Sessions

Bromölla presenterar deras resa med läkemedelsautomater, från uppstart till vart de är idag. Hur ser arbetet ut, vilka nyttor för vårdtagare och verksamheten förväntade de sig och vilka kan de realisera idag. Hur ser arbetet ut efter projektfasen, hur förvaltar man arbetet och följer upp i verksamheten? Bromölla kommer att dela sina erfarenheter och lärdomar under denna presentation passa på att ta del av deras erfarenheter och ställa frågor.

SENASH (Sweden National Services for Access to Swedish Health Data) är ett EU-finansierat projekt som har som mål att förbättra tillgängligheten till svenska hälsodata för sekundäranvändning. Detta sker genom att öka sökbarheten och förenkla beställningen av data. Vi kommer att dela med oss av insikter från projektet och, tillsammans med andra aktörer, diskutera hur nationella initiativ som detta kan bidra till och underlätta genomförandet av det europeiska hälsodataområdet, EHDS.

TEHDAS2 (Joint Action Towards the European Health Data Space 2), ska ta fram vägledningar och specifikationer för att underlätta införandet av det europeiska hälsodataområdet när det gäller sekundäranvändning av hälsodata. Sekundäranvändning innebär att hälsodata används för andra ändamål än det som uppgifterna samlades in för. Det kan till exempel vara för forskning, beslutsfattande, utveckling och innovation eller utbildning. Vägledningarna kommer att hjälpa myndigheter, data innehavare och dataanvändare att följa framtida krav från EHDS-förordningen. 

Annual presentation of how the HL7 FHIR standard has been applied in the Nordics.

Västra Götalandsregionen och AI Sweden bedriver ett samverkansprojekt där projektet utvecklar utbildningsinsatser inom AI för hälso- och sjukvårdspersonal

I en tid där informationssäkerhet och efterlevnad av regelverk är avgörande för offentlig sektor, har Höör kommun tagit steget in i framtidens digitala kommunikation Med hjälp av SEFOS-plattformen, en helhetsplattform för meddelanden, eFax, SDK och videomöten. har kommunen kunnat möta utmaningar kring samverkan, effektivitet och säkerhet. Ta del av kommunens resa från behov till lösning och resultat och såklart också en kik på nästa steg. Vilka är lärdomarna och tipsen till andra kommuner?

I Sverige har vi lång erfarenhet av att samla och jämföra data från olika aktörer inom hälso- och sjukvård. Vi har pratat om vår guldgruva av data för sekundäranvändning och att vi kan göra mer för att utnyttja denna stora resurs. Nu är EHDS beslutad och vår resurs ska inte bara effektiviseras utan även delas med andra utanför landets gränser, vad betyder detta? Europa Kommissionen har under de senaste åren startat en mängd olika initiativ för att svara på frågan. Denna presentation ämnar beskriva kartan över de olika initiativ och arbeten som sker i relation till sekundärdataanvändning inom ramen för EHDS på europeiskt och nationellt plan och samtidigt visa på hur Sverige och svenska aktörer på olika sätt är med, och kan vara med, för att påverka införandet av de krav som EHDS introducerar. Denna session ger senaste nytt om arbetet som pågår på strategisk nivå samt projektens remissförfarande som hålls under 2025.

E-hälsomyndigheten har bland annat uppdraget att förbereda tjänster för att Europas invånare ska kunna använda sina e-recept utomlands. Arbetet har pågått länge inom EU och ett tiotal länder har infört tjänsterna, men med EHDS blir de obligatoriska. Vi beskriver de europeiska förutsättningarna samt vad detta innebär både nationellt och internationellt när det gäller e-recept. Vi ger dig en bild av vad det innebär att utbyta e recept över landsgränser, vilka tjänsterna är, fördelarna jämfört med dagens hantering av pappersrecept, utmaningarna i arbetet och hur vi hanterar dessa. Avslutningsvis kommer vi också att ge en inblick i E hälsomyndighetens arbete, vad som återstår och hur vi samordnar vårt arbete med övriga aktörer. 

