Programpunkter
Konferensen på Vitalis 2022 består av flera spår med paneldiskussioner, keynote-presentationer och studiosamtal. Större delen av innehållet kommer också göras tillgängligt digitalt via livesändningar och inspelade föreläsningar, tillgängliga on demand.
Sök enkelt i programmet
Du kan välja att söka på ämne, föreläsningstyp, målgrupp eller tid för att enkelt hitta det du är intresserad av genom att klicka på knappen "Fler sökalternativ".
Du kan också välja något av de tematiska spåren med föreläsningar som håller en röd tråd.
Ett tredjesätt är att klicka på knappen visa en översikt av föreläsningarna per föreläsningssal.
Det går fortsatt att köpa tillgång till det digitala innehållet
Registrera dig till konferensen | Vitalis
Spår: Läkemedel
Alla programpunkterClosed loop medication, obruten läkemedelskedja: bra i teorin men otroligt utmanande i praktiken
Anders Westermark
Torsdag 19 maj 2022 14:30 - 15:30 F1
Läkemedel, Svenska, Digital Assistive Technology, Live, Utökad, Orientation, Introductory, Management/decision makers, Politicians, Organizational development, Purchasers/acquisitions/eco nomy/HR, Technicians/IT/Developers, Healthcare professionals, Benefits/effects, Management, Innovation/research, Test/validation, Patient safety, Usability
Majoriteten av medicineringsfelen sker i administreringsögonblicket. Det finns evidens för att Closed loop medication (obruten läkemedelskedja), där läkemedlen streckkodsläses och verifieras gentemot ordinationerna kan reducera felen. I praktiken finns det dock stora utmaningar och hinder: studier visar att implementerade lösningar inte används i två tredjedelar av administreringarna och att det finns både praktiska hinderoch många teoretiska frågor: vad är egentligen fel administreringstid? Hur får vi en lösning som inte tar mer tid för sjuksköterskor? Denna föreläsning förklarar vad closed loop medication är, vilka praktiska och teoretiska utmaningar som finns och hur Akademiska sjukhuset arbetar med att skapa bra lösningar.
Läkemedel - att sätta patienten i centrum genom att lösa konflikter mellan föreskrifter, IT och arbetssätt
Mikael Hoffmann
Torsdag 19 maj 2022 14:00 - 14:30 F1
Läkemedel, Svenska, Future Health and Social Care, Live, Standard >25 min, Inspiration, Intermediate, Management/decision makers, Politicians, Organizational development, Technicians/IT/Developers, Researchers, Students, Healthcare professionals, Patient/user organizations, Actual examples (good/bad), Benefits/effects, Education (verification), Patient centration, Follow-up/Report of current status,, Patient safety, Usability
Nationell läkemedelslista ställer krav på samordnade arbetssätt mellan läkare vid ordination och uppföljning av läkemedel inte minst eftersom patienten på ett helt annat sätt än tidigare blir delaktig i arbetet. Men föreskrifter, IT och invanda arbetssätt i vård och på apotek sätter alla gränser för utvecklingen av gemensamma samordnade arbetssätt. Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi ser föreskrifter, IT-lösningar och arbetssätt inte som begränsningar utan förändringar av dessa som en konsekvens av möjligheterna med digitalisering? En förutsättningslös diskussion om morgondagens arbetssätt kring läkemedelslistan i hemmet, i vården och på apotek.
Behov av fördjupad kunskap om läkemedel – Region Uppsalas arbete med förbättrad läkemedelslogistik
Anders Westermark, Celina Sving, Fredrik Ström
Torsdag 19 maj 2022 13:30 - 14:00 F1
Läkemedel, Svenska, Informatics/semantics, Live, Standard >25 min, Tools for implementation, Advanced, Management/decision makers, Organizational development, Purchasers/acquisitions/eco nomy/HR, Technicians/IT/Developers, Actual examples (good/bad), Patient safety
Utan en god förståelse om den information som ska hanteras är det omöjligt att utveckla väl fungerande informationssystem. Den kunskapen är viktig vid upphandling, integration och utveckling av digitala lösningar.Detta är speciellt viktigt när det handlar om lösningar som arbetar med läkemedel i vården. Läkemedelsinformatik är omfattande och komplicerat, men hjälp finns att få.
Användning av hälsodata - en förutsättning för tillgång till framtidens läkemedel
Anna Alassaad, Sofie Gustafsson
Torsdag 19 maj 2022 13:00 - 13:30 F1
Läkemedel, Svenska, Precision Medicine, Live, Standard >25 min, Other, Intermediate, Management/decision makers, Politicians, Organizational development, Researchers, Healthcare professionals, Patient/user organizations, Actual examples (good/bad), Patient centration, Innovation/research, Government information
TLV arbetar intensivt med att kunna ge patienter tillgång till de mest effektiva och innovativa läkemedlen och samtidigt hantera kostnadsutvecklingen. Här är tillgång till hälsodata en stor utmaning men också avgörande för att nå resultat. Vi tror att vi kan använda hälsodata mer.1 maj lämnar TLV över en ny rapport till regeringen om hälsoekonomiska utvärderingar av precisionsmedicin och betalningsmodeller för avancerade terapiläkemedel. En avgörande faktor för detta är tillgången till data. TLV berättar om resultatet av rapporten och hur vi ser att vi kan använda data för tidig tillgång till läkemedel.
