Programpunkter

Idag finns ett antal AI-baserade verktyg för automatiserad anamnes och triage inom primärvården. Det finns en stark tilltro till att dessa verktyg ska effektivisera verksamheten, stärka säkerheten och öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Stämmer detta? Länge har vi grundat våra uppfattningar kring antaganden och mindre utvärderingar, men nu kan vi äntligen börja ta del av vetenskapliga resultat. 

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten berättar hur de tillsammans involverade invånare i sina två regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter om listningstjänst och ge förslag på hur en nationell listningstjänst kan inrättas i statlig regi.

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

Långa vårdköer. Underbemanning och brist på kvalificerad personal. En åldrande befolkning som skapar ett allt högre tryck på systemet. Och nu dessutom skenande kostnader och lågkonjunktur. Vem orkar tänka på e-hälsovisioner? 

På det här seminariet samtalar vi kring vad vi kan göra redan idag för att digitalisera den kommunala hälso- och sjukvården. Vilken nytta får vi om vi använder de möjligheter som finns idag och på vilket sätt kan digitaliseringen ge nytta nu och i framtiden

Third party apps extend the capabilities of electronic health record systems by offering additional capabilities and features, streamlining processes in specific therapeutic areas, bringing in patient generated health data, and providing advanced analytics and AI functionalities to get more benefits out of the data in the system.The HL7 FHIR specification is an enabler for this. This showcase presents dozens of FHIR apps connected to dozens of FHIR capable platforms.

Följ med på en lär-resa med flera hållplatser!Vid workshopen presenterar projektdeltagarna erfarenheter från projektet PACE och tillsammans har vi reflekterande samtal kring runda bord med kollegor från olika organisationer och delar av landet. Ambitionen är att inspirera, reflektera och erbjuda lärandesamtal med personer som står inför likartade utmaningar. Utgångspunkten är att egenmonitorering i samverkan mellan patient och vårdgivare skapar ökad trygghet, bättre kliniska resultat och en mer effektiv vård. Om PACE
Vinnova projektet PACE har pågått i drygt två år och avslutades i maj i år. Arbetet har syftat till att utveckla innehåll för egenmonitorering inom cancer samt att testa lösningarna på onkologklinikerna i Region Kronoberg och Region Jönköpings Län.Workshopen riktar sig till personer som är intresserade av egenmonitorering generellt och personer som arbetar med att introducera egenmonitorering i praktiken.

Uppgiftsväxling/ delande (Task shifting / sharing) 
Varför?Vården har alltid utvecklats och förändrats, vi gör inte på samma sätt och vi arbetar inte på samma vis som vi gjorde ens för bara 10–20 år sedan.  Medicinsk utveckling bidrar såklart, men förändringar sker även utifrån att samhället förändras. Våra behov, våra utmaningar och möjligheter ser inte ut på samma vis längre som förr. Vi måste helt enkelt anpassa oss och förändras utifrån de förutsättningar vi har. Med en ökad andel åldrande befolkning och en minskad andel av befolkning i arbetsför ålder går ekvationen inte ihop om vi fortsätter arbeta som vi gör i dag helt enkelt. Vare sig vi vill eller inte måste vi ändra våra arbetssätt. Det är annars som att stoppa en våg med händerna. Det går inte, men vi kan lära oss att surfa på vågen!

Föreläsningen presenterar den första studien i världen där ett digitalt triagesystem utvärderats med hjälp av historiska patientfall. Digital primärvårdstriage börjar nu användas på bred front i Sverige. Hur skiljer sig detta från manuell och analog telefontriage? Hur kan vi bedöma patientsäkerheten i ett triagesystem? Hur påverkar digital triage våra möjligheter att beforska och systematiskt förbättra triagealgoritmer? I denna studie tog man fram historiska fall som feltriagerats i vanlig telefontriage och testade dem i ett digitalt triagesystem för att se hur systemet hanterade dem. Följ med Jonathan Ilicki på en djupdykning i vilka möjligheter och utmaningar som finns i att beforska digital triage - samt få tips inför eventuella framtida studier!

