Programpunkter

Region Östergötland har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för patienter med kroniska sjukdomar. Flera Vårdcentraler har valt att först mäta de med högt blodtryck eller astma/KOL. Målet är att mottagningarna genom egenmonitorering ska ta hand sina kroniker, kompletterat med chatt och video, med samma kvalitet eller bättre kvalitet som innan pandemin. Region Östergötland som helhet berättar om sin införanderesa under den brinnande pandemin, deras lärdomar och tankarna framåt. 

I E-hälsomyndighetens enkätundersökning har Sveriges invånare tyckt till om hur de använder och upplever digitala tjänster inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Undersökningen är ett viktigt kunskapsunderlag för att följa upp Sveriges vision om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e‑hälsans möjligheter.

Egenmonitorering - vad betyder det för patienten? 

Det råder inget tvivel om att möjligheterna som artificiell intelligens och maskininlärning har medfört inom cancervården är många. AI-baserade verktyg kan bland annat användas för att identifiera patienter med misstänkta cancersymtom, analysera cellprover eller i bilddiagnostik. Samtidigt lyfter kritiker fram utmaningar som vilka etiska ställningstaganden som skall styra tekniken, vikten av patientmötet och att steget att få in teknikerna i vården är resurskrävande. Mot denna bakgrund, bjuder MSD i samarbete med TechSverige och RISE in till ett panelsamtal om hur ny teknik kan hjälpa och inte stjälpa cancervården

Personer med funktionsnedsättning kan ha olika små eller stora behov av stöd och hjälp i sitt liv. Oavsett omfattning eller typ så är rätten till delaktighet värdefull och viktig. Appen Reda hjälper dig med den delaktighet som du har rätt till. Du får själv visa och berätta vad du behöver och du kan enkelt dela din information med andra i din närhet. 

Målet är att alla cancerdrabbade ska erbjudas stöd under så stor del av sin sjukdomsresa som de önskar.Vi kommer att presentera en lösning som bygger på samverkan över specialitetsområden. Satsningen Together for Life samlar och sammanställer information från de olika aktörerna, gör den tillgänglig och bygger in interaktionsmöjligheter och mentorskap. Som nyinsjuknad finner du information, länkar, FAQ, interaktionsmöjligheter med forskare, vård och erfarna patienter under samma tak. Studier har visat att erfarna patienter som ges möjlighet att dela med sig av sina upplevelser och råd till andra ökar sitt egna välbefinnande.

Del 2 av Journalen via nätet - 10-års-jubileum! Ett pärlband av pitchade forskningsresultat.Den närmaste halvtimmen ger DOME-konsortiet pitchar av utvalda forskningsresultat från den senaste perioden. Det blir en snabb överblick över artiklar/data relaterat till DOMEs nya forskningsprojekt NORDeHEALTH  och utifrån olika perspektiv lyfts opublicerade resultat från "den stora patientenkäten", som låg ute i Journalen under februari 2022. -->
Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Nationella informationsmängder (NIM:ar) kan fungera som en semantisk referens i svensk kontext.

Användning av omvårdnadsterminologin ICNP (International Classification of Nursing Practice) i Snomed CT, ger förutsättningar för ett standardiserat och systematiskt sätt att dokumentera och följa upp omvårdnad – exempelvis omvårdnadsdiagnoser, -åtgärder och -resultat. Användning av ICNP i Snomed CT kan också ge ökade möjligheter till forskning och verksamhetsutveckling. I augusti 2020 tecknade de internationella ägarorganisationerna för ICNP, dvs. ICN respektive Snomed CT, ett avtal om att ICNP ska ingå som en del av Snomed CT. Som en följd av detta har Socialstyrelsen etablerat ett projekt i syfte att tillhandahålla en översättning av ICNP i den svenska utgåvan av Snomed CT. Projektet har genomförts i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening i enlighet med en gemensamt framtagen överenskommelse. Det primära resultatet av projektet är en kvalitetssäkrad översättning av det internationella ICNP-urvalet. 

Föredraget Digital vård och det sociala rummet  är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session "Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"Den svenska regeringens vision om digitaliseringens plats i den svenska vården är högt ställda:  E-hälsa ska ge delaktighet, inflytande, tillgänglighet och en effektiv vård. Genom e-hälsa kan  hälso- och sjukvården bedrivas genom digital distanskontakt och dagens geografiska gränser och fysiska rum för vård kan bli mindre relevanta i framtiden. En sådan rumslig förskjutning  har identifierats ha särskild betydelse och potential i lands- och glesbygdsmiljö, där avståndet  till vården är längre än i städerna. Samtidigt har den landsbygdnära primärvården sina egna  förutsättningar för digitalisering, däribland bristande digital infrastruktur och en åldrande  befolkning.Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Socialstyrelsen har arbetat med en informationsspecifikation innehållande informationsmängder som är gemensamma inom socialtjänstens olika områden. Syfte är att stödja utvecklingen av strukturerad dokumentation och enhetlig informationshantering.  Specifikationen är tänkt att skapa förutsättningar för verksamheter att dokumentera uppgifter strukturerat och ändamålsenligt. Avsikten är att stödja informationsbaserad dokumentation av de uppgifter som är gemensamma inom socialtjänsten oavsett verksamhetsområde.

