Årets program

Arbete är mer än försörjning, det ger sammanhang och meningsfullhet i livet. Svenska kyrkan finns med i flera projekt som ger människor som står långt från arbetsmarknaden en meningsfull sysselsättning. I seminariet ställs frågor som: vad är avgörande för att arbetet upplevs som meningsfullt och vad kan göras för att fler personer tas i anspråk på arbetsmarknaden? Hur skapas inkluderande arbetsplatser? 

”Det behövs ett nytt system”. Unga från KISAM-Världens Ungdomar i Skäggetorp berättar om erfarenheter av att som ny i Sverige hinna ikapp med språk, den svenska utbildningsmodellen och klara behörighetskraven till gymnasiet. Vilka konsekvenser blir om du inte når kraven och vilka åtgärder behövs för att fler än 30% av elever går vidare till nationella program? Ett seminarium om ungas drömmar inför framtiden, system som begränsar och förslag på lösningar.

Vill du-manualen ger dig som lärare ett mycket konkret verktyg för att prata om nyanserna kring samspel, ömsesidighet och sexualitet. Ett sätt att stärka unga förmåga till  sexuell kommunikation och förståelse för hur man bäst kan hantera gränser. 

Fackföreningar är demokratiska folkrörelseorganisationer som värnar demokrati och mänskliga rättigheter. Hur ser fackföreningsrörelsen på den framväxande högerpopulismen? Utgör den ett reellt hot mot såväl fackföringsrörelsens ideologi och som flera av fackets kärnfrågor. Utgör den ett hot mot hela den politiska, sociala och ekonomiska demokrati som facket historiskt kämpat för att bygga upp?

Samtalet syftar till att diskutera ämnet ur ett personligt perspektiv samtidigt som fakta och statistik kring diskriminering på arbetsmarknaden pga. tro och etnicitet ska beröras.Målet är att väcka kunskap kring detta men också få den som lyssnat att vilja och sträva efter att skapa rum för alla och bjuda in till representation av minoritetsgrupper på ett tryggt sätt i alla arbetsplatser och forum.Målet är att belysa om Antimuslimsk rasism, afrofobi, och diskriminering på arbetsplatser runt om i Sverige.

Utbildning och möjlighet att försörja sig är nyckeln till ett värdigt liv och inkludering. Det är också en viktig investering för samhället. Idag finns 140 000 unga som varken arbetar eller studerar. Under seminariet presenterar MUCF ny fakta och metoder. I samtal med experter från kommun och civilsamhälle diskuteras framgångsfaktorer för arbete som kan göras i skolan, den öppna fritiden och av civilsamhällesorganisationer för unga i utanförskap.

Arbetsmarknaden är i stort behov av arbetskraft och samtidigt står många personer utanför arbetsmarknaden på grund av att de stöter på strukturella hinder när de söker jobb. Hur ser dessa strukturella hinder ut? Hur kan vi riva dessa och därmed få tillgång till och använda den idag outnyttjade kompetensen?I detta seminarium utforskar vi vilka strukturella förändringar som behövs för att få system på plats som säkerställer inkludering på arbetsmarknaden.

Transpersoner har idag samma skydd mot diskriminering och trakasserier på arbetsmarknaden som andra utsatta minoriteter, i teorin. I praktiken ser det annorlunda ut.
Så vad gör vi?Transföreningen FPES bjuder in till en föreläsning om transpersoners situation på arbetsmarknaden, med nylägesanalys och konkreta tips på åtgärder på arbetsplatsen.

Var sjunde elev går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. En anledning är att skolan misslyckas med att skapa en tillgänglig utbildning för elever med funktionsnedsättningar. Vi för ett samtal med utgångspunkt i erfarenheter och verkliga case där också de stora vinsterna med att förebygga bristande tillgänglighet inom skolan diskuteras.

Ett tryggt liv med tillgodosedda rättigheter handlar inte enbart om rätten att leva fri från omedelbar fara utan också om god psykosocial hälsa, en meningsfull fritid och att kunna känna framtidstro även i svåra situationer. Välkommen till MR-dagarnas kanske roligaste seminarium (jo det vågar vi nog lova) där du får en djupdykning i Artikel 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter och hur den kan bli en dörröppnare till barnets andra rättigheter.