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Kvinnor sjukskrivs dubbelt så mycket som män. 
Fler kvinnor än män blir kroniskt sjuka och det saknas kvinnohälsodata inte bara i Sverige - utan globalt. 
Hur påverkar det vårt samhälle, exempelvis omsorgssektorn där 80% av arbetsstyrkan är kvinnor? Samtidigt mår unga flickor allt sämre - vad beror allt det här på? Och hur kan data science, bio feedback, sensorteknik, nya hybridterapier erbjuda lösningar för flickor och kvinnor världen över? Möt en initierad panel av kvinnohälsoexperter och femtech-entreprenörer som brottas med de stora frågorna kring kvinnohälsa just nu. 

Sverige har en lång och framgångsrik historia med kvalitetsregister som verktyg för verksamhetsutveckling. Vi har under förmiddagen hört om flera initiativ och utveckling, samtidigt vet vi att stora delar av svensk sjukvård de närmaste åren byter journalsystem och att uppföljning och analys är viktiga komponenter i deras arbete - kommer kvalitetsregistren vara ointressanta om 10 år?

Patienter har svårigheter att förstå vårdtermer, komplex vårdinformation och förutom detta har vi patientgrupper som har språkbarriärer och andra kommunikationsbarriärer på grund av kognitiva eller funktionsnedsättningar. Detta kan leder till missförstånd som kan leda till en sämre vård. Samhället debatterar tillgången till tolk och andra kommunikationsresurser men kanske vi borde titta på hur medicinsk teknik idag kommer att stödja säker och kostnadseffektiv patient kommunikation.

Norge, Danmark, Finland och Sverige arbetar alla med lösningar för att få till nationella gemensamma läkemedelslistor. Det finns stora likheter mellan länderna när det gäller digital informationshantering kring läkemedel. Alla har sedan många år e-recept och en central lagringsplats för dessa. Det finns dock betydande skillnader mellan de system som används eller är på väg att implementeras i de fyra länderna. I presentationen ger forskare från de olika länderna en översikt av nuläget i de fyra länderna, samt delar med sig av sina reflektioner kring utmaningar. Presentationen görs på engelska.
Norway, Denmark, Finland and Sweden are all working on solutions to achieve national common drug lists. There are great similarities between the countries when it comes to digital information management around medicines. For many years, everyone has had e-prescriptions and a central storage location for these. However, there are significant differences between the systems in use or about to be implemented in the four countries. In the presentation, researchers from the various countries give an overview of the current situation in the four countries, as well as share their reflections on challenges. The presentation is held in English.

Kuratorswebben är ett digitalt komplement till den fysiska kuratorsverksamheten som syftar till att öka tillgängligheten, öka den psykiska hälsan samt tydliggöra kuratorns roll och funktion genom en digital plattform. Detta görs genom olika informativa länkar, animationer, videos, poddar samt möjligheten att boka kurator via 1177. 

Hur kan vi skapa förutsättningar för ett värdigt liv med guldkant i tillvaron för våra äldre i Sverige? It och teknik kan idag komplettera mänskliga händer och ge vårdpersonalen större utrymme för det mänskliga mötet. Detta är frågor som Ateas specialister arbetar med dagligen och som vi ser är möjligt att uppnå. I partnerskap med Apple och filmbolaget Film and Tell visas filmen ”Leva tills jag dör” som gestaltar den äldreomsorg som vi alla önskar bli en del av. Lyssna till en viktig dialog kring förbättringsområden, teknikens möjligheter och hur vi kan göra skillnad på riktigt inom dagens och morgondagens äldreomsorg. 

Hälsodata kommer att bli viktig som resurs i framtida utveckling. Men för att komma dit behöver vi skapa en gemensam struktur för dokumentation hos vård- och omsorgsgivare. Användning av Nationella gemensamma e-hälsospecifikationer ökar standardisering och strukturering av information inom vård och omsorg.E-hälsomyndigheten presenterar NGS-tjänsten och berättar hur utgivare kan tillgängliggöra e-hälsospecifikationer i tjänsten och hur de sedan kan arbeta för att de ska få status nationell gemensam (NGS).

Bup Första linjen i Skåne presenterar sina digitala insatser för stegvis vård, vilka exemplifieras utifrån kliniska exempel.