Sessions

Hur upplever Sveriges nationella minoriteter minoritetsstress? Psykologen och föreläsaren Hanna Wallensteen reder ut begreppet och representanter från de nationella minoriteterna delar med sig av egna upplevelser av minoritetsstress i vardagen. Hur kan man motverka det och vilket ansvar har omgivningen?

Human rights and environmental defenders risk their lives every day. Social leaders, environmental activists, trade unionists and indigenous people are threatened and attacked around the world. Last year, 358 human rights defenders were murdered in 35 countries. Colombia was by far the deadliest country and in southern Africa women’s rights defenders are often threatened. How can we reverse this trend and support those who defend their rights?

Enligt polisen klassas idag 60 områden utifrån klassningarna särskilt utsatt område, utsatt område och riskområde. Vad gör detta med de boendes självbild, trygghet och påverkansmöjligheter? Kan ett område som klassats som utsatt gå till att bli ett icke utsatt område? Vad är det som krävs och hur spelar ovan faktorer in? 
Seminariet kommer att livesändas; https://www.facebook.com/events/5576613509041208

Med erfarenheterna från en global pandemi och med nuvarande säkerhetspolitiska situation blir arbetet för att skydda mänskliga rättigheter i krissituationer än viktigare, även i Sverige. Vad kan det arbetet uppnå i praktiken och hur kommer vi dit? 

The armed conflicts in Ukraine, Georgia, and in Nagorno-Karabakh have had severe consequences for the media community in the region. This seminar will highlight the safety and security threats that journalists face when covering conflicts and will specifically focus on the challenges female journalists face.

Ett kunskapshöjande samtal om vem som har rätt till skydd, vad det grundar sig på och vilka föreställningar och myter som finns om flyktingen och hur dessa förändras över tid.

I oktober 2021 lämnade Sverige in sin periodiska rapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. MR-Fonden samordnar civilsamhällets parallellrapport till FN - och den visar ofta en annorlunda bild än den som staten presenterar. På seminariet används delar av civilsamhällets rapport som underlag för en diskussion med beslutsfattare och civilsamhälle. Hur kan Sverige bättre leva upp till sina åtaganden? Hur kan Sverige bättre använda sig av kommitténs rekommendationer och arbeta systematiskt för att fullgöra rättigheterna? 

Rättsliga framgångar för samer när det gäller markrättigheter följs ofta av ökad rasism, hot om våld och fysiskt våld. Vidare pågår ett strukturellt våld med koloniala förtecken där samers marker är under ständigt hot. Många vittnar om hur regeringens besked om gruvan i Gállok rivit upp intergenerationella trauman samt bidrar till psykisk ohälsa. Vad innebär det att som urfolk leva i otrygghet med ständigt hot om strukturellt och fysiskt våld?

Sverige misslyckas fortfarande år 2022 med att följa svensk lag gällande rätten till hälsa. Enligt svensk lag har papperslösa människor rätt till “vård som inte kan anstå”, ett otydligt och svårtolkat begrepp som leder till godtycklighet, vissa individer får vård medan andra nekas vård som de egentligen har rätt till. Vi på Läkare i Världen ser att psykisk ohälsa och asylprocess ofta går hand i hand samt att jämställdhet och jämlikhet är viktiga förutsättningar för hälsa. Under vårt seminarium på MR-dagarna kommer vi anordna ett panelsamtal med Lene Lindberg, lektor och volontär hos LiV, Klas Nordenskiöld, läkare, medicinskt ansvarig läkare samt volontär hos LiV, Tomas Alvarsson, asylrättsbyrån samt Hassan som är en av våra rättighetsbärare. Tillsammans kommer de samtala om mental ohälsa kopplat till otrygghet och mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i erfarenheterna hos dem som är direkt berörda av att leva under otrygga förhålladen är tanken att vi under vårt seminarium även kommer blicka framåt, vad krävs för att förändra situationen så att allas lika värde och rättigheter kan bli verklighet – även här i Sverige?

Går det att leva tryggt och säkert i Afghanistan under talibanernas styre?Stridigheterna har minskat men i frågan om kvinnors rörelsefrihet och rättigheter har det varit stegvisa inskränkningar. De flesta skolorna för flickor över årskurs sex har varit stängda i över ett år. Det har införts strängare krav på att kvinnor ska ha med sig en manlig släkting när de reser. Vad blir konsekvenserna av dessa inskränkningar?

Vi inviger Mänskliga Rättighetsdagarna med spännande gäster och kultur på temat Rätten till ett liv i trygghet och säkerhet. Årets konferencier Beston Kalefa från Tegelbruket lotsar dig genom programmet.

