Programpunkter

Läkemedelsverket (LV) är källa till en mängd information och kunskap. Antingen har det samlats in av LV eller skapats på LV men oavsett så har vi ett ansvar att göra det tillgängligt och användbart. Men det räcker inte att bara publicera på hemsidan. Vi måste förstå hur behoven ser ut hos slutanvändaren, och på vägen dit, för säkerställa att vi publicerar det som behövs, på det sätt som behövs, för att ta rätt ansvar för vår del i helheten. Kom och lyssna på vad som finns idag och berätta hur du vill ha det i morgon.

The Norwegian project "Safer health apps" has looked at how Norway can increase the uptake of health apps in the society – as part of the national, public health service – and developed a "how-to" guide for quality assessment of health apps and similar technologies.

Allt fler överlever och lever med cancer. Därför ses cancer allt mer som en kronisk sjukdom. I och med det förändras vårdens roll på liknande sätt som inom andra kroniska sjukdomar. I rapporten "Tillsammans ökar vi användningen av egenmonitorering inom cancer" presenteras en genomlysning av hur utvecklingen av egenmonitorering cancer stöttas av regioner, nationella cancerstrategin, canceröverenskommelsen och RCC. Tillsammans kommer panelen i denna session tala om hur vi får det att hända i cancervården? Hinder, möjligheter och vägar fram utifrån 7 presenterade insatsområden. http://www.natverketmotcancer.se/wp-content/uploads/2023/03/Rapport_Egenmonitorering_final.pdf

Under 2022 utarbetades en ny målbild för 1177 av Inera i samarbete med företrädare för SKR, regioner och kommuner. Samtliga regioner har nu ställt sig bakom målbilden. Målbilden siktar på 2030 och syftar till att bidra till en bättre hälsa hos invånarna, bättre tillgänglighet till hälsa, vård och omsorg samt en effektivare användning av vårdens resurser. Målbilden ska ligga till grund för långsiktiga handlingsplaner på nationell, regional och lokal nivå.

Digital healthcare technologies (DTHs), including health apps, have brought with them a great potential to further develop healthcare services, but their introduction should follow the same criteria as other healthcare methods. The health technology assessment (HTA) supports decision-makers by producing the unbiased assessments of different type of health technologies. In Finland, the Digi-HTA process supports HTA activities for all types of DHTs, such as health apps, artificial intelligence and robotic solutions. In order to ensure that Digi-HTA would be as compatible as possible with other recognized assessment methods, the Finnish Coordinating Center for Health Technology Assessment (FinCCHTA) has carried out a comparison work that includes the DiGA and NordDEC assessment models and the CEN/ISO TS 82304-2:2021 technical specification.

Föreläsningen kommer att beskriva kunskap från ett svensk-kanadensiskt forskningsprojekt där syftet är attsamskapa arbetssätt och digitala verktyg i vården för att hållbart stödja och motivera äldre personer att återerövra, träna och bibehålla fysisk funktionsförmåga i hemmet. En digital plattform har utvecklats inom projektet som ger användaren möjlighet att öka medvetenheten om sina egna vardagsrörelser och få stöd att förbättra dem. Detta genom video feedback, jämförande video, guidande frågor samt lärande i par.Genom att involvera användarna i utvecklingsprocessen utforskar vi hur arbetsmetoder och verktyg kan samskapas för att äldre personer kan få adekvat stöd, i rätt tid och på rätt sätt av vårdpersonal för att kunna bibehålla eller förbättra exempelvis balans och tillit till egen rörelseförmåga. 

Artificiell intelligens är ett ämne som blivit aktuellt i många av Sveriges kommuner. Det kan spela en viktig roll i att öka kvaliteten i verksamheterna och bidra med samhällsnytta för invånarna. Under seminariet får ni höra vad AI kan innebära för socialtjänsten och Linköpings kommun delar med sig av sina erfarenheter av att ha påbörjat sin AI-resa inom den sociala barn- och ungdomsvården. 

Sedan 2020 finns för första gången en EU-standard för minimikrav för patientdelaktighet i personcentrerad vård. Standarden har tagits fram av Svenska institutet för standarder (SIS) på initiativ av Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet. Under 2022 har RISE tillsammans med GPCC utvecklat en revisionsprocess och utfört revidering av fyra sjukvårdsenheter in Västra Götalands regionen och Region Skåne. Föreläsningen kommer att beskriva revisionsprocessen och lärdomar från de revisioner som har utförts. Föreläsningen kommer också beskriva hur projektet har jobbat med patientdelaktighet. Hur fungerar det att utföra revision enligt en standard som bygger på en etik och ett förhållningssätt? Hur kan patienter och närståendes syn på verksamheternas arbetssätt ta tillvaras? Vad är värdet för de reviderade verksamheterna varit? Föreläsningen kommer att hållas av både GPCC och RISE (inklusive patientrepresentanter från projektet) tillsammans och de reviderade verksamheterna kommer att bjudas in. 

