Sessions

Att skapa ett europeiskt hälsodataområde är en av EU-kommissionens prioriteringar de närmaste åren. Syftet är att underlätta gränsöverskridande delning av hälsodata som elektroniska patientjournaler, genomikdata och data från patientregister, för vård (primäranvändning) men också för sekundäranvändning som forskning, innovation, beslutsfattande. EU-konsortiet och -projektet TEHDAS (Towards the European Health Data Space) som omfattar 25 europeiska länder, ska lägga grunden för sekundäranvändning genom att utreda och föreslå åtgärder inom interoperabilitetslagren teknik, semantik/syntax, organisation och juridik. Sverige deltar i konsortiet genom E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.Under denna programpunkt redogör de tre myndigheterna för vad som hittills framkommit i projektet, och hur vägen framåt ser ut.Parallellt med TEHDAS planerar EU att under våren 2022 lägga fram ett lagförslag för EHDS. Senaste nytt om detta presenteras också.

Del två av JOURNALEN VIA NÄTET - 10 års-jubileum! :: Forskningsresultat, nya för nu. 
Ett pärlband av pitchade forskningsresultat, tex SUS-enkäten susar förbi.  
Den närmaste halvtimmen ger DOME-konsortiet pitchar av utvalda forskningsresultat från den senaste perioden. Det blir en snabb överblick över artiklar/data relaterat till DOMEs nya forskningsprojekt NORDeHEALTH och utifrån olika perspektiv lyfts opublicerade resultat från "den stora patientenkäten, som låg ute i JOURNALEN under februari 2022. Plus såklart lite annat material!SUS (System usability scale) är en del av den första stora patientenkäten, som gjordes för 5 år sedan. Här visar användarna av JOURNALEN hur de tycker att verktyget fungerar, utifrån en användbarhetsskala. Skalan är väl representerad vid utvärderingar av användbarhet och de resultat som den visar på ligger ofta till grund för de förändringar som senare görs i ett system. Gäller detta också för Journalen? Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/Förinspelade fördjupade föredrag finns i sessionens digitala material.

Den här presentationen (och diskussionen) hjälper dig att förstå hur du skapar och underhåller nästa generations ekosystem för hälso- och sjukvården; bland många applikationer, lösningar och leverantörer. Det kommer att vara inspirerande och praktiskt genom att presentera relevanta användningsfall.

Vi presenterar vårt examensarbete vid Informatiken, Örebro Universitet: Användbarhetstest av Journalen, analyserat utifrån Nielsens riktlinjer för god designEn jämförelse mellan aktuell (2022) och föregående (2021) version av ehälsotjänsten Journalen...som en del i det pärlband av forskningsresultat som DOME-konsoritet arbetat med på den senaste tiden. 
Läs mer om DOME forskningskonsortium : https://domeconsortium.org/

Just nu pågår många olika initiativ för att börja använda artificiell intelligens i olika processer i svensk hälso- och sjukvård. Vilka etiska risker medför detta när AI används i medicinskt syfte? Hur kan vi mitigera dessa risker och samtidigt ta tillvara på vinsterna i form av patientnytta, ökad tillgänglighet och effektivitet redan nu? Och vad är egentligen risken om vi inte satsar fullt ut – eller inte vågar satsa alls?

En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan av deltagarna är möjlig 

Under de senaste åren har digitaliseringen av samhället och därmed vården och omsorgen utvecklats fort. I skenet av denna utveckling är det viktigt att uppmärksamma personer med kognitiva svårigheter. 

Föredraget En systematisk genomgång av effekter och kostnader inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"
Införandet och användandet av digitala teknologier inom svensk sjukvård och äldreomsorg har ökat under de senaste 10-15 åren. Utvecklingen har omfattat flera nivåer och påverkat de flesta aktörer inom sektorerna, såsom vårdpersonal, chefer, myndigheter, regioner och framförallt för patienter och medborgare. Nya banbrytande aktörer har lett utvecklingen och fått en stor påverkan genom att uppmuntra andra aktörer och andra delar inom sjukvården, såväl primärvård som specialistvård. Internationellt har man kunnat se en liknande utveckling av digitala lösningar, med framförallt fokus på videomöte via dator, läsplatta eller smartphone. Syfte: I detta arbete görs en övergripande genomgång av i första hand den hälsoekonomiska litteraturen på området. Genomgången tittar främst på befintliga sammanställningar (systematic reviews och meta-analysis) på området. Huvudfrågan som ställs är i vilken utsträckning det finns evidens för att digitala teknologier och vårdmodeller är kostnadseffektiva. Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se

Var tionde svensk uppskattas leva med astma och det är viktigt att få rätt behandling. Min Doktor har behandlat 2000 astmapatienter digitalt sedan 2019 och nu skalar vi upp vår kvalitetssäkrade behandlingsmodell och kan som första vårdgivare erbjuda digital utredning av astma, samt personlig behandlingsplan och kontinuerlig spirometri.  Hans Lindholm, specialistläkare, Min Doktor. Anna Carleborg, astma/KOL-sjuksköterska, AsthmaTuner. Arrangör: Min Doktor

På Chalmers drivs projekt som skall bidra till att hantera utmaningar relaterat till fallolyckor i den prehospitala sjukvården. Syftet är att utveckla ett system för att optimera och effektivisera all steg i vårdkedjan vid händelse av fall, allt ifrån detektering och alarmering till bedömning och prioritering. Projektet benämns ASAP (Acute Support Assessment and Prioritizing) Autumn Leaves och är ett trippelhelixsamarbete mellan Chalmers tekniska högskola, SU ambulans, VGR SvLc samt företag.

Inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har en arbetsgrupp bildats för att bidra till enhetlig dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Arbetsgruppen med medicinskt sakkunniga och informatiker har tagit fram screeningfrågor för att fånga patienters levnadsvanor, och arbetar med att beskriva hur informationen kan dokumenteras enhetligt och strukturerat för att kunna återanvändas i olika sammanhang. Vi beskriver resultat och erfarenheter av detta arbete. 

En digital ingång eller Digital Front Door är ett begrepp som ofta förekommer när framtidens vård diskuteras. Men vad betyder det egentligen? Och var står vi idag, är vi redo?När man frågar människor om vad de är minst nöjda med vad gäller sjukvården är ett vanligt svar en upplevd frustration kring hur svårt det är att komma i kontakt med och interagera med vården. Patienten upplever sig som ett objekt och vårdresan beskrivs som långsam, fragmenterad och svår att överblicka. Uttrycket ”man måste vara frisk för att vara sjuk” är alltför välbekant. Situationen skapar otrygghet och påverkar även den medicinska säkerheten.En digital ytterdörr till sjukvården syftar till att ge människor möjlighet att interagera med vården på en tid och plats som passar dem. I den digitala entrén ska människor få tillgång till verktyg, tjänster och kontakter för att hantera sin egen, och sina anhörigas, hälsa och välbefinnande. Genom den digitala ytterdörren placeras patienten i förarsätet.Hur säkerställer vi den medicinska kvaliteten, integritetsskyddet och de höga krav på jämlikhet och tillgänglighet som vi ställer vården? Lyssna på en inspirerande föreläsning om nytta, risker och några framtidsspaningar kring en digital Front door i vården! 

I Sverige finns inga specifika krav på att specialistläkare måste vidareutbildas under yrkestiden, till skillnad från många andra länder. Detta kan innebära att många läkare förlitar sig på föråldrad kunskap. Vi har inom Region Stockholm SLSO utvecklat en digital medicinsk handledare och testat den i primärvården av läkare under arbete i klinisk tjänst. Utan att störa deras dagliga arbete upplevs det som ett bra komplement till redan existerande fortbildning. 

EIT Health is a network of best-in-class health innovators with approximately 150 partners and is supported by the European Institute of Innovation and Technology (EIT), a body of the European Union. We collaborate across borders to deliver new solutions that can enable European citizens to live longer, healthier lives. 

Egenmonitorering utmålas som en nyckel till en hållbar och tillgänglig vård. Idag finns det en uppsjö lösningar som syftar till att underlätta vård av kroniska besvär och som ska ge patienten ökad kontroll och delaktighet i sin vårdprocess. Men vad säger forskningen?  Och ännu viktigare: vad händer när lösningarna används i verkligheten?  Hur tillvaratar vi kraften i alla vårdflöden runt en patient? Hur fungerar lösningar för egenmonitorering ur vårdpersonalens perspektiv? Och ur patientens? Vilka risker finns? Följ med på en djupdykning i de stora utmaningarna när man ska börja använda egenmonitoreringsslösningar i verksamheten.

Egenmonitorering och digitalisering är helt nödvändigt för att klara dagens och framtidens sjukvård. Vi ser ett ökande antal kvinnor med exempelvis diabetes som har ett stort behov av övervakning under graviditet. De erbjuds nu egenmonitorering och digitala kontaktmöjligheter med barnmorska för en trygg och säker övervakning under graviditeten. Det nya digitaliserade arbetssättet förenklar vardagen för kvinnor med komplicerad graviditet, det minskar behovet av fysiska besök. Kvinnorna och medarbetarna är mycket nöjda, men det tar tid och krävs engagemang för att klara förändringsresan. 

Här finns möjlighet att lyssna mer om vilka utvecklingsmöjligheter vi ser inom området egenmonitorering och hur kan tekniken göra systemen mer användarvänliga - Både för patient och vårdpersonal.  Fredrik Gustafsson, Head of Digital Healthcare, Siemens Healthcare AB Arrangör: Siemens Healthcare AB 

Denna föreläsning belyser hur Digital Diabetes Analytics som analysverktyg för automatiserade individuella analyser och beslutstöd för diabetesteam och personer som lever med diabetes har utvecklats genom samskapande mellan användare, vårdpersonal och forskare. Vidare erfarenheter från ett projekt där personer med typ 2 diabetes har utfört egenmonitorering och vårdpersonalen har använt digitala analysverktyg i vårdmötet.

Egenmonitorering - vad betyder det för patienten?