Programpunkter

Presentation av vision, mål och innovationspotential för projektet Innovasjonspartnerskap velferdsteknologi Agder

Apotti är det första journalsystemet i världen som omfattar både hälso- och sjukvård samt omsorg och det påverkar mer än 1,7 miljoner invånares liv i Helsingforsregionen. Programmet är mycket omfattande och har kostat ca 400 M Euro inklusive det stora tranformationsarbetet som fortfarande pågår.  Kom och lyssna till utmaningar, erfarenheter samt de stora nyttorna från ett medarbetar- och patientens perspektiv. 

Vårdplatssituationen på ett universitetssjukhus är alltid ansträngd och Akademiska sjukhuset är inget undantag. 2018 upplevde man en situation med vårdplatsbrist och återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och att det var svårt att få en sann bild av aktuellt vårdplatsläge. Sammantaget kunde detta medföra risk för ohälsa hos personalen och i värsta fall bristande patientsäkerhet. Det fanns ett tydligt behov att hitta sätt att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt och förbättra situationen för både personal och patienter.

Det råder inget tvivel om att möjligheterna som artificiell intelligens och maskininlärning har medfört inom cancervården är många. AI-baserade verktyg kan bland annat användas för att identifiera patienter med misstänkta cancersymtom, analysera cellprover eller i bilddiagnostik. Samtidigt lyfter kritiker fram utmaningar som vilka etiska ställningstaganden som skall styra tekniken, vikten av patientmötet och att steget att få in teknikerna i vården är resurskrävande. Mot denna bakgrund, bjuder MSD i samarbete med TechSverige och RISE in till ett panelsamtal om hur ny teknik kan hjälpa och inte stjälpa cancervården

Sveriges chefläkare har nyligen genomfört en nationell samlad riskanalys ur ett vårdperspektiv kring Nationell läkemedelslista (NLL). NLL innebär tillgång till i grunden samma information för patient, läkare, sjuksköterskor och expedierande farmaceut men det finns frågetecken kring tidsplan och hur den kommer integreras i regionernas vårdinformationssystem. Det är dessutom väl dokumenterat att läkare arbetar på skilda sätt med läkemedelsordinationer inom samma patientjournal. För att få en säkrare och effektivare läkemedelsbehandling, och för att dra full nytta av NLL, måste vi utveckla nya samordnade arbetssätt kring läkemedel.Svenska Läkaresällskapet och stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi – vill tillsammans med bland annat SPF Seniorerna ta initiativ till en bred samverkan med patient- och professionsföreträdare med mål att underlätta detta. Den av chefläkarnätverket genomförda riskanalysen kring NLL och läkemedelsordinationer i vården kommer att presenteras som bakgrund till diskussionen

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering i primärvård
och nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar. Införandet har skett parallellt med den pandemi som pågått vilket
inneburit en utmaning. Mjölby Vårdcentral har valt att
först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningen
genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och
video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Från att ha
haft årskontroll för vårdcentralens hypertonipatienter på en halvtimme på plats
på vårdcentralen kan det nu genomföras en tredjedel av tiden via video. Mjölby
Vårdcentral  berättar om sin införanderesa
under den brinnande pandemin, deras lärdomar, hur dom praktiskt gör och tänker
framåt.

För att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen ska nå sin fulla potential och skapa verklig nytta för patienter och vårdpersonal behöver IT systemen på riktigt bli det stöd som de är tänkta att vara. Västra Götalandsregionen berättar om hur de planerar att låta verksamhetens krav på funktion och informationsstruktur mejsla fram bästa möjliga stöd för vårdförloppen i Millennium

 Insightgap är en digital tjänst som stärker medarbetarenas känslomässiga medvetenhet och hjälper dem att styra sina liv i den riktning de vill. Med en ökad känslomässig medvetenhet så sätt blir det också enklare för medarbetarna att tidigt att bryta de negativa spiraler som leder till stress, konflikter, sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Joakim Blomqvist, VD och grundare av insightgap Arrangör: Insightgap Psychology, Luleå Tekniska Universitet 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs).

Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

ProBITS är en arbetsprocess med tillhörande tekniskt stöd där hälso- och sjukvården kan hjälpa patienter att utveckla hälsosammare levnadsvanor genom att adressera tre olika områden; fysisk aktivitet, matvanor och balans i livet. ProBITS bygger på en verifierad modell med 20 års kliniks erfarenhet, och kan bland annat användas i situationer där man har identifierat personer som riskerar att utveckla livsstilsrelaterade sjukdomar. Vår arbetsprocess kan användas vid hälso-undersökningar eller efter att ett behov framkommit genom att någon själv sökt vård. Processen passar även utmärkt för sekundär prevention, till exempel för att stödja de som har diabetes typ två. Gert-Olof Boström, Verkställande Direktör, Behavioral Informatics Arrangör: Behavioral Informatics AB, Luleå Tekniska Universitet 

Föredraget En systematisk genomgång av effekter och kostnader inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"
 Införandet och användandet av digitala teknologier inom svensk sjukvård och äldreomsorg har ökat under de senaste 10-15 åren. Utvecklingen har omfattat flera nivåer och påverkat de flesta aktörer inom sektorerna, såsom vårdpersonal, chefer, myndigheter, regioner och framförallt för patienter och medborgare. Nya banbrytande aktörer har lett utvecklingen och fått en stor påverkan genom att uppmuntra andra aktörer och andra delar inom sjukvården, såväl primärvård som specialistvård. Internationellt har man kunnat se en liknande utveckling av digitala lösningar, med framförallt fokus på videomöte via dator, läsplatta eller smartphone. Syfte: I detta arbete görs en övergripande genomgång av i första hand den hälsoekonomiska litteraturen på området. Genomgången tittar främst på befintliga sammanställningar (systematic reviews och meta-analysis) på området. Huvudfrågan som ställs är i vilken utsträckning det finns evidens för att digitala teknologier och vårdmodeller är kostnadseffektiva. Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

In Denmark standardisation takes places in a number of organisations, at different levels with different purposes and responsibilities, reflecting quite a number of stakeholders and their interests. International standards (ISO TC 215, CEN TC 251, HL7) are well-respected and form the basis, but need further elaboration, profiling and realization for the actual support of the business, across the many parties involved. At the same time, the it domain faces ever increasing demands, evolutionary trends and new technological opportunities implying potential value for the domain of the clinicians and patients. Both domains are changing are boundaries are shifting, impacting future standards as well.

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

Tillsammans, Sollefteå och Kramfors kommun och region Västernorrland skapar vi förutsättningar för  god och nära vård i på landsbygden. Vi presenterar gärna två delprojekt; "hemma hos mig" där vi testar digitala tjänster för att öka möjligheten till kvalificerad medicinsk bedömning på distans hos invånare inom hemsjukvård och Särskilt boende, samt "Samskapande i Näsåker" där vi utvecklar nya former av medborgardialog med hjälp av tjänstedesignmetoder, där utfallet av invånarnas behov skapat ett samhällsrum

Svenska nätverket för digital vård bjuder in till en session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad" -   där olika talare presenterar sin senaste forskning kring digitala vårdmöten, resultat, pågående studier och planerade insatser i Sverige, samtidigt som det även ges en översikt över kunskapsläget internationellt.Ett antal korta föreläsningar avlöser varandra - både på plats på VITALIS i Göteborg, OCH i förinspelade föredrag, anpassade till onlinekonferensen. Det finns tid för frågor från publiken, både live och över skärmen, och programmet avslutas med en panel bestående av delar av nätverkets styrgrupp, där kunskapslägets röda tråd följs upp. 

Situationen inom diagnostiken idag är ansträngd på grund av:Ökande volymer av diagnostik samt mer resursintensiva undersökningsmetoderBrist på diagnostiker och ökat krav på subspecialiseringDetta skapar behov av att effektivare nyttja befintliga resurser i form av kompetens och kapacitet för primär diagnostik och konsultationer. Dessa strukturella problem löses inte med enbart lokala/regionala initiativ. Det finns behov av gemensamma lösningar och nationella samarbetsformer samt AI som stöd för diagnostiken. Dessa kan med fördel kombineras.Till Inera har inkommit flera behov kring diagnostik och delning av diagnostik-data, inklusive remisser. Inera gör därför en övergripande analys av gemensamma behov av bl a delning av data, samt relaterade verksamhetsmässiga och tekniska synergier, resulterande i en övergripande målbild för området diagnostik. Hur kan Inera stödja framtidens diagnostik? 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga inbjuder till Workshop: Projekt Digitalt anhörigstöd - en kostnadseffektiv och hållbar lösning för framtiden. Vår workshop fokuserar kring-Hur kan vi med digital teknik göra det möjligt för fler anhöriga att bli delaktiga i vård och omsorg? - Hur kan vi med digitala kanaler stärka och utveckla det stöd som ges till anhöriga inom kommuner, regioner och inom privat och idéburna verksamheter?
I workshopen ges en presentation av vårt projekt Digitalt anhörigstöd följt av en diskussion med fokus på idéer och erfarenheter från deltagarna.

Nationella läkemedelslistan erbjuder en gemensam, aktuell bild av en patients läkemedelsbehandling. Ytterst är målet ökad patientsäkerhet och delaktighet, samt effektivare arbetsprocesser. Men vad innebär det konkret i vardagen för vården, omsorgen, apoteken och patienterna?