Programpunkter

Beställningar och svar på patologiundersökningar är informationsmängder som delas ofta inom hälso- och sjukvården, idag framför allt i fritext. För att underlätta denna informationsdelning pågår ett arbete i Nationella arbetsgruppen strukturerad vårdinformation patologi med att utveckla svarsmallar för bröstpatologi i syfte att effektivisera vårdens arbete på bästa sätt. Arbetet utförs inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, med KVAST-gruppen för bröstpatologi som främsta kravställare. Vår presentation innehåller lärdomar från framtagning av nationella underlag som är referensmodellsoberoende och tillämpning av dessa i den internationella informationsstandarden openEHR. 

Regionerna skapar tillsammans mallar för patologisvar med standardiserat innehåll, informationsstruktur och terminologi. Vi kommer att dela våra erfarenheter av vad som krävs för att genomföra en nationell insats där ansvar delas mellan flera nationella aktörer. Vi kommer att berätta hur vi möter upp olika regioners krav vid implementering, samarbetar med Inera och kvalitetsregister samt involverar leverantörer av it-system. Intressenternas olika behov påverkar även hur vi förhåller oss till nationellt överenskomna principer samt internationella standarder, terminologier och kodverk så som Snomed CT och openEHR. Strukturerad och standardiserad information inom patologi ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom och mellan olika vårdgivare och tjänster, och öka möjligheten till att information kan återanvändas i olika syften. Det stödjer också att arbete utförs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap.

Ett samtal mellan ledamöter från de nationella samverkansgrupperna NSG data och analys och NSG strukturerad vårdinformation om hur regioner i samverkan arbetar för att uppnå en mer datadriven kunskapsstyrning. Under samtalets gång presenteras exempel på hur samverkansgrupperna arbetar tillsammans inom Nationellt system för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för effektiv informationsförsörjning och ändamålsenlig uppföljning, och varför journalsystemen i större utsträckning bör utgöra den primära källan för hälsodata.

Karolinska Universitetssjukhuset behöver kunna följa upp den vård som utförs för patienter med cancer för att kunna säkerställa en god och säker vård. Samtidigt behöver onödigt administrativt arbete minimeras så att vårdens medarbetare kan fokusera på att ta hand om patienterna.I denna presentation behandlas de tekniska förutsättningarna som krävs för att överföra vårddata från källsystem hos Karolinska Universitetssjukhuset (K) till kvalitetsregister hos Regionalt cancercentrum, RCC, med användning av openEHR-standarden. Tekniska utmaningar samt fördelar, aktuell status, referens- och lösningsarkitetkur kommer beskrivas i presentationen.

I samband med att den nya versionen av diagnosklassifikationen, ICD 11, nu översätts till svenska fästs uppmärksamheten på hur ICD 11 och Snomed CT kan samverka. Det finns en rad termer i kirurgisk verksamhet som etablerats i Snomed CT men som inte alls stämmer med fackuttryck och termer som används i verksamheten. Föreläsaren kommer att redogöra för terminologiska vanskligheter som gör det kirurgiska fackspråket otydligt i Snomed CT och ge konkreta förslag på förbättringar i Snomed så att  Snomed kan bli en CT (clinical terminology) även för åtgärder.

Inom ramen för projektet ”Informationsförsörjning kvalitetsregister RCC” har informatiker från Karolinska Universitetssjukhuset och Regionalt cancercentrum region Stockholm-Gotland arbetat med att standardisera information om medicinsk onkologisk behandling i openEHR-format. Syftet är att säkerställa att data kan delas och jämföras på ett konsekvent sätt och arbetet drivs utifrån vårdverksamheternas behov av förbättrad och kvalitetssäkrad informationshantering i sitt dagliga arbete.

Svenska är liksom finska nationalspråk i Finland men kan också betraktas som en svensk varietet (ibland kallad dialekt), Det svenska medicinska språket i Finland skiljer sig i en del avseenden från det medicinska fackspråket i Sverige, något som berikar språkkommitténs språkvårdande arbete. Föredraget kommer att beröra hur svenskan utvecklas parallellt i de båda länderna och hur den utvecklingen påverkar fackspråket.

Karolinska Universitetssjukhuset behöver kunna följa upp den vård som utförs för patienter med cancer för att kunna säkerställa en god och säker vård. Samtidigt behöver onödigt administrativt arbete minimeras så att vårdens medarbetare kan fokusera på att ta hand om patienterna.Presentationen kommer beskriva hur RCCs informationsflöde och arbetsprocesser behöver ändras när data rapporteras in automatiskt via integrationer.

Karolinska Universitetssjukhuset behöver kunna följa upp den vård som utförs för patienter med cancer för att kunna säkerställa en god och säker vård. Samtidigt behöver onödigt administrativt arbete minimeras så att vårdens medarbetare kan fokusera på att ta hand om patienterna.En analys på Karolinska Universitetssjukhuset påvisade flera problem i arbetet med kvalitetsuppföljningKarolinska Universitetssjukhusets mål är att all information ska dokumenteras endast en gång – once-only principle eller singeldokumentation – och sedan tillgängliggöras till flera ändamål (vård, uppföljning och forskning).Denna strategi realiseras nu tillsammans med vården genom projektet ”Informationsförsörjning