Ansvaret för läkemedelslistan - perspektiv från patient, läkare och patientsäkerhetsenheter inför Nationell läkmedelslista
Mikael Hoffmann, Thomas Brezicka, Thony Björk
Torsdag 19 maj 2022 11:00 - 12:00 F1
Läkemedel, Svenska, Patient safety, Live, Panel, Orientation, Introductory, Management/decision makers, Politicians, Organizational development, Students, Care professionals, Healthcare professionals, Patient/user organizations, Actual examples (good/bad), Education (verification), Patient centration
Sveriges chefläkare har nyligen genomfört en nationell samlad riskanalys ur ett vårdperspektiv kring Nationell läkemedelslista (NLL). NLL innebär tillgång till i grunden samma information för patient, läkare, sjuksköterskor och expedierande farmaceut men det finns frågetecken kring tidsplan och hur den kommer integreras i regionernas vårdinformationssystem. Det är dessutom väl dokumenterat att läkare arbetar på skilda sätt med läkemedelsordinationer inom samma patientjournal. För att få en säkrare och effektivare läkemedelsbehandling, och för att dra full nytta av NLL, måste vi utveckla nya samordnade arbetssätt kring läkemedel.Svenska Läkaresällskapet och stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi – vill tillsammans med bland annat SPF Seniorerna ta initiativ till en bred samverkan med patient- och professionsföreträdare med mål att underlätta detta. Den av chefläkarnätverket genomförda riskanalysen kring NLL och läkemedelsordinationer i vården kommer att presenteras som bakgrund till diskussionen
Nationella läkemedelslistan i vardagen
Fredrik Hagerman, Victoria Throfast
Torsdag 19 maj 2022 10:30 - 11:00 F1
Läkemedel, Svenska, Implementation, Live, Standard >25 min, Orientation, Introductory, Management/decision makers, Politicians, Organizational development, Purchasers/acquisitions/eco nomy/HR, Technicians/IT/Developers, Researchers, Students, Care professionals, Healthcare professionals, Patient/user organizations, Actual examples (good/bad), Benefits/effects, Welfare development,, Patient centration, Management, Municipality, Follow-up/Report of current status,, Documentation,, Law, Judicial procedures, Patient safety, Government information, Usability
Nationella läkemedelslistan erbjuder en gemensam, aktuell bild av en patients läkemedelsbehandling. Ytterst är målet ökad patientsäkerhet och delaktighet, samt effektivare arbetsprocesser. Men vad innebär det konkret i vardagen för vården, omsorgen, apoteken och patienterna?
Vikten med biverkningsinformation för läkemedel till professionen och allmänheten
Birgit Eiermann
Torsdag 19 maj 2022 09:30 - 10:00 F1
Läkemedel, Svenska, Decision Support, Live, Standard >25 min, Inspiration, Introductory, Organizational development, Students, Care professionals, Healthcare professionals, Patient/user organizations, Benefits/effects, Patient centration, Follow-up/Report of current status,, Patient safety
Läkemedelsbiverkningar är vanliga. Det skapar stora problem för patienter och inom hälso- och sjukvården. Det är därför av stor vikt för hälso- och sjukvårdpersonal och patient att snabbt få en överblick över alla möjliga biverkningar som kan orsakas av samtliga patientens läkemedel. Detta underlätta läkemedelsbehandlingen och medger möjligheten för patienten och anhöriga att ta upp möjliga biverkningar med sin läkare eller farmaceut.Vi beskriver Sveriges (världs-)unika biverkningskälla som distribueras via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och önskemål från allmänheten för att få tillgång till biverkningsinformation för läkemedel.
Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) – användning och nyttoeffekter
Amanda Sundberg
Torsdag 19 maj 2022 09:00 - 09:30 F1
Läkemedel, Svenska, Decision Support, Live, Standard >25 min, Inspiration, Introductory, Management/decision makers, Purchasers/acquisitions/eco nomy/HR, Researchers, Healthcare professionals, Benefits/effects, Follow-up/Report of current status,, Usability
En av tio skador i vården är läkemedelsrelaterade. Högt tempo i hälso- och sjukvården och tung administration tar tid och kraft. Med tjänsten Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) får förskrivare hjälp att ordinera rätt läkemedel och på så sätt minskar risken för felaktiga läkemedelsbehandlingar genom att få tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad läkemedelsinformation.Sil är en kunskapsdatabas med aktuell och evidensbaserad information om läkemedel, som är sammanställd av olika experter inom läkemedelsområdet. Genom att koppla ihop informationen i kunskapsdatabasen med patientdata blir det enklare för förskrivare att välja den mest optimala läkemedelsbehandlingen utifrån patienters diagnos, ålder och individuella medicinska förutsättningar. Förskrivare får även tillgång till information om biverkningar och hur olika läkemedel fungerar tillsammans.Vilken nytta gör då Sil? I detta föredrag beskriver vi hur regioner och system använder sig av Sil och vilken nytta regioner kan uppnå genom att implementera läkemedelsinformation via Sil i sina system. Dessutom visas en nyttokalkyl där nyttor och kostnader med kunskapsstöden värderats i pengar.