Programpunkter

Föreläsning om projektet ÄTIT, som siktar på att öka tillgängligheten till ätstörningsvård för barn och unga vuxna. Delar strategier, inklusive skolbesök och sociala medier, samt initiativ som iFas och Ätstöd. Diskuterar även AI-användning och framtidsteknik som robotik och VR. Presenterar verkliga lärdomar, betonar kreativitetens roll och är ärliga om komplexiteter. Fokuserar på realistisk syn och pågående strävan mot förbättrad vård.

Kalmar utses 2023 till årets ehälsokommun i Sverige. Hur gjorde man för att gå från botten i till toppen när det gällde ehälsa och välfärdsteknik? Priset innebär också starten på en ny resa där ambitionsnivån höjs betydligt. Nya AI-projekt införs och en studieresa till Japan görs i oktober 2023. Med på resan följer med politiker, undersköterskor, sjuksköterskor, rehabpersonal och flera tjänstepersoner. Allt för att alla ska lösningar med just från sina professioner. Japan, landet med en av de äldsta befolkningarna i världen, extremt låg invandring och en minskande befolkning samt otroligt kvalificerade på ny teknik. Finns lösningar på äldreboomen och svårigheten med kompetensförsörjning i Japan?  

Værnes Respons er et interkommunalt samarbeid med 18 kommuner i Trøndelag. Alle opplysninger skal kun skrives 1 gang, og da må vi basere de tekniske løsningene på integrasjoner.

Välfärdsteknik förväntas ge stora möjligheter att hantera de utmaningar som äldreomsorgen står inför. Men hittills har det gått sakta att införa tekniken och det är osäkert om den potentiella nyttan tas tillvara. Kunskapen är också begränsad om vilka effekter välfärdstekniken har, inte minst för brukare och för personal. Vård- och omsorgsanalys har därför undersökt välfärdsteknik ur brukares och personalens perspektiv. I seminariet presenterar vi resultat och slutsatser från dessa studier. Vi beskriver också vilka hinder som finns för digitalisering i äldreomsorgen, samt vad som behöver göras för att välfärdsteknikens potentiella nytta, för brukare, personal och verksamheter, ska tillvaratas.

Välfärdsteknik är ett område som växer snabbt. Det finns många aktörer men ont om etablerade standarder. Utan etablerade standarder kommer välfärdsteknik att omgärdas av svåra inlåsningseffekter och stora utmaningar att integrera olika system och produkter.  Referensarkitektur samt standardisering av API:er lägger grunden för att minska inlåsningseffekterna och öka valbarhet för brukaren av lösningar som passar behoven för såväl brukare som stödjer kommunen. Vi kommer i denna föreläsning och panelsamtal ge en inblick i hur arbetet med referensarkitektur och standardisering har lagts upp samt prioritering och planer framåt. Detta arbete sker i nära samverkan med en kommunal referensgrupp, samt med leverantörerna av välfärdsteknik via branschorganisationerna. 

Välfärdsteknikens potential diskuteras på alla nivåer i samhället – men hur ser egentligen spridningen av välfärdsteknik ut i kommunerna? Socialstyrelsens senaste uppföljning visar på en inbromsad ökningstakt, låga användarantal och skarpa nedgångar av vissa typer av välfärdsteknik. Hur ser kommunerna själva på teknikens potential? Och vilka framgångsfaktorer och hinder finns för den digitala omställningen? Socialstyrelsen ger en lägesbild över kommunernas digitala utveckling inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Under seminariet kommer skillnader mellan kommuner och verksamhetsområden belysas. Fokus kommer ligga på välfärdsteknik, digitalt utanförskap, kompetensutveckling och implementering. 

Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet är en arena för samverkan mellan kommuner, regioner, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Vid centret löser vi tillsammans de utmaningar som krävs för att genomföra välfärdens förändring, baserat på hälso- och välfärdsteknikens möjligheter. Formerna för hur vi arbetar med utmaningarna ser olika ut, här kommer vi presentera några av de pilotprojekt vi startat i samverkan.

Vinsten med kommunal självinsikt är att inse sina begräsningar och be om hjälp, för vi kan faktiskt inte allt. Eskilstuna kommun har därför börjat testa ett nytt och, inom vård och omsorgssammanhang, unikt arbetssätt genom att avtala en partner. Partnern ska komplettera vår utvecklingskraft med digitaliseringsperspektiv. Vi delar med oss av våra nya insikter och vikten av att bryta mönster på riktigt för att kunna ställa om till framtidens vård och omsorg. 

Många av de åldersrelaterade utmaningarna kan orsakas av inaktivitet, mer än av själva åldern. En av våra främsta utmaning är hur vi kan motivera äldre och personer med demens till att bli mer fysiskt och kognitivt aktiva och få en bättre social interaktion – utan att använda mer personalresurser.Tänk om vi fokuserar på förmågor istället för funktionsnedsättningar?Lär dig hur man jobbat i Karlstad kommun i Sverige och i andra länder samt följ med på världens enda Cykel-VM för äldre och personer med demens.

"Tromsø kommune startet utprøvingen av Somnofy, en radarbasert velferdsteknologi fra Vitalthings, for over 2 år siden. Med mer enn 50 enheter i daglig drift, gir teknologien kontinuerlig og kontaktløs måling av søvn, pustefrekvens og uro/bevegelse. Den bidrar til bedre forståelse av søvnmønstrene hos personer med nedsatt funksjonsevne.Somnofy er validert mot medisinsk søvnmåling og gir nøyaktige data for søvnforbedringstiltak. Nattvaktene bruker teknologien for digitalt tilsyn, som har redusert uroen om natten og forbedret brukernes humør og energinivå på dagtid.Ved å måle søvn, uro/bevegelse og pusterate hver natt, oppdager løsningen endringer i individuelle trender tidlig. Tromsø kommune deler i dette innlegget sine erfaringer, og gevinster, samt betydningen av samarbeidet med Statsforvalteren.

