Programpunkter

För att en bredduppskalning ska fungera är det avgörande att leverantör, region och vårdgivare arbetar tillsammans. Här berättar vi om hur verklighetens uppskalning ser ut, med fokus på införandet hos Frösö hälsocentral i Jämtland och vilka lärdomar det gett. För det är en sak att prata om egenmonitorering i teorin - och en annan i verkligheten.

Ett samtal kring vad egenmonitorering kan innebära för patienter, sjuksköterskor, läkare och organisation - samt hur det kan utvärderas. Erfarenheter från den stora kliniska prövningen i svensk allmänmedicin av distansvård vid högt blodtryck – PERHIT – som studerade effekterna på både blodtryck och arbetssätt presenteras.Hur påverkas patienternas förståelse för sin sjukdom och behandling när resultat och ansvar delas med vårdpersonalen?Hur påverkas arbetssätt och interaktion med patienterna genom planerade former för distansvård.Vad krävs för att införande av e-hälsa i vården ska bidraga till en bättre vård och hur ska vi veta att det blir resultatet?
Vad innebär personcentrerad vård med användande av teknik eller eHälsa?

Hur mäter vi effekt och nytta av egenmonitorering för patienter?

Arbetet med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och Nationella kvalitetsregister ökar nu takten. Informationsförsörjningen sker via den nationella infrastrukturen, samma som för Nationell patientöversikt och 1177 journalen.Just nu pågår en intensiv metodutveckling: kan registren ta ett större ansvar för att nyttja god informatisk grundstruktur? Kan arbetet ske för flera register samtidigt? Hur kan registren bidraga till uppföljning av vårdförloppen på ett smartare sätt? Hur kan informationsförsörjning till de nationella kvalitetsregistren bidra till en ökad enhetlighet i den kliniska vardagsvården, är några exempel på de ansatser vi kommer berätta om!Kom och lyssna och ställ frågor till oss om arbetet, utmaningar och erfarenheter och om vägen framåt!

Antalet kliniska läkemedelsprövningar i Sverige har minskat stadigt under det senaste årtiondet. En utmaning i samband med kliniska prövningar är rekryteringen av patienter. Men digitaliserade vårdkontakter öppnar för helt nya metoder. Ett digitaliserat vårdsystem innebär en unik möjlighet att automatisera och integrera klinisk forskning med klinisk verksamhet. När patienter anger symtom och besvär i strukturerad form i digitala system kan processen att hitta, informera och rekrytera lämpliga patienter effektiviseras väsentligt.
Hur kan vi bedriva dubbelt så många studier med hälften så mycket resurser? Följ med Jonathan Ilicki på en spännande resa och lär dig mer om det nya forskningsparadigmet som Sverige står inför!

Som vårdgivare kan man ibland se möjligheter med en CE-märkt medicinteknisk produkt som redan används i verksamheten; kanske ett nytt användningsområde, en ny kombination med andra produkter eller en specifik konfiguration. I denna presentation tittar vi på vad som utgör en egentillverkad medicinteknisk produkt och vilka skyldigheter man har som tillverkare enligt den medicintekniska förordningen (MDR). 

Det är självklart att distansövervakning av patienter med högrisk sjukdomar såsom diabetes kräver medicinskt klassificerade produkter enligt Medicinska Direktiv. Men, med dagens möjlighet att samla in en mängd olika typer av hälsodata, finns det inte utrymme att använda denna för att förbättra den proaktiva hälsovården? Rätt använd kan data med hjälp av algoritmer och AI ge indikationer som kan vara till nytta för både hälsopersonal och individen. För individen kan det skapa insikter om hur man hanterar sin hälsa, t.ex. inför en operation eller under en längre behandlingsperiod. För hälsovårdspersonal kan det vara bra information för att bättre utvärdera individens hälsotillstånd när man väl träffas. Ska denna typ av insikter hanteras som om det är medicinsk data?

Vi arbetar för diplomering av i första hand läkare inom Klinisk informatik, för att bättre ta tillvara vårdprofessionellas perspektiv på utveckling av informationstjänster i vården. En diplomering ska göra det möjligt för kliniskt aktiva att visa att de har en bra kunskapsgrund för att bidra i utveckling, utformning och upphandling av användbara IT-hjälpmedel för vårddokumentation och informationsinsamling för forskning och verksamhetsuppföljning.

Women's health technology (femtech) is a burgeoning industry that seeks to develop personalized health solutions for individuals identifying as female. From menstruation and maternal healthcare to longevity and chronic care platforms, the global femtech market is anticipated to be worth over $50 billion by 2025. Yet, most digital health companies entering the femtech market fail to prioritize three crucial aspects to their products and businesses: (i) accuracy, (ii) privacy and security, and (iii) scalability. This presentation provides a roadmap to the key legal and ethical challenges facing women's health companies, and offers solutions to ensure these companies build robust and internationally scalable businesses that are capable of driving long-term innovation in women's health. 

Every year, several million triages are performed in Sweden to evaluate and prioritize patients' medical needs. In the past, these assessments were conducted solely over the phone or at primary care centers, without any means of systematic evaluation. However, a groundbreaking shift is underway as Sweden digitizes its triage process, revolutionizing one of the most crucial processes in healthcare.Now, for the first time ever, patients' questions, responses, and advice can be analyzed systematically. The implications for patient safety and equity are profound, and it is essential to consider how this transformation affects vulnerable groups, such as the elderly and frail, who may not have access to digital tools. Join Jonathan Ilicki on a journey beyond the ordinary and gain unique insights into the pivotal role of triage in coordinating healthcare. Discover how digitization is transforming healthcare delivery in Sweden and shaping the future of medical care.

Min Livlina är en app som används som komplement till behandling med säkerhetsplaner för suicidala patienter, där patienten får möjlighet att hantera sin problematik på ett mer självständigt sätt.

Digital interventions can have beneficial effects on our health and prescribing digital therapies is not in the distant future - for use in institutions and at home. While the benefits are encouraging for patients, next-of-kin, healthcare personnel and institutions, we need a deeper understanding of the nature of digital interventions that are powered by sensors, algorithms and apps. The understanding should help us answer questions like how we verify the clinical benefits of the therapies or if health systems have the expertise, regulations, organisational roles and health economic arrangements in place to adopt digital therapies.This talk reports on some initiatives in Scandinavia and Germany that address the development, testing, regulation and procurement of digital interventions. As a backdrop, the talk uses discussions in the Health Data Innovation Council (https://healthdatainnovation.eu) to highlight different aspects of data-driven health interventions and the implications across the continuum of care (prevention, treatment, rehabilitation and palliative care), health technology life cycle (design, testing, commercialization and operations) and oversight (approval, certification and regulation).

Svaret på den frågan är sannolikt "nej", men mer rimligt är kanske att fråga sig i hur stor utsträckning vi trots allt kan eliminera behovet för att sätta patienten i stolen?Tand- och munhälsa skiljer sig mot övriga hälso- och sjukvården inte bara genom annorlunda lagstiftning och regelverk för ersättning och patientavgifter, det är också ett område där patienten själv har väldigt goda möjligheter att med egna insatser säkra en god tand- och munhälsa.De som själva jobbar inom tandvården bekräftar bilden av att "jobbar man här bli man lite immun, man vet ju hur man ska sköta sina tänder så då får man sällan problem".Kan vi med digitala tjänster för råd och stöd samt beteendeförändrande insatser få våra patienter att komma i samma läge?Denna programpunkt syftar till att dela erfarenheter av arbete med digitala tandvårdstjänster inom Sveriges olika tandvårdsorganisationer, stort som smått, för att sprida kunskap och insikt samt inspirera till fortsatt innovation med hjälp av digitaliserade processer!

Västra Götalandsregionen ska genom gemensamma satsningar uppnå vårdgarantin och förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Tillgängligheten har påverkats av pandemin och det finns ett uppdämt vårdbehov inom både specialistvården och primärvården. För att leda detta arbete har Regional särskild tillgänglighetsledning (RSTL) startats.Uppdraget att införa digital ortopedikonsult till primärvården har beslutats utifrån goda exempel i andra regioner. I Region Kalmar startade ett projekt 2020 mellan ortopedkliniken Oskarshamns sjukhus och hälsocentralen i Borgholm, modellen har därefter utökats till hälften av regionens hälsocentraler. De patienter som sökte vård för ortopediska besvär på hälsocentralen fick ett ”trepartssamtal” där patient, allmänläkare och ortoped ingick. 4 av 5 besök kunde åtgärdas direkt och i många fall kunde ortopeden då det bedömdes behövas ortopedisk åtgärd boka in patienten direkt. En framgång bedöms ha varit den lätta kontaktvägen, då det inte krävts tidsbokning för konsultationen.Sedan tidigare pågår ett snarlikt samverkansprojekt mellan primärvård och specialistvård i Skaraborg och ytterligare ett annat mellan vårdcentraler i Göteborgsområdet och SU. Erfarenheterna från Region Kalmar och Skaraborg ska omhändertas, om än inte nödvändigtvis bilda mall för utvecklingen av konceptet Digital ortopedkonsult i VGR. Då huvudsyftet är att korta ner väntetiderna för patienter med ortopediska besvär ska ett arbete med att erbjuda digital ortopedkonsultation till primärvården (vårdvalen) startas. Delmål är att:Minska antalet remisser till sjukhusens ortopedmottagningarMed stöd av Vårdgarantiservice nyttja den tillgängliga kapaciteten inom VGR, även privata upphandlade vårdgivareÖka kvaliteten i de remisser som skickasÖka kunskapen inom ortopedi på vårdcentraler och rehabiliteringsenheterUtveckla en generisk tjänstemodell som kan appliceras inom andra medicinska vårdområdenProjektet ska startas småskaligt med deltagande vårdcentraler från både egenregi (Närhälsan) och privata vårdcentraler och därefter implementeras för hela primärvården. Konkurrensneutralitet ska genomlysa projektet. Utformningen av tjänsten ska harmoniera med framtida arbetssätt i FVM.