Socialstyrelsen har under flera år arbetat med olika digitala produkter och tjänster inom försäkringsmedicin. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd är en av myndigheternas första digitaliserade kunskapsstöd för hälso- och sjukvården och är integrerat i hälso- och sjukvårdens system för utfärdande av intyg (Webcert). Myndigheten har också tillsammans med Inera utvecklat ett stöd för att strukturerat beskriva en individs funktionstillstånd med stöd av internationell klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i läkarintyget för sjukpenning. Under 2021 har myndighetens utvecklat generisk informationsspecifikation för intyg, vilket framöver kan bidra till att information från journalsystem kan hämtas direkt in i intyg som hälso- och sjukvården utfärdar. Under 2022 planerar myndigheten att påbörja utvecklingen av en samverkansstödjande webbplats där bland annat innehåll för ett digitalt försäkringsmedicinskt kunskapsstöd visas. 

E-hälsomyndigheten fick i april 2021 uppdraget att analysera och föreslå hur de legala möjligheterna till sammanhållen journalföring kan nyttjas i så stor utsträckning som möjligt i vården och i omsorgen, i hela landet och av alla vårdgivare. Det finns en hel del som kan göras för att öka nyttjandet av sammanhållen journalföring, men mycket av detta bör göras som en del av den större kontexten med digital informationsförsörjning på en rad olika områden.

Det finns allt fler bevis som stöder värdet av egenmonitorering för patienter med kroniska sjukdomar. Med Medixines mångsidiga plattform för egenmonitorering lyckades våra kunder Linde Saude i Portugal och NHS-tjänsteleverantören Howz i Storbritannien både förkorta vårdprocessen och förbättra livskvaliteten för patienterna. Jussi Reijonen, Medixine Arrangör: Medixine 
Aktiviteten är öppen för alla (inget konferenskort krävs). 

Integrerade vårdsystem behöver bedömningssystem som talar samma språk. I Finland beslöt riksdagen år 2020 att införa en internationell standard interRAI (www.interrai.org) som stöd för vårdplanering, kvalitetsutveckling och resursplanering i äldreomsorgen. 

Införande av digitala stödsystem behöver ske utifrån perspektivet verksamhetsstöd snarare än lösning av delproblem. Digitaliseringen måste stödja en kontinuerlig dynamisk sjukvårdsprocess, sömlöst föra information inklusive planering längs patientens väg, stödja sekundärprevention, ge och inhämta information direkt från patienten och ge stöd för moderna rationella arbetssätt där patienten står i centrum. Kort sagt digitaliseringen måste ske så att sjukvårdsprofessionen stöds i sin verksamhet.

Hur kan dagens biomedicinska analytiker bidra med vår kompetens i en hälso- och sjukvård med både fler digitala lösningar och mer invånar- och patientinvolvering 

Den nya medicintekniska förordningen (MDR) innebär nya och ökade krav på kliniska data för medicintekniska produkter, både för nya produkter och för de produkter som redan är CE-märkta. Den medicintekniska förordningen (MDR) tillämpas nu fullt ut sedan den 26 maj 2021 och den 26 maj 2022 ska även kraven i den nya in-vitro diagnostiska förordningen (IVDR) tillämpas fullt ut för nya produkter. Föreläsningen tar upp vilka krav som gäller och vilka vägledningar som finns för mjukvaruprodukter inklusive produkter med artificiell intelligens (AI).

The Rise of new digital health solutions is fundamentally changing how healthcare is being delivered. How does the pharmaceutical industry improve, enhance and enrich healthcare delivery through the use of technology.

Precisionsmedicin har potentialen att lösa gamla, tidigare inte adresserbara, hälso-problem med hjälp av ny teknik. Det finns betydande ineffektiviteter i införandet av genomik och precisionsmedicin i vården, som inte har med patientsäkerhet att göra. En inte oansenlig del av ineffektiviteterna finns i gränssnitten mellan de huvudsakliga aktörsgrupperna hälsovården, de medicinska högskolorna och innovationssystemen. Det finns stora vinster att hämta, för patienter och för samhällsekonomin, med att ligga långt fram med att finna, och formalisera, de nya lösningarna på hur effektivt samarbete kan se ut.