Secure access to health data is vital for high-quality care and innovation in the Norwegian healthcare sector. Oslo Municipality and its partners are collaborating to develop a common API based on HL7 FHIR, creating a foundation for EHR system interoperability. This effort draws on practical experience and aligns with international initiatives like the European electronic health record exchange format (EEHRxF)

Denna presentation belyser flera positiva aspekter av att använda Virtual Reality (VR) som verktyg inom psykologisk behandling och vård. Den ger också inspiration och praktiska tips för hur tekniken kan implementeras i olika behandlingssammanhang.Med exempel från barnpsykiatri, forskning och mödrahälsovård visas hur VR kan användas i behandling av ungdomar med social ångest, vid trots- och aggressionsproblematik samt som ett inslag i förlossningsförberedande utbildningar.

Nu måste vi kavla upp ärmarna.  Vi skall organisera oss inom våra kommunala verksamheter för att skapa  utrymme för något så självklart som att Meningsfull vardag och identifiering av risker genomförs i tid för våra brukare / patienter Mer tid måste läggas på Inskrivnings vecka, istället för nuvarande inskrivnings samtalDet skall vara fokus på brukare / patient och vad som är viktigt för dem idag och framöver. Finns det risker vi behöver identifiera , ev fördjupa utredningen i och därefter ordinera förebyggande åtgärder. Genomförandeplan och Hälsoplanerna måste användas tillsammans Ger ex på hur det kan ske i verksamheterna

Emerging adulthood is a time of infinite possibility — and profound vulnerability. As young people navigate the turbulent waters between adolescence and adulthood, they face a shifting landscape of identity, purpose, career and independence. Today, many emerging adults are grappling with unprecedented levels of anxiety, loneliness, depression and self-doubt.How does "growing up" in an era of constant change affect our youth? And how can we—educators, mental health professionals, policymakers, community leaders, innovators, and investors—ensure that young people can thrive? This panel discussion invites you to explore these questions and rethink how we approach mental health for the next generation. 

Det tar lång tid för operationssjuksköterskor att bli självständiga i sitt yrke, och behovet av att underlätta denna process är stort. En viktig utmaning är bristen på möjligheter till kontinuerlig träning på det breda spektrum av operationer som utförs på centraloperation. För att möta denna utmaning har vi initierat ett innovationsprojekt med syftet att utveckla en virtuell träningsmiljö för operationssjuksköterskor. En virtuell träningsmiljö erbjuder en möjlighet att träna procedurer i en säker och kontrollerad miljö, utan risk för patienter. Detta skapar förutsättningar för mängdträning, ökad trygghet och förbättrad kompetensutveckling. Projektets framgång bygger på samverkan med flera aktörer, bland annat Centrum för Innovation, Forskning och Utbildning (CIFU) och kliniskt träningscentrum (KTC) som båda är en del av Region Västmanland samt Mälardalens Universitet. VR-teknik har stor potential att bli ett värdefullt komplement till traditionellt lärande inom hälso- och sjukvården. Samtidigt saknas ofta samordning och samverkan på nationell nivå, vilket begränsar erfarenhetsutbyte och minskar möjligheterna till långsiktig, ekonomiskt hållbar utveckling och implementering. Hur bygger vi en digital lärandemiljö som upplevs naturlig och som en del i utbildningen? En virtuell lärandemiljö som kan fungera som ett komplement till traditionellt lärande.

