arbete eller studier (UVAS). Riksförbundet Attention driver två arvsfondsprojekt, Vägen tillbaka och Vägen vidare där fokus är att lyfta deras röster och hitta metoder för att komma framåt. 

En föreläsning på temat Sveriges nationella minoriteter med fokus på romer, en av Sveriges fem nationella minoriteter. Vi kommer, med detta fokus, bland annat att diskutera diskriminering på arbetsmarknaden, samt att många inte vågar vara öppna med sin identitet på arbetet eller under sin utbildning - just på grund av fördomar och risk för diskriminering.

Svensk migrationspolitik har stramats åt de senaste åren och fler åtstramningar väntas. Hur påverkas ungdomars rätt till utbildning när de lever med tillfälliga uppehållstillstånd eller direkta utvisningshot? Vad händer när utbildning och arbete – inte skyddsbehov – blir avgörande för möjligheten till permanent uppehållstillstånd? Hur påverkas ungdomars förståelse av sig själva och andra som rättighetssubjekt med möjlighet att kräva rättigheter?

Vi som har personlig assistans måste ha rätt till assistans på jobbet. Personer med normbrytande funktionalitet diskrimineras på arbetsmarknaden. En fråga som sällan diskuteras är att rätten till personlig assistans under arbetstid påverkar rätten till arbete. Trots att det finns domstolsbeslut om rätt till personlig assistans på jobbet är det fortsatt svårt att beviljas det. Det är diskriminering och inskränker rätten till arbete.

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Ändå ser vi i vårt arbete att skolan inte ger elever med funktionsnedsättning förutsättningar att klara sin skolgång. Vid vårt seminarium kommer vi att diskutera frågor som: Hur kommer diskriminering till uttryck i skolan? Vilket ansvar har skolan? Vi ger en lägesbild som följs av ett panelsamtal. 

Enligt lagstiftning ska samhället se till att den som tillhör en nationell minoritet får lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Trots detta fortskrider språkbytet hos alla nationella minoriteter. I ett panelsamtal delar unga språkbärare med sig av tankar och erfarenheter om varför det är viktigt att få möjlighet att återta och utveckla sitt språk. I samtalet deltar även de nya språkcentrumen vid Institutet för språk och folkminnen.

Migranter med funktionsnedsättning möter många hinder på vägen till utbildning och arbete i Sverige. Hinderbanan kan bestå av brist på tillgänglig utbildning i svenska, stöd från Arbetsförmedlingen, såväl som avsaknad av grundläggande förutsättningar för fungerande vardag, som individuellt stöd, vård, hjälpmedel och tillgängligt boende. Seminariet belyser hinder men också framgångsfaktorer för tillgång till utbildning och arbetsmarknad? I samtalet medverkar civilsamhället, myndigheter och förtroendevalda.

17,984 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet 2022. Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Dessa siffror är del av en trend där fler elever saknar behörighet. Det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Hur kan vi jobba för att vända den här trenden?