Programpunkter

Följ med på en lär-resa med flera hållplatser!Vid workshopen presenterar projektdeltagarna erfarenheter från projektet PACE och tillsammans har vi reflekterande samtal kring runda bord med kollegor från olika organisationer och delar av landet. Ambitionen är att inspirera, reflektera och erbjuda lärandesamtal med personer som står inför likartade utmaningar. Utgångspunkten är att egenmonitorering i samverkan mellan patient och vårdgivare skapar ökad trygghet, bättre kliniska resultat och en mer effektiv vård. Om PACE
Vinnova projektet PACE har pågått i drygt två år och avslutades i maj i år. Arbetet har syftat till att utveckla innehåll för egenmonitorering inom cancer samt att testa lösningarna på onkologklinikerna i Region Kronoberg och Region Jönköpings Län.Workshopen riktar sig till personer som är intresserade av egenmonitorering generellt och personer som arbetar med att introducera egenmonitorering i praktiken.

HealthTech är både säkert och billigt för samhället. Allt fler kliniska studier visar att patienter mår bättre och upplever högre livskvalitet med HealthTech designad för dem och deras behov. Dessutom – och detta är den fantastiska öppningen för samhället där köerna blir längre, kostnaderna ökar och personalen inte räcker till - minskar behovet av sjukvård och akuta tillstånd radikalt!Potentialen att frigöra tid och resurser för att korta köer och förbättra arbetsförhållanden i vård och omsorg är enorm. Och Norden leder utvecklingen. HealthTech uppskattas också av långt fler än man kan tro. Gamla som unga.Ändå införs HealthTech bara på vissa ställen, vissa vårdcentraler, vissa kliniker, av enskilda eldsjälar.Varför är det så? Vad har vi missat?Kom, lyssna på goda exempel och ställ dina frågor i ett samtal om detta!HealthTech handlar bland annat om tidig upptäckt, egenvård, prevention och sekundärprevention, digital behandling, distansmonitorering, smarta beslutssystem och minskad administration. 

En ofta förekommande fråga är vad det finns för möjligheter att visa hälsodata för patienten i olika app:ar. Frågan har funnits länge men förutsättningarna har varit oklara. Juridiken satte tidigt stopp för " Hälsa för mig" där informationen var tänkt att ägas av patienten. Vi har titta på möjligheterna att i stället låta patienten bli mer delaktig genom olika app:ar utan att själv äga informationen. 

De digifysiska vårdresorna i primärvården har utvecklats snabbt när det gäller de akuta och lättakuta hälsotillstånden och tillgängligheten i regionerna ökar nu kraftigt. Men ett digitaliserat vårdsystem värt namnet måste även kunna erbjuda och hantera den kontinuitet som patienter förväntar sig och behöver.Är det en utopi att skapa ett system där alla våra behov, kroniska, episodiska och akuta flöden, hanteras i en och samma lösning och i ett helt vårdsystem? Och hur ska det praktiskt gå till?

För att kunna hantera kroniska sjukdomar och för att kunna främja egenvård så krävs det en helt ny plattform för sjukvården. Från vårdpersonalen sida är det viktigt att det är ett enkelt och sömlöst arbete för samtliga diagnoser och att arbetssättet har en tydlig röd tråd. Detsamma gäller för patienten som behöver att det ska vara enkla instruktioner och som kan starta igång med tydliga steg. Det är en stor utmaning då varje enskild diagnos är komplex och kräver unika funktioner för att verkligen kunna göra skillnad hos patienten och vårdgivaren och samtidigt erbjuda en kontinuitet och sammanhållet arbetssätt. 

Det är självklart att distansövervakning av patienter med högrisk sjukdomar såsom diabetes kräver medicinskt klassificerade produkter enligt Medicinska Direktiv. Men, med dagens möjlighet att samla in en mängd olika typer av hälsodata, finns det inte utrymme att använda denna för att förbättra den proaktiva hälsovården? Rätt använd kan data med hjälp av algoritmer och AI ge indikationer som kan vara till nytta för både hälsopersonal och individen. För individen kan det skapa insikter om hur man hanterar sin hälsa, t.ex. inför en operation eller under en längre behandlingsperiod. För hälsovårdspersonal kan det vara bra information för att bättre utvärdera individens hälsotillstånd när man väl träffas. Ska denna typ av insikter hanteras som om det är medicinsk data?

Egenmonitorering kommer vara ett normalt inslag i framtidens vård, det kommer kräva nya teknologier och verktyg. Att vara medborgare och  patient på en vårdmarknad med tusentals aktörer och och extremt många datapunkter kräver nya sätt att interagera på. I en decentraliserad värld kan medborgaren samla och nyttiggöra data från multipla källor samt dela datan för ökat värdeskapande och person anpassad vård. MyData operatör eller Data intermediaries inom ett framtida European Health Data Space (EHDS) kräver inte bara certifiering utan även etisk styrning för ökad tillit. Var står vi idag, efter att under våren ha jobbat med Diabetes som användarfall, vad behöver vi fortsatt utveckla och vilka styrmedel krävs för att skapa tillit i den nya data delningsekonomin.

Allt fler överlever och lever med cancer. Därför ses cancer allt mer som en kronisk sjukdom. I och med det förändras vårdens roll på liknande sätt som inom andra kroniska sjukdomar. I rapporten "Tillsammans ökar vi användningen av egenmonitorering inom cancer" presenteras en genomlysning av hur utvecklingen av egenmonitorering cancer stöttas av regioner, nationella cancerstrategin, canceröverenskommelsen och RCC. Tillsammans kommer panelen i denna session tala om hur vi får det att hända i cancervården? Hinder, möjligheter och vägar fram utifrån 7 presenterade insatsområden. http://www.natverketmotcancer.se/wp-content/uploads/2023/03/Rapport_Egenmonitorering_final.pdf

Hur mäter vi effekt och nytta av egenmonitorering för patienter?

En jämlik tillgång till digitala hjälpmedel (välfärdsteknik och hälso- och sjukvårdsprodukter) är en förutsättning för att lyckas med omställningen till en god och nära vård och omsorg. Men att införa ny teknik är svårt och resurskrävande. Därför har regionen och kommunerna i Västra Götalands län utvecklat en modell för att samarbeta kring en gemensam försörjning av digitala hjälpmedel för både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Läkemedelsrobotar och digitala blodtrycksmätare är exempel på hjälpmedel som kommer finnas att tillgå genom den gemensamma hjälpmedelscentralen redan 2023.

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar (i de fall det gagnar patienten). Möjligheten är att vårdformen när den är fullt ut införd kan ta hand om 5000-10000 patienter. Vid införande av nya arbetssätt är det viktigt att följa upp de effektmål som satts upp. Att organisationen, den enskilde chefen och medarbetaren kan följa hur det går utifrån sitt egna perspektiv. Det underlättar om den utvärderingen är utan handpåläggning för vårdpersonalen och så nära det perspektiv som informationsinhämtaren har. I projektet Ekosystem för e-hälsa som Region Östergötland drev kom det fram tydligt att uppföljning och återkoppling av resultat är en viktig faktor för en hållbar och stabilt införande av e-hälsa och i detta fall egenmonitorering. Därför skapades tidigt förutsättningar för att följa införandet och dess utfall. Resonemang har också förts inom införandeprojektet om vad som bör följas när det gäller egenmonitorering. Tillsammans med regionens vårdit-stöd, informatiker, projektmedlemmar, leverantör och i synnerhet dataanalysenhet och vårdverksamhet har en portal skapats för att visualisera bland annat vårdkontaktmönster och vårdkonsumtion hos de som har egenmonitorering. Region Östergötland kommer berätta om utvecklingen av denna uppföljningsportal och uppföljning i stort runt egenmonitorering i regionen.

Kunskapsstyrning och egenmonitorering. Panelsamtal om kunskapsstyrningens nationella och regionala arbete inom egenmonitorering. 

I takt med vårdens digitalisering blir egenmonitorering allt vanligare för personer med neurologiska diagnoser. I dagsläget använder cirka 6 % av Neuroförbundets medlemmar någon typ av välfärdsteknik och/eller appar för egenmonitorering. Under föreläsningen kommer vi att diskutera egenmonitorering ur ett patientperspektiv med stöd av vår senaste medlemsenkät om e-hälsa.

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar (i de fall det gagnar patienten). Möjligheten är att vårdformen när den är fullt ut införd kan ta hand om 5000-10000 patienter. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket inneburit en försening, men det finns goda exempel där vårdenheter som nu tar kliv för att kunna möta det behov som fanns innan pandemin och som nu vuxit och behöver nya arbetssätt för att kunna mötas. Boxholms vårdcentral gjorde ett strukturerat införande vad gäller astma inom ramen för ett utvecklingsprojekt i primärvården. Målbilden var och är att låta behov styra kontakten, en större kontinuitet i sin behandling och att fler ska kunna tas om hand. Boxholms vårdcentral erbjöd gruppträffar där patienterna anslöts till egenmonitorering och fick sin vårdplan. Under ett år följde och utvärderade vårdcentralen arbetssättet och kunde se att kontakter och dess kostnad minskat med hälften, att patienterna var nöjda och deras självskattning av astma var oförändrad. Boxholm Vårdcentral berättar om sin införanderesa under pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker framåt.

Ett branschöverskridande samarbetsprojekt som syftar till att möta det stora behovet inom KOL-vården när det gäller tidig detektering av exacerbationer samt säkerställa korrekt inhalationsteknik hos patienterna.

Framtiden kan inte bestå av att specialistutbildad vårdpersonal manuellt ska filtrera drivor av data från övervakning och egenmonitorering. Hur använder vi lärdomar från fältet och den nya teknologin för att maximera patientnytta och vårdeffektivitet?Hjärtsvikt är den enda hjärtkärlsjukdom som fortfarande ökar i omfattning och närmare 300,000 svenskar är drabbade. Med erfarenhet från 8 års verksamhet och 250,000 patientdygn, tillsammans med flera insiktsfulla vårdgivare, har vi tagit fram ett koncept för att lösa tillgängligheten, öka vårdkvalitén och göra patienten mer involverad i sin egen vård: Den digitala sviktmottagningen.

Ett samtal kring vad egenmonitorering kan innebära för patienter, sjuksköterskor, läkare och organisation - samt hur det kan utvärderas. Erfarenheter från den stora kliniska prövningen i svensk allmänmedicin av distansvård vid högt blodtryck – PERHIT – som studerade effekterna på både blodtryck och arbetssätt presenteras.Hur påverkas patienternas förståelse för sin sjukdom och behandling när resultat och ansvar delas med vårdpersonalen?Hur påverkas arbetssätt och interaktion med patienterna genom planerade former för distansvård.Vad krävs för att införande av e-hälsa i vården ska bidraga till en bättre vård och hur ska vi veta att det blir resultatet?
Vad innebär personcentrerad vård med användande av teknik eller eHälsa?

Rådande utveckling - en åldrande population i allt större behov av hälso- och sjukvård - tvingar fram alternativa lösningar för att tillfredsställa framtidens vårdbehov. En sådan lösning är digital vård. Föreläsningen handlar om digital vård genom egenmonitorering av patienter med KOL, som via en applikation får registrera sina symtom på KOL. Presentationen redogör för hur egenmonitorering av KOL genomförs på lungmedicinska mottagningen i Linköping samt hur vi bedriver forskning kring det. Föreläsningen kommer också att ta upp individuella vårdplaner till patienter med KOL och hur sjuksköterskor kan upprätta sådana. Dessutom redogörs för en ny definition av KOL och en ny klassificering utifrån GOLD 2023.

Ny teknik möjliggör för nya arbetssätt. Men hur fungerar det i verkligheten att förändra arbetssätt som kommer från gamla traditioner? Trots att vården är överens om att köerna bara ökar och att uppföljningssättet som det ser ut idag, inte ens är nära att vara bra nog för kroniker, så är det väldigt svårt att släppa sina årskontroller. Inom primärvården i Region Jönköping har man gått från ord till handling när det gäller egenmonitorering av patienter med kroniska sjukdomar, i det här fallet astmatiker. Men att bara ge patienten ett verktyg och sedan arbeta vidare på precis samma sätt som tidigare var inte aktuellt. Nyckeln till framgång var att våga arbeta på nya sätt för att verkligen dra nytta av digitaliseringen och hemmonitoreringens möjligheter.

Region Jämtland Härjedalen var först i Sverige med att införa bred egenmonitorering. Nu har regionen sjösatt en konkret och långsiktig plan för massuppskalning, genom att i ett första steg snabbt koppla upp 5 000 patienter. Regionens verksamhetsutvecklare Annette Boije delar med sig av framgångsfaktorer och lärdomar längs vägen.