När vården digitaliseras ställs allt större krav på att de digitala lösningarna ska vara tillgängliga för alla användare – oavsett ålder, teknikvana eller funktionsförmåga. Tillgänglighet är inte en teknisk detalj – det är en fråga om demokrati och jämlikhet. Digitala vårdlösningar som används brett i regionerna har fått kritik för att vara svåra att använda för vissa grupper och användare med kognitiva nedsättningar har rapporterat om att verktygen ställer många och svårbegripliga frågor. Samtidigt måste lösningarna uppfylla höga krav på medicinsk träffsäkerhet och patientsäkerhet. Hur balanseras dessa krav med krav på tillgänglighet? Är en jämlik och tillgänglig vård för alla inom räckhåll? Riskerar vi att stora grupper åsidosätts och inte får tillgång till vård på samma sätt, eller kan digitaliseringen tvärtom stärka tillgänglighet och användbarhet? Föreläsningen leds av experter inom medicin och UX-design, med stor erfarenhet av utveckling av digitala kommunikationsverktyg som används av miljoner svenskar. Föreläsningen delar insikter, tips och inspiration kring hur tillgänglighetsarbete för en jämlik och patientsäker vård bedrivs. 

Vi kommer att presentera resultat från ett forskningsstudie vid Högskolan i Halmstad som handlar om vilka utmaningar och möjligheter som röntgenläkare och radiografer uppfattar att det finns när AI (Artificiell Intelligens) används på deras arbetsplats. Resultaten är baserade på intervjuer och visar hur vårdpersonal uppfattar och förändrar sitt arbete när AI implementeras i rutinsjukvård. En ökad kunskap inom detta område är viktigt för att utveckla strategier för att hantera möjligheter och utmaningar vid AI-integration och optimera användningen av AI-applikationer inom radiologiverksamhet.

Det finns ett koncept för att dela hälsodata över landsgränser som redan är driftsatt i flera europeiska länder. E-hälsomyndigheten deltar i det europeiska samarbetet och beskriver hur tjänsterna ska fungera samt de europeiska förutsättningarna. Vad som ska ingå i en patientöversikt enligt EHDS är under framtagande. Sverige deltar i det europeiska arbetet med att ta fram specifikationer för innehåll och struktur som delar av det europeiska formatet. E-hälsomyndigheten förmedlar status för arbetet och vad som kan vara de största utmaningarna, både ur ett europeiskt och nationellt perspektiv.I Sverige har vi en nationell patientöversikt via Ineras tjänster. Inera presenterar hur informationsinnehållet i befintliga tjänster samt den information som vårdgivare idag producerar svarar mot de efterfrågade informationsmängderna i EHDS. Även en översikt av de initiativ som bidrar till ökad förmåga nationellt att utbyta strukturerad vårdinformation.

Computer science and psychology are poised to revolutionize mental health care. This fusion of the two disciplines is transforming not only the accessibility of care but also its quality, benefiting both those seeking treatment and the professionals delivering it. The discoveries made at this intersection promise to address global challenges in mental health by improving efficiency, personalization, and scalability

VGR har under 2024 startat en kompetensgrupp för FHIR för att underlätta införandet av FHIR i VGR och bidra med VGRs behov och önskemål i såväl nationellt som internationellt arbete med FHIR.
Vi berättar hur vi organiserat oss, vilka verktyg vi valt, och redovisar var och hur vi använder FHIR i VGR idag.

Med EU:s initiativ för EHDS krävs standardiserade riktlinjer för att säkerställa sömlöst datautbyte och patientvård över medlemsländerna. Europa Kommissionen har under många år möjliggjort en mängd olika initiativ i form av projekt som alla är en pusselbit i slutresultatet. Denna presentation beskriver kartan över de olika initiativ och arbeten som sker i relation till primärdataanvändning inom ramen för EHDS på ett europeiskt plan. Det blir en kort beskrivning av de olika projekten och främst då det som är störst i nuläget, projektet Xt-EHR. 

För att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos unga vuxna (18–30 år) genomför Högskolan i Halmstad, Region Halland och Capio Ramsay Santé det gemensamma forsknings- och samverkansprojektet PadAI. Vi kommer nu att presentera nya resultat från projektet, inklusive intervjuer med unga vuxna med erfarenhet av att söka vård för psykisk ohälsa. Intervjuerna belyser deras uppfattningar om hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att stödja egenvård och effektivisera vårdprocesser. Dessutom presenteras resultat från en unik kohortstudie baserad på retrospektiva data från 13 136 patienter i åldern 18–30 år som diagnostiserats med ångest eller depression.