Urfolks traditionella näringar kan knytas till både rätt till arbete och utbildning. För samer har renskötsel, jakt, fiske och duodji länge varit kulturbärande. Genom dem har kunskaper och föreställningar bevarats, utvecklats och överförts och de är därför mer än bara ett jobb. Urfolksrätten påbjuder att allmänheten utbildas om urfolk för ökad förståelse och motverka fördomar och diskriminering. Hur förvaltar skolan och samhället detta uppdrag?

I Sverige ökar arbetslösheten samtidigt som det råder akut brist på arbetskraft, främst i norra Sverige. Arbetslösa uppmanas att söka sig norrut, och redan idag lockas många utländska arbetare till kommunerna. Men hur stämmer de regionala behoven överens med nationella politiska beslut om exempelvis arbetskraftsinvandring? Hur skyddas individers rättigheter när företag nyttjar underleverantörer som anlitar arbetskraft till villkor som strider mot arbetstidsregler och kollektivavtal? Och ska staten ta större ekonomiskt ansvar om inflyttningen uteblir?

Personer som saknar uppehållstillstånd är på många sätt exkluderade från offentligheten och samhällsservice, och representeras inte i fackliga förhandlingar. På arbetsmarknaden finns beskrivet hur deras löner hålls inne, att levnadsstandarden är mycket låg, arbetsmiljön dålig, och att personerna utför farligt arbete utan rätt utbildning, kvalifikationer eller skyddsutrustning. Delmi arrangerar ett samtal om skuggsamhället och arbetsmarknaden.

Migranter med funktionsnedsättning möter många hinder på vägen till utbildning och arbete i Sverige. Hinderbanan kan bestå av brist på tillgänglig utbildning i svenska, stöd från Arbetsförmedlingen, såväl som avsaknad av grundläggande förutsättningar för fungerande vardag, som individuellt stöd, vård, hjälpmedel och tillgängligt boende. Seminariet belyser hinder men också framgångsfaktorer för tillgång till utbildning och arbetsmarknad? I samtalet medverkar civilsamhället, myndigheter och förtroendevalda.

Föräldrars möjligheter att vara en resurs för sitt barn är en grundläggande förutsättning för barns rätt till utbildning. Genom innovativa processer utvecklas nya arbetssätt i samverkan för att öka stödet till föräldrar. Vi samtalar kring framgångsfaktorer för att möta föräldrarnas förutsättningar och behov.Utvecklingsarbetet sker med stöd av Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel och är en del av kraftsamling Fullföljda studier.

Alla får vara med men kan alla det? Hur når vi dem som står långt ifrån arbetsmarknad, utbildning och ett sammanhang? Folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Utmaningarna är många men möjligheterna flera. Välkommen till ett samtal om att rustas för att växa, hitta sammanhang och våga tro på en framtid där du bestämmer.

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Ändå ser vi i vårt arbete att skolan inte ger elever med funktionsnedsättning förutsättningar att klara sin skolgång. Vid vårt seminarium kommer vi att diskutera frågor som: Hur kommer diskriminering till uttryck i skolan? Vilket ansvar har skolan? Vi ger en lägesbild som följs av ett panelsamtal. 

Demokratin är på tillbakagång och runt om i världen fattas beslut som strider mot mänskliga rättigheter – inte sällan med hänvisning till argument som saknar stöd i forskning. Kunskap och kritiska förmågor är därför centralt för att vända denna utveckling. Möt forskare från Uppsala universitet som resonerar kring hur den högre utbildningens demokratiska potential kan stärkas för att verka för en stärkt och inkluderande demokrati.

Fredsprocessen i Colombia är i ett intressant skede, en politisk vilja för att implementera fredsavtalet finns, men utmaningarna är många. Sanningskommissionen rekommenderar att inkludera i läroplanen att skapa möjligheter för social dialog om förståelse av den väpnade konflikten, försoning, mänskliga rättigheter, mångfald och avvisandet av våld. Hur bygger man ett samhälle med MR, fred och sanning?

Den svenska folkbildningen har länge varit en viktig del av uppbyggnaden och bevarandet av det demokratiska samhället. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att säkerställa allas rätt till utbildning men också till självförverkligande. I höstbudgeten aviserades stora nedskärningar i stödet till studieförbunden. Varför görs dessa nedskärningar? Hur kommer det att påverka folkbildningen framöver? Vem drabbas? Och vilka blir konsekvenserna på längre sikt?