Många patienter behöver stöd för att självständigt kunna hantera sina läkemedel och komma ihåg att ta rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Läkemedelsautomater är ett hjälpmedel för detta, när en vanlig dosett inte är tillräcklig. I Västra Götaland har regionen och kommunerna beslutat att läkemedelsautomater ska vara personligt förskrivna hjälpmedel där samma kriterier gäller för förskrivning i hela länet. Tillsammans har de också genomfört Sveriges största upphandling av läkemedelsautomater och påbörjat ett gemensamt införande. Under seminariet delar vi erfarenheter från förberedelser, upphandling och de första sex månaderna av införande, med praktiska tips och stödmaterial från verksamheterna. Välkomna!

Krav som ställs idag kommer se annorlunda ut redan imorgon, då teknikutvecklingen går i ett extremt snabbt tempo. Den teknik som investeras i idag ska också möta framtida behov så som säkerhetskrav, juridiska lagrum och nya teknologier. En redan befintlig lösning i verksamheten behöver utvecklas och vara hållbar för framtidens krav. 
Vad behöver då verksamheten tänka på för att vara trygga i att kraven uppfylls, lösningen som implementeras i verksamheten, utvecklas över tid? 

Riksdagen har beslutat om förändringar i Socialtjänstlagen och två relaterade lagar för att främja användningen av digital välfärdsteknik. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2024, och Regeringen vill nu uppmuntra kommuner att öka implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.Henrik Essunger och Anna-Lena Frändeborn var författare till underlagsrapporten "När goda intentioner försämrar," som låg till grund för den offentliga utredningen SOU 2020:14 och de föreslagna lagändringarna. 

Personcentrerad dokumentation och uppföljning är en kombination av ett personcentrerat arbetssätt och ett IT-verktyg som används inom vård och stöd för personer med funktionsnedsättningar. Vi fokuserar på personens förmågor snarare än deras funktionsnedsättningar och skapar på detta sätt en positiv självkänsla genom att synliggöra vad personen faktiskt KAN. Personcentrerad dokumentation och uppföljning använder vedertagna klassifikationer (såsom ICF och KSI) där IT-stödet omvandlar t ex ICF-kartläggningens bedömda funktionstillstånd till så kallade KAN-listor. Med hjälp av KAN-listorna kan personalen identifiera och arbeta med att stärka den enskilde individens resurser. Sedan arbetssättet och IT-stödet presenterades första gången på Vitalis 2019 har vi även byggt en särskild ingång för individen och dennes anhöriga/kontakter. IT-stödet är framtagen tillsammans med boende och anhöriga för att tydligare tillgodose deras behov och önskemål i systemet. På det sättet skapas en transparens i teamet och tydliggör av att den enskilde är huvudpersonen i sitt eget liv.

Höör och Nora är två kommuner som framgångsrikt infört mobila trygghetslarm/GPS-larm. De kommer att ge konkreta exempel på en framgångsrik implementering och belysa de utmaningar som de haft längs vägen. Viktigast av allt, vad de hade gjort annorlunda om de haft chansen att börja om?Du kommer få veta mer om;Implementering – hur valde de tekniska lösningar och integrerade dem i den kommunala strukturen?Ekonomi – vilka vinster gör dom?Uppföljning och utvärdering – hur mäter och utvärderar de tjänsten?

Denna föreläsning kommer att ge insikter om hur smart teknik, när de används på rätt sätt, kan driva vårdutveckling inuti livets viktigaste rum - badrummet. 

För att lyckas med välfärdsteknik behöver man ta reda på och beskriva vilken nytta man förväntar sig. Det är så man vet vad förändringen ska leda till och vart man är på väg.I den här föreläsningen går vi igenom en nyttokalkyl tillsammans med Härjedalens kommun och fördjupar oss i resultatet i en nyttokalkyl. Under föreläsningen kommer vi både resonera kring olika typer av nyttor och kostnader och hur det påverkar olika målgrupper men även hur det kan ligga som grund till det fortsatta omställningsarbetet.

Ni vet vilken välfärdsteknik ni ska börja med och har gjort er nyttokalkyl så att ni vet vart ni är på väg. Nu är det dags att ställa om och börja använda tekniken för att skapa de nyttor ni identifierat. Hur gör man det på bästa sätt?I den här föreläsningen följer vi hur Härjedalen har tagit sig an sitt omställningsarbete med hjälp av sin nyttokalkyl, och hur det gör det möjlighet för dem att förverkliga nyttorna.

Vi vet att välfärdsteknik är en del i att klara de utmaningar vi står inför i äldreomsorgen, men hur prioriterar vi rätt välfärdsteknik för just vår kommun? På denna föreläsning tittar vi på vilka insatser som kräver mest resurser idag och  vilken välfärdsteknik som kan underlätta och skapa mest nytta.  På så sätt kan kommunen prioritera och fatta beslut om fortsatt arbete.

När vi känner oss trygga i vår digitala vardag kan vi lättare anpassa oss till förändrade arbetssätt och nya digitala lösningar som hjälper dem vi är till för. GO-DigIT är en utbildningssatsning för att öka digital kompetens och stötta i digitala arbetssätt i Göteborgs Stad. Syftet är att rusta medarbetare och ledare i en allt mer digitaliserad arbetsmiljö. Representanter från GO-DigIT berättar om lärdomar och vinster med att använda IT-ambassadörer och kollegialt lärande för att stärka det digitala självförtroendet. GO-DigITs nätverk för IT-ambassadörer består av över 480 IT-ambassadörer som främst arbetar i Göteborgs Stads sex socialförvaltningar.