Team läkemedel vid Enheten för informatik och standardisering i Västra Götalandsregionen har sedan våren 2021 arbetat med att ta fram en regional begreppsmodell för läkemedel. Arbetet innefattar kartläggning och analys av begreppen runt läkemedelsbehandling (ordination, iordningsställande, administrering, läkemedelsresurs och förskrivning).

Den medicintekniska förordningen (MDR) innebär krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Kraven har ökat i övergången från MDD till MDR och det krävs ett gediget arbete för att göra en klinisk utvärdering, men man kan få mycket igen när den används på ett bra sätt. Föreläsningen tar upp vilka krav som gäller och vilka vägledningar som finns för mjukvaruprodukter och på vilka sätt tillverkaren kan dra nytta av sin kliniska utvärdering efter att den är färdig.

Egenmonitorering kommer vara ett normalt inslag i framtidens vård, det kommer kräva nya teknologier och verktyg. Att vara medborgare och  patient på en vårdmarknad med tusentals aktörer och och extremt många datapunkter kräver nya sätt att interagera på. I en decentraliserad värld kan medborgaren samla och nyttiggöra data från multipla källor samt dela datan för ökat värdeskapande och person anpassad vård. MyData operatör eller Data intermediaries inom ett framtida European Health Data Space (EHDS) kräver inte bara certifiering utan även etisk styrning för ökad tillit. Var står vi idag, efter att under våren ha jobbat med Diabetes som användarfall, vad behöver vi fortsatt utveckla och vilka styrmedel krävs för att skapa tillit i den nya data delningsekonomin.

Mellansnack med gäster

ST-kurs: Hur vi kan driva förändring i vården genom nya teknologier och arbetssätt?

Det är självklart att distansövervakning av patienter med högrisk sjukdomar såsom diabetes kräver medicinskt klassificerade produkter enligt Medicinska Direktiv. Men, med dagens möjlighet att samla in en mängd olika typer av hälsodata, finns det inte utrymme att använda denna för att förbättra den proaktiva hälsovården? Rätt använd kan data med hjälp av algoritmer och AI ge indikationer som kan vara till nytta för både hälsopersonal och individen. För individen kan det skapa insikter om hur man hanterar sin hälsa, t.ex. inför en operation eller under en längre behandlingsperiod. För hälsovårdspersonal kan det vara bra information för att bättre utvärdera individens hälsotillstånd när man väl träffas. Ska denna typ av insikter hanteras som om det är medicinsk data?

Vårdhem, aktivitetscenter, äldreboenden och hemtjänst - både offentliga och privata - kämpar alla mot den globala utmaningen när det gäller tillväxten i den åldrande befolkningen, i kombination med en förväntad brist på vårdpersonal och resurser (budget) inom vårdsektorn. Det här är en trefaldig utmaning som hotar vårt välfärdssystem – det kan i värsta fall kollapsa.
Många av de åldersrelaterade utmaningarna kan orsakas av inaktivitet, mer än själva åldern. Vår främsta utmaning är hur vi kan motivera äldre och personer med demens till att bli mer fysiskt och kognitivt aktiva och få en bättre social interaktion – utan att använda mer personalresurser.
Tänk om vi fokuserar på förmågor istället för funktionsnedsättningar? Tänk om vi kunde motivera mer än 5 000 äldre och personer med demens till att cykla jorden runt 4,5 gånger på 4 veckor och samtidigt dela minnen, musik och glädjestunder tillsammans?
Om du skulle vara intresserad av att veta mer om hur detta är møjligt eller hur du kan ta del av det, presenterar vi vår lösning för dig på Vitalis 2023: Motiview (https://motiview.no/en) - motivations verktyget som gör äldre och personer med demens till dedikerade idrottare. 
Under sessionen som hålls på Vitalis har vi med oss Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare inom vård och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun med fokus på innovationsarbete och digitaliseringsfrågor. Hon kommer att berätta om varför och hur de implementerar nya lösningar som Motiview i sina vårdtjänster. Jan Inge Ebbesvik, Motitechs Country Manager för Sverige, kommer att berätta om vår innovationsresa, effekterna och lärandet hittills från England såväl som från Kanada, Sverige och Norge. Och världens enda Cykel-VM för äldre och personer med demens (https://www.roadworlds.com/)...

E-hälsomyndigheten har utvecklat en ny webbtjänst för dig som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Webbtjänsten samlar och tillgängliggör nationella kunskapsstöd inom e-hälsoområdet som kan främja verksamhetsutveckling och bidra till ökad användning av digitala lösningar.

Hur använder invånarna 1177.se? Hur skiljer det sig mellan olika målgrupper? Vilka typiska användarbeteenden finns och hur skiljer sig nöjdheten mellan dessa?

Idag finns kodverk, urval och  mappningar på många olika ställen. Det är svårt att samverka om gemensamma definitioner och likvärdiga kodverk skapas parallellt i olika regioner. Kodverk och urval är en informatisk resurs som möjliggör interoperabilitet mellan aktörer. Nu bygger vi en nationell samlingspunkt för att utbyta kodverk, urval och mappningar mellan regionerna.