Livet i den säkra hamnen-  en utfrågning om ömsesidig integration och rätten till arbete för migranter med funktionsnedsättning i Sverige Frågorna kring ömsesidig integration är mer aktuella än någonsin i dagens samhälle där migranter söker sig bort från krig och hot till trygghet och säkerhet i Sverige. Rätten till arbete är en kärnfråga när det gäller delaktighet i samhällslivet, social trygghet inklusive inkomsttrygghet och jämlikhet. Projektet Ömsesidig integration och rätten till arbete är igång sedan april 2022 och drivs av Independent Living Institute med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Som ett startskott i projektet tar vi temperaturen på frågorna kring arbetsmarknad, funktionsnedsättning, flyktingpolitik och social trygghet. I en omvärldsanalys ska vi kartlägga vad som redan görs för att tillgodose rätten till arbete för migranter med funktionsnedsättning och för att tillförsäkra ömsesidig integration.  Seminariets format är en utfrågning där personer från projektets målgrupp ställer frågor till relevanta aktörer om rätten till arbete och ömsesidig integration. Vad har gjorts för att tillgodose social trygghet för oss, migranter med funktionsnedsättning? Vilka arbetsmarknadsinsatser finns? Planeras det för några nya insatser? Vad mer görs för att tillgodose ömsesidig integration och rätten till arbete?  Under utfrågningen presenteras de första resultaten från projektets omvärldsanalys samt tankar från målgruppen kring vad som mer behöver göras så att migranter med funktionsnedsättning kan hitta sin väg till delaktighet, trygghet och jämlikhet i Sverige. Övriga Medverkande:Två deltagare från projektets målgrupp med erfarenhet av migration, funktionsnedsättning och arbete;Representanter från området migration, funktionsnedsättning och arbete.

After repeated military failure when it comes to building peace, why do we continue to see military responses to crisis as the answer? Is it possible to see other solutions in a highly militarized world? How can one avoid being militarized, and continue the work to build true feminist peace and human security?With: Cynthia Enloe via link, Elham Kohistani, Malin Nilsson

Occupation: Is it possible to build sustainable societies? What are prospects for the youth?. Young Palestinians and Sahrawis share their visions.

Ett panelsamtal som syftar till att belysa konsekvenser av rasprofilering för barn och unga, den närmiljö där barn och unga rör sig samt på samhället i stort. Seminariet kommer också att lyfta hur rasprofilering kan motarbetas samt, vilka individuella och samhälleliga följder skapas när de aktörer som vars uppgift är att säkerställa trygghet istället är de som skapar otrygghet. 

Under våren och fram till valet den 11 september har den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan sökt och fått demonstrationstillstånd för att sprida propaganda för sitt parti Stram Kurs. Partiet förespråkar etnisk rensning av ”icke-västliga” personer och islam och muslimer pekas ut som det stora hotet mot målet att skapa ett etniskt homogent land. Under demonstrationerna bränner Paludan koranen, något som skapade upplopp i flera städer i Sverige under våren. Hur ska en se på Paludans budskap, är det handlingar och yttranden som måste tålas i ett demokratiskt samhälle eller är det hat som inte bör få spridas?

Det angreppskrig som Ryssland startade den 24 februari 2022 har orsakat enorm skada och förödelse i Ukraina. Tusentals döda, hundratusentals på flykt och en massiv materiell förstörelse. I Ryssland har president Putin stärkt sitt grepp om makten och över människorna. Det finns bara en spillra kvar av den opposition som trots allt existerade, de kritiker som har kunnat, har flytt landet, nu stängs dörrarna mot omvärlden en efter en- andra har kastats i fängelse. Vad kommer att hända i Ryssland och Ukraina när kriget tar slut - hur ska Ukraina byggas upp igen, kan landet bli en demokrati som får plats i EU? Blir Ryssland ännu mera slutet, vilken framtid står då det ryska folket inför? Hur kan demokratiska krafter inne i Ryssland stöttas? Och om Ryssland vinner kriget - vilken verklighet står regionen och övriga världen inför då?

Brottslighet och otrygghet medför många negativa konsekvenser, såväl för brottsoffer som gärningspersoner och samhället i stort. Att känna sig trygg och inte bli utsatt för brott är en grundläggande mänsklig rättighet. Ett aktivt kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete kan minska brott och öka tryggheten. På seminariet finns möjlighet att få veta mer om hur vi kan arbeta för ökad trygghet i samhällen och städer.   

Under de senaste 20 åren har svenska myndigheters användning av övervakning  ökat på ett sätt som inte ens var tänkbart tidigare. Kamerorna i offentligheten blir allt fler, hemliga tvångsmedel används tom i förebyggande syfte, information från internet sparas, nya övervakningsmetoder införs. I en tid då fokus ligger på hårdare tag tycks inte längre frågor om integritet, överskottsinformation och vem som övervakar övervakarna ställas.. Och på sociala medier delar vi med oss av våra privatliv och åsikter - utan en tanke på att det kan missbrukas. Ett samtal om utvecklingen - försvann privatlivet med tiktok, insta, och FB, ökar eller minskar rättssäkerheten med åtgärderna mot gängkriminaliteten och antiterrorlagstiftning?  Blir alla verkligen säkrare och tryggare med ökad övervakning, med fler kameror i centrum? Vilka risker för övervakningen med sig för den enskilde? 

Diskriminering är förbjudet i lag och ska skydda personer från att utsättas för negativ särbehandling. Men vilka vägar har en person som upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering att tillgå i praktiken? Vilken tillgång har denne till rättsmedel och en rättvis rättegång? Antidiskrimineringsbyråerna har en unik inblick i hur diskriminering tar sig uttryck i Sverige. I detta seminarium berättar de om sitt arbete och den verklighet de upplever att personer som utsätts för diskriminering befinner sig i.