Årets program

Den senaste tiden har vi tagit del av grova folkrättsbrott i Gaza, dödande av civila och fortsatta fruktansvärda människorättskränkningar i Palestina och Israel. Amnesty kräver att utrikesminister Tobias Billström agerar för att skydda civila samt för en omedelbar vapenvila! Skriv på våra aktioner för att kräva skillnad för mänskliga rättigheter!

Hösten 2022 lanserade Humanium Metal kampanjen Sverige Har Ett Sår. Där lyftes uppmaningen att röster måste få höras. Nu vill vi tillsammans med bildjournalist Moa Källström utforska hur personer i utsatthet och framför allt personer i förorten drabbade av vapenvåld porträtteras. Hur tar man sig an en sådan uppgift och hur ska man förhålla sig som fotograf och tolkare av någons berättelse? Moa Källström är utbildad journalist och har i sin utbildning till bildjournalist bland annat arbetat med personer drabbade av vapenvåld.

Fokus kommer att ligga på situationen för Afghanska kvinnor och flickor utifrån perspektivet av mänskliga rättigheter, diskriminering och jämställdhet. Svenska Afghanistankommittén har alltid sagt: vi stannar kvar så länge som vårt arbete med utvecklingsbistånd baserat på mänskliga rättigheter behövs. Ja vi behövs fortfarande!

Trots massiv kritik väljer Tidöpartierna att gå vidare med ett lagförslag om anmälningsplikt mot papperslösa som nu ska utredas. Den så kallade angiverilagen innebär att skolpersonal, samt medarbetare inom myndigheter, sjukvård och socialtjänst, skulle tvingas ange människor som de egentligen har i uppgift att hjälpa och stötta. Vilka blir konsekvenserna om ett papperslöst barn riskerar att rapporteras till polisen om hen går till skolan? Hur kommer detta påverka människors rätt till utbildning och vård? Och hur påverkas lärarnas arbetssituation, och elevernas trygghet, om de ska behöva ange de elever vars ömsesidiga förtroende de byggt upp? Mänskliga rättigheter, som rätt till skolgång och rätt till vård, ska existera i samhället och inte bara finnas på papper. Om en rättighet inte är tillgänglig på riktigt står det i strid med grundläggande principer.  Vi samtalar om vad som kan göras för att en angiverilag inte ska se dagens ljus. Och om hur lärare ser på sitt uppdrag och vad som riskerar att hända för dem – men inte minst för de barn och ungdomar som riskerar att inte kunna gå till skolan. 

AI används i allt större utsträckning i vårt samhälle. Vilka risker för diskriminering för det med sig? I DO:s aktuella rapport om användandet av AI inom arbetslivet beskrivs några av de risker som finns och hur medvetenheten om dessa ser ut bland arbetsgivare.

FN:s konvention om barnets rättigheter är sedan 2020 införlivad i svensk lagstiftning. Barn har rätt till tillförlitlig och tillgänglig kommunikation, inklusive information om den offentliga sektorns uppdrag och tjänster. I dagsläget saknas kunskap om hur man kan utveckla och stärka offentlig kommunikation ur ett barnrättsperspektiv. Webbplatsen Lilla Rädda Barnen lanserades 2023 och ges som exempel under seminariet på vad det konkret innebär att implementera barnkonventionen i praktiken.

Stockholms stadsmissions enhet för Social mobilisering arbetar för att stötta grupper som arbetar för att skapa förändring i frågor som rör dem och deras livssituation. 2022 släppte enheten boken Att möjliggöra social mobilisering, en en handbok för dig som vill skapa förutsättningar för förändring. I detta miniseminarium får du höra mer om hur enheten arbetar och har möjlighet att få ett exemplar av boken

Nationellt Centrum för Kvinnofrid bjuder in till ett seminarium som handlar om hur man kan utbilda om hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) från ett MR-perspektiv, vilka utmaningar som finns när frågor om HRV aktualiseras och diskuteras. Vi kommer nyansera den polariserade debatten om HRV och diskutera de åtgärder som behövs för att motverka våldet.

Många barn växer upp som anhöriga till en förälder som har någon sjukdom, annan svårighet eller som dör. Forskning visar att barns skolgång riskerar att påverkas negativt när de är anhöriga. De har också en ökad risk för att utveckla egen psykisk och fysisk ohälsa vilket påverkar möjlighet till utbildning och arbete. Under föreläsningen presenteras BRA-samtal, en modell utvecklad för att minska risk- och stärka skyddsfaktorer.

India's economic growth has been unequal, with rural women undervalued and falling behind. Women farmers are often paid inadequately or not at all, and social stigma and abuse further limit their opportunities. Grameena Mahila Okkuta is working to change this by educating women about their rights, including tools to demand fair compensation. Okkuta includes men in their discussions and advocates for policy changes. Their efforts have led to women gaining better access to work and receiving fair compensation, as well as a reduction in instances of abuse and child marriage. This seminar will explore Okkuta's effective strategies, providing attendees with a deeper understanding of the context and inspiring new solutions for similar challenges

Årets vinnare av Ordfronts demokratipris är Susanna Wolk och hennes projekt ”Nolla Utanförskapet” (NU). NU arbetar med unga mellan 12–25 år från socialt och ekonomiskt segregerade områden runt Stockholm, Malmö och Göteborg, som inte har kontakterna utanför sina orter. Kärnan i NU:s verksamhet är läxhjälp och utbildningar på företag med företagsanställda, så att dessa unga personer får inspiration till gymnasie- och universitetsstudier, nätverk och arbetsrelaterade kontakter. Demokratiprisjuryn motiverar sitt beslut med att Nolla Utanförskapet arbetar på ett nytänkande sätt och skapar möjligheter till utbildning och deltagande i samhället för människor som annars kanske inte fått den möjligheten. 

I ett Sverige där ”arbetslinjen” råder kan man tro att alla försök till arbete skulle uppmuntras.Men,  för personer med funktionsnedsättning – är budskapet snarare är att de INTE ska arbeta.I alla fall inte om de har sjukersättning, och vill behålla den. På det personliga planet skapar detta en inlåsningseffekt, och för det allmänna innebär det en förlust av just deras bidrag – till det som kunde ha blivit ett mer inkluderande samhälle.

En kopp kaffe och ett personligt samtal med Palestinier om situationen i Gaza. Utgångspunkten tas i frågan "hur mår ni" och samtalet bygger på deras reflektioner och erfarenheter. 

Erik Ljungberg var en profil inom funktionsrättsrörelsen fram till sin bortgång 2012. Han stred för att kunna delta fullt ut i samhället som alla andra. Vi delar ut ett stipendium i hans namn. Stipendiet sätter strålkastarljuset på hur tillgänglig utbildning och arbetsmarknad är en förutsättning för full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med normbrytande funktionalitet i samhället.Tyvärr teckenspråkstolkas inte utdelningen som utlovat, på grund av tolkbrist.

Vi ser hur samhället förändras och vi ställs inför stora utmaningar.  Skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka utanförskap. För att lyckas i uppdraget krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och vården. Vi vill föra en dialog utifrån våra erfarenheter av att ha ett holistiskt perspektiv i dessa frågor

Att lyckas i skolan är kopplat till många friskfaktorer för ett gott liv, men så är också motsatsen för de barn som inte lyckas. I praktiken skiljer sig barns förutsättningar åt markant och därmed också deras resultat och möjligheter. Mot bakgrund av detta har projektet Familjen läser startats. Hör hur vi arbetar för att ge barn och föräldrar grundläggande färdigheter i språk, matematik och kunskap om skolsystemet – redan före skolstart.

Hur kan du metodiskt, pedagogiskt och terapeutiskt möta utsatta ungdomar?Vad händer i mötet med unga människor som har neuropsykiatriska funktionshinder, är traumatiserade, lider av skoltrötthet eller kommer från dysfunktionella familjeförhållanden? Hur kan drogmissbruk, kriminalitet och utanförskap förebyggas? Vi tittar även på den tunna linjen mellan destruktivitet och kreativitet, hur man går från sabotör till kreatör.

I detta samtal diskuteras Universitets- och högskolerådets (UHR) senaste rapport som handlar om hur studenter som tillhör Sveriges nationella minoriteterna upplever sin studietid vid universitet och högskolor. Rapporten är del av UHR:s uppdrag att verka för att främja Sveriges nationella minoriteternas rättigheter och minoritetsspråken inom högre utbildning, liksom en allmänt breddad rekrytering till högskolan. 

Vi beskriver genom vår presentation hur man kan arbeta med barnens demokratiska röster och hur staden kan bli en levande del i deras utbildning. Under läsåren 22/24 har vi arbetat med ett gemensamt tema för fem förskolor i Malmö stad som har namnet "Vi är Malmö" med visionen att barnen ska genom sin utbildning vara skapare av sin nutid och sin framtid.

För att utjämna ojämlika uppväxtvillkor arbetar Erikshjälpen Framtidsverkstad i socialt underprivilegierade områden utifrån ett helhetskoncept, som bland annat syftar till att stärka barn och ungas möjligheter att lyckas med sin skolgång och föräldrars förmåga och möjligheter att ta sig in och etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att bygga föräldrakraft skapas förändringskraft för flera generationer framåt.