Programpunkter

Presentation från Socialstyrelsen och ehälsomyndigheten om det övergripande arbetet med EHDS

Within Nordic cooperation and with funding from the Nordic Council of Ministers, a number of projects are underway as part of the Nordic Vision 2030 goals; The Nordic region will become the most sustainable and integrated region in the world. Some examples of ongoing and completed projects are presented during this session. Integrated Healthcare and care (iHAC) 2021-2024 is run by the Centre for Rural Medicine in Storuman Sweden and the Nordic Welfare centre. The project focuses on the citizen perspective in national and regional models for integrated management of healthcare and social care including the data management. Nordforsk runs the more research-oriented project Nordic Commons with a focus on secondary use of health data for research. Nordic Innovation has additional investments related to health data promotion from an innovation perspective.THL in Finland runs the Finnish presidency project 2021-2023, World's Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation with a focus on e-prescriptions and Patient Summary. In 2021, the project published the report Baseline study of cross-border data exchange in the Nordic and Baltic countries. The project is partly a continuation of the project the Swedish E-health authority carried out in the Nordic project Care and care at a distance (VOPD) 2018-2021 with a focus on cross border e-prescriptions and patient summaries.This session can be seen as a brief introduction related to what happens within the Nordic Cooperation related to health data.

Att driva innovation via prototyp istället för pilot.

Omställningen till Nära Vård är komplex och omfattande. Därför behövs arenor där vi kan lära under resans gång. Denna studie är upplagd för att fungera som medföljning på en ”upplyst” och digital arena för samskapande utveckling och hur vi jobbar i komplexa utmaningar, kopplade till hälsa och omställningen till Nära vård. På arenan fångar vi upp reflektioner som tar sin utgångspunkt i de berättelser som samlas in från deltagarnas (ex. utvecklar-roller) vardag och sammanställs på gruppnivå. Olika handlingar, upplevelser, medvetna och omedvetna val ger oss mönster, hinder och hävstänger som vi kan lära av. Arbetet är upplagt som en studie men vill framför allt bidra till ökat lärande och fördjupad kunskap till studiens deltagare (individer och organisation). På Vitalis kommer ni få höra vad vi sett halvvägs (av totalt 1 år) på resan.

Region Västerbotten berättar om sin automationsresa. Fallgropar och framgångsfaktorer. Och sedan tar vi en titt på pågående robotprojekt (så som migrering till nytt vårdsystem, applikationstestning) och avslutar med framtidsspaningar. Hur kan robotteknik kombineras med Generativ AI (så som Chat GPT) och liknande tekniker.

Välkomna till släppseminarium av #bättredelat nätverkets andra rapport där vi fördjupar oss i de positionsförflyttningar i attityd, kunskap, förmågor, samarbete och kultur som krävs för att välfärden ska dra nytta av ny teknik.

Nursing practice is transforming at pace to lead improvements in patient outcomes in hospital, primary and community practice. New opportunities are emerging in advanced nursing practice which is a new level of practice defined by knowledge and skills acquisition. There are 4 leadership domains of advanced clinical practice: clinical, professional, health system and health policy leadership. A key component of health systems leadership is driving system change through digital transformation and clinical informatics. The approach to developing advanced clinical practice in east London will be described. Embedded in our approach is the systematic use of our multidisciplinary ‘WeConnect’ digital transformation programme. To implement change and training, a thorough clinical and technical understanding are both needed. This is where the role of the nursing and medical informaticists alongside innovative and engaging advanced clinical practitioners is essential. Key skills for advanced clinical practitioners are the development of autonomous clinical practice based on a foundation of digital skills. These include: use of SNOMED-CT for problem and procedure listing and decision support, analytics and risk based assessments derived from the real world data recorded in the electronic health record. Supporting the journey towards higher levels of digital and SNOMED-CT maturity is a key organisational objective.

In order to improve the conditions for clinical research in Europe and to stimulate multinational clinical trials, CTIS - clinical trial information system - has been developed. It is a platform that is ONE single entrance to the clinical trial application and includes both the drug application and ethical approval. Several years of preparatory work and a one-year transition period have ended and from February 1, 2023 CTIS has been put into use and is mandatory to use. CTIS has been built and improved in close cooperation with users (industry and academia) and national pharmaceutical authorities and EMA, the European Medicines Agency.

Mellansnack med gäster

Med start 2018 har chalmersstiftelsen Stiftelsen Medicin & Teknik (SMT) delat ut Henry Wallmans innovationspris till individer eller grupper som i sin forskning genom multidisciplinär samverkan nått fram till kliniskt nyttiggörande. Nytt för 2023 är att priset delas ut i samverkan med Vitalis!
Priset bygger på kortare nomineringar som skickas till SMT. 

Spåret "Nyttan med hälsodata: Här och nu, och i framtiden" är en träffpunkt för alla som tror på nyttan med hälsodata. Det är många aktörer som redan nu agerar. Spåret ger exempel från verkligheten och duckar inte för de etiska dilemma som följer med användningen av hälsodata.

Med Skånes Digitala Vårdsystem, SDV blir det möjligt för SSK att registrera Diagnos/Hälsoproblem i en gemensam tvärprofessionell komponent, synlig för alla. ICNP ligger som standardkodverk i systemet för SSK med samma funktionalitet som ICD-10. Omvårdnadsdiagnosen förs även över till tex den tvärprofessionella epikrisen, vilket säkerställer att nästa vårdnivå erhåller information ur såväl medicin- som omvårdnadsperspektiv.Med SDV har också olika beslutsstöd integrerats, vilket säkrar att vissa omvårdnadsåtgärder verkligen utförs. Ett exempel är att patienter 65 år och äldre, vid inskrivning, alltid kommer att riskbedömas för fall då systemet per automatik har genererat en sådan åtgärd. Praktiska exempel kommer att visas på hur SSK i SDV erhåller beslutsstöd och hur hen kommer att dokumentera i patentens journal.

En ny logik för uppföljning - introduktion till utvecklat ramverk för uppföljningIdag domineras uppföljningen av vården av att följa upp enskilda insatser. Tyngdpunkten ligger på resultatmått och mindre på vad som utgör viktiga utgångspunkter för att uppnå resultat. De resultat som följs upp utgår ofta från ett ”produktionsperspektiv” snarare än patienternas och brukarnas perspektiv. Dagens uppföljning bidrar inte heller i tillräckligt stor utsträckning till aktivt lärande utan är snarare inriktad mot rapportering. Vi behöver förstå mer om vilka arbetssätt som leder till vilka resultat och skapa ett gemensamt lärande mellan alla intressenter i utvecklingen. Av dessa skäl behöver vi inte bara titta på vad som ska följas upp – utan även på hur uppföljningen bedrivs och hur den bidrar till omställningen till en nära vård.

Det pågår nu en bred och storskalig digitalisering av både första och andra linjens vård i samtliga regioner. Men hur ligger vi till jämfört med andra EU-länder, som samtliga delar de demografiska och resursmässiga utmaningar som Sverige står inför?Föreläsningen jämför och gör nedslag i digitaliseringsarbetet i vården i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna - fem länder med likartade utmaningar och mål men med mycket olika utgångspunkter.Vad är det man försöker att lösa? Vilken teknik används? Hur långt har man kommit? Vilka är de största skillnaderna respektive likheterna? Vad kan vi i Sverige lära av andra länder och var är vi bäst i klassen? 

Receptflödet är ett av de mest centrala och mest digitaliserade flödena i sjukvården. Här fördjupar vi oss i beroendena mellan olika aktörer och visar på behovet av ett nära samarbete för att flödet från vårdens förskrivning till dess att patienten får sitt läkemedel på apoteket dels ska vara säkert, dels ska kunna upprätthållas även när strömmen går eller när något av it-systemen i flödet inte fungerar. Hur hanteras och rapporteras incidenter på smidigast sätt när så många aktörer är inblandade? Vad kan och bör aktörerna göra tillsammans?

Artificial intelligence (AI) has great potential to transform healthcare, making it more efficient, equitable, and safe. There are hundreds of AI-based tools available on the market today, yet few get adopted into clinical practice because of numerous barriers and challenges. This talk provides an overview of these hurdles and suggests 26 considerations synthesized from the literature, interviews, and workshop with stakeholders who have experience with the process of trying to adopt AI-based tools into clinical practice. We believe that as the barriers and challenges to AI adoption are addressed and overcome, AI will inevitably have a lasting impact on improving healthcare for all.