Sessions

Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, presenterar kommande satsningar och utlysningar där ni som vill vara med och driva utvecklingen inom hälsodata kan engagera er, samarbeta och söka medel.

Effektivitet som begrepp verkar lätt föra tankarna till kostnadsbesparingar och till en digitaliseringsmodell som mer än annat handlar om att ersätta vårdpersonal med IT-lösningar och digitala tjänster. Men är det ryktet verkligen förtjänat? Under föreläsningen ”Varför är vi så rädda för effektivitet” görs konkreta nedslag i en mer positiv tolkning av effektivitetsbegreppet, med fokus på rubriker som kvalitetsmätning, datainsamling och på värdet av att faktiskt analysera och följa upp insamlad data som ett led i att effektivisera vården. 

Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse (S 2022:10) har i uppdrag att bl.a. föreslå effektivare och säkrare tillgång till patienters hälsodata för såväl primär- som sekundäranvändning. Det förutsätter en digital infrastruktur som bygger på att vårdens olika aktörer tillämpar gemensamma tekniska och semantiska standarder. Gemensamma standarder är också nödvändigt för att minska dubbeldokumentationen och annan onödig efterfrågan som uppstår till följd av bristande interoperabilitet mellan systemen. 

Socialstyrelsen presenterar översiktligt innehållet i hälsodataregistren och beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att andra myndigheter och forskare ska få ta del av uppgifterna. Myndigheten presenterar också resultatet av utredningen om relevanta hälsodatamängder på nationell nivå och de förslag på nya insamlingar som myndigheten föreslagit regeringen. Seminariet vänder sig till andra myndigheter, nationella aktörer och forskare med intresse för hälsodata.

Att driva innovation via prototyp istället för pilot.

En programvara kommer aldrig ensam...Vårdens IT-system blir alltmer komplexa, men vem är egentligen ansvarig om det går fel? Finns det ens en enskild ansvarig part?

Spåret "Nyttan med hälsodata: Här och nu, och i framtiden" är en träffpunkt för alla som tror på nyttan med hälsodata. Det är många aktörer som redan nu agerar. Spåret ger exempel från verkligheten och duckar inte för de etiska dilemma som följer med användningen av hälsodata.

Spåret "Nyttan med hälsodata: Här och nu, och i framtiden" är en träffpunkt för alla som tror på nyttan med hälsodata. Det är många aktörer som redan nu agerar. Spåret ger exempel från verkligheten och duckar inte för de etiska dilemma som följer med användningen av hälsodata.

Hälsodata kommer att bli viktig som resurs i framtida utveckling. Men för att komma dit behöver vi skapa en gemensam struktur för dokumentation hos vård- och omsorgsgivare. Användning av Nationella gemensamma e-hälsospecifikationer ökar standardisering och strukturering av information inom vård och omsorg.E-hälsomyndigheten presenterar NGS-tjänsten och berättar hur utgivare kan tillgängliggöra e-hälsospecifikationer i tjänsten och hur de sedan kan arbeta för att de ska få status nationell gemensam (NGS).

Neuroförbundet är en oberoende medlemstyrd intresseorganisation för personer som lever med neurologiska diagnoser och deras närstående. Vårt mål är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra.Den här föreläsningen är en presentation av Neurorapporten 2023 som handlar om e-hälsa ur ett patientperspektiv och utvärderar Vision e-hälsa 2025. Neuroförbundets medlemmars erfarenheter visar att e-hälsa har blivit en viktig del av neurosjukvården samtidigt som e-hälsotjänster måste bli mer flexibla och användarvänliga. Dessutom bör vården bemöta patienternas behov och erbjuda anpassade alternativ till personer som varken kan eller vill använda digital teknik.Föreläsningen riktar sig till tjänstemän och beslutfattare men även till vårdpersonal och hälsoföretag som kan ha nytta av ett patientperspektiv för att förbättra tillgången till e-hälsa.

Hur kan vi förbättra vården och livet för tonåringar och unga vuxna med cancer? I innovationsprojektet minKod samarbetar unga cancererfarna med forskare, utvecklare och vårdpersonal för att ta fram olika verktyg och stöd för att underlätta cancerresan.

Behoven av mer och bättre data är en förutsättning för sjukvården att bli mera informationsdriven i sin utveckling. Inom Sussa samverkan jobbar nio regioner gemensamt och stöttar varandra i arbetet med att utveckla ett datalager.

Max Herulf, chefsläkare på E-hälsomyndigheten, ger en inledning till spåret där han beskriver hur en välfungerande digital infrastruktur kan bidra med möjligheter för alla aktörerna i sektorn. Det handlar förstås om vård och omsorg, men också forskning, innovation, styrning och beslutsfattande som alla behöver bra underlag för att största möjliga nytta ska kunna skapas. I detta spår ska en rad olika aktörer beskriva möjligheter som finns för att tillsammans driva på utvecklingen för en väl fungerande nationell digital infrastruktur.

Medlemsföretagen i Vårdföretagarna, TechSverige, Swedish Medtech och Lif står för en betydande del av både kunskap och utvecklingskraft i vård- och omsorgssektorn, och nu planerar branschorganisationerna ett nytt konkret samarbete som kan bidra till att realisera regeringens mål med en nationell digital infrastruktur för vården och EU-kommissionens arbete med EHDS. Går det att enas om gemensamma format för hälsodata som fungerar mellan en mångfald av vårdgivare som använder olika IT-system, och hur kan privata vårdgivare, tech- och Life Science-företag bidra med att prova ut hur detta kan lösas? Med gemensamma initiativ vill vi att hälsodata ska komma till största möjliga nytta för patienter, vårdgivare, forskare och innovatörer. 

Vad är Ena – Sveriges digitala infrastruktur och hur kopplar Ena till den sektorsspecifika infrastruktur som finns inom hälsa, vård och omsorg? Daniel ger en övergripande presentation av Enas olika delar med fokus på de som har en närmare koppling till hälsa, vård och omsorg.

Hur kan digitala lösningar användas för att minska kostnader och övertidsarbete, korta köer, och höja vårdkvaliteten? En introduktion till begreppet Lean Healthcare och hur digitala lösningar används som verktyg i applicering av lean-idéer inom verksamhetsstyrning i sjukvården.

GRAL är Västra Götalandsregionens utdataplattform - den centrala kärna som håller ihop och orkestrerar data och dess historik från regionens alla sjukhus-, journal-, diagnos-, ekonomi- och HR-system (med mera) och gör den tillgänglig på ett säkert sätt, på rätt plats, vid rätt tillfälle. Oavsett om det är AI, Machine Learning, forskning, standardrapportering, beslutsstöd eller ADHOC-analyser så finns stöd från GRAL. Plattformen använder sig bland annat av tekniker/metoder som datavirtualisering, ETL (Extrahera, Transformera, Ladda)  och datakatalog. 
"Vad är GRAL mer ingående? Hur fungerar det? Hur kommer man åt det? Hur ser framtiden ut (t.ex. med FVM/Millenium) Och vilka skarpa användningsfall finns det idag?"Är frågor som kommer att besvaras under denna dragning. 

Uppdateringen om status för sveriges precionsmedicinprojekt inom genomik, implementering av nya diagnostiska metoder nationellt, etableringen av en nationel datasjö för genomik samt de utmaningar projektet har mött inom juridik och infrastruktur.

Region Halland driver tillsammans med Högskolan i Halmstad utvecklingen inom Informationsdriven vård. Under den här föreläsningen berättar vi vad vi gör, hur långt vi har kommit och vilka värden det skapar.

När flera olika datakällor behövs för att ge tillräckligt underlag för en individbaserad statistisk analys så krävs normalt att de olika datakällorna poolas innan analysen. Federerade analyser kan ge samma resultat av statistiska analyser trots att de olika datakällorna ligger kvar bakom dataägarens säkerhetsmekanismer och inga individuppgifter görs tillgängliga utanför den egna organisationen. Vi beskriver IT-tekniska, legala och statistiska aspekter på denna teknik.