Programpunkter

Passet lyfter erfarenheter från att engagera äldre i co-design, vad som krävs för att sätta appar i bruk i ordinarie verksamhet, skapa närhet på distans samt behovet av att ta itu med frågor om patienternas tillit till att utföra egenmonitorering och teknisk ”läskunnighet” i allmänhet

Det finns hundratusentals hälsoappar och det är långt ifrån en enhetlig grupp av programvaror. Beroende på vad tillverkaren av en hälsoapp avser att den ska användas till kan den behöva uppfylla olika regelverk. Regelverken är till för att säkerställa hälsoapparnas säkerhet och kvalitet, men kan det finnas brister och gråzoner? Läkemedelsverket försöker här räta ut en del frågetecken.

Finns det evidens för hälsoappar och hur kan jag som hälso- och sjukvårdspersonal veta vilka hälsoappar som håller god kvalitet? Hur kan vi på ett systematiskt sätt utvärdera kvalitet och säkerhet i hälsoappar?Vid Mälardalens universitet pågår ett arbete med att översätta och utvärdera ett instrument för att bedöma kvalitet i hälsoappar. Detta är en del av ett planerat projekt för att kvalitetssäkra hälsoappar inför implementering av dessa inom hälso- och sjukvården.

Medlemsföretagen i Vårdföretagarna, TechSverige, Swedish Medtech och Lif står för en betydande del av både kunskap och utvecklingskraft i vård- och omsorgssektorn, och nu planerar branschorganisationerna ett nytt konkret samarbete som kan bidra till att realisera regeringens mål med en nationell digital infrastruktur för vården och EU-kommissionens arbete med EHDS. Går det att enas om gemensamma format för hälsodata som fungerar mellan en mångfald av vårdgivare som använder olika IT-system, och hur kan privata vårdgivare, tech- och Life Science-företag bidra med att prova ut hur detta kan lösas? Med gemensamma initiativ vill vi att hälsodata ska komma till största möjliga nytta för patienter, vårdgivare, forskare och innovatörer. 

Hälsodigitalen, ett år senare!Vad har hänt sedan maj 2022 - när Hälsodigitalen har utvecklats vidare och blivit 1177 direkt Västerbotten.

Projektet Hälsa och Livskraft kombinerar perioder av sammanhållen intensivrehabilitering vid Valjeviken med ”egen träning” på hemorten. Träningsformen är framtagen framförallt för arbetande eller studerande personer som har MS. Syftet är att förbättra möjligheter till ett hälsosamt liv och att uppnå en hållbar livsstilsförändring. Projektet har visat på mycket goda resultat för träningsformen.Aerob träning innebär att du tränar utan att få syrebrist och mjölksyra i muskulaturen. Kroppen hinner då hela tiden att ta upp så mycket syre att den orkar fortsätta arbeta. Träningen förbättrar den aeroba kapaciteten, som är den maximala mängden syre som kan konsumeras av lungorna och utnyttjas för fysiska aktiviteter. Aerob träning är den träning vi framförallt kopplar till bättre hälsa. Den gör till exempel att vårt hjärta blir starkare, blodtrycket sänks, vi får fler röda blodkroppar, sänkt vilopuls och fler muskelceller. Vi berättar om hur vi arbetat i projektet och om resultaten.
Tre framgångsfaktorer vi kommer att berätta om1. ÅTERKOMMANDE REHABILITERINGSPERIODER2. KONTINUERLIGT STÖD3. FLEXIBLA TRÄNINGSMÖJLIGHETER
Projektet har varit ett samarbete mellan Linköpings Universitet och Stiftelsen Valjeviken med stöd av Allmänna arvsfonden

Erfarenheter från kommunal verksamhet om att använda ICNP . 

ICNP kan beskriva både hälsotillstånd och åtgärder och kan därmed potentiellt konkurrera med andra klassifikationer, exempelvis ICF och KVÅ. Ett arbete med mappning av ICNP gentemot dessa två klassifikationer redovisas med problematisering kring vad det kan föra med sig i hälso- och sjukvården.

Med Skånes Digitala Vårdsystem, SDV blir det möjligt för SSK att registrera Diagnos/Hälsoproblem i en gemensam tvärprofessionell komponent, synlig för alla. ICNP ligger som standardkodverk i systemet för SSK med samma funktionalitet som ICD-10. Omvårdnadsdiagnosen förs även över till tex den tvärprofessionella epikrisen, vilket säkerställer att nästa vårdnivå erhåller information ur såväl medicin- som omvårdnadsperspektiv.Med SDV har också olika beslutsstöd integrerats, vilket säkrar att vissa omvårdnadsåtgärder verkligen utförs. Ett exempel är att patienter 65 år och äldre, vid inskrivning, alltid kommer att riskbedömas för fall då systemet per automatik har genererat en sådan åtgärd. Praktiska exempel kommer att visas på hur SSK i SDV erhåller beslutsstöd och hur hen kommer att dokumentera i patentens journal.

We suggest a process for finding elements of interest from FHIR profiles to support the setup of data quality assessments for data stored in FHIR servers.

Artificial intelligence (AI) can potentially contribute to solutions to some of the major challenges facing healthcare systems around the world. However, the development of new AI applications does not guarantee that they will be routinely used in clinical practice. It is well established in implementation and innovation research that the introduction of new technology is associated with various forms of obstacles and resistance. This contributes to delayed and variable application and a high risk of losing the potential value they can bring to the healthcare system in terms of quality, safety, accessibility and optimization. In this presentation, we provide an overview of state of the art regarding the implementation of AI applications in healthcare today. We also suggest ways forward, how to develop successful strategies for implementation and work structured with implementation processes.

To introduce regional implementation of technologies and digital services for well-being, ageing and care of older people at home in Finland in a governmental programme called ‘Smart Ageing and Care at Home’ (‘KATI’ for the Finnish Acronym) in 2020-2022. Technologies were acquired according to regional needs by usual procurement.In the workshop we present evaluation results and the Finnish model to implement technologies for ageing and care of older people at home (the KATI model). It was developed based on the experiences from the renewed service models in the regional projects. The model also includes the technology solutions that the regional projects integrated into their services.The participants will get knowledge about well-working service models, how technologies have been implemented successfully in the Satakunta Wellbeing Services County, as well as remaining challenges to be overcome. We will discuss with the participants how the model can be used in other regions. We and the participants will share experiences on implementing technology in home care services.We will present national plan for continuous collaboration and Finnish healthtech network for wellbeing services counties. Participants can share their expectations, possibilities and contributions to share good practices, and for international collaboration. They can also ask question about the Suvanto Care solution that was implemented in the Satakunta Wellbeing Services County.We expect discussion and feedback from participants of the KATI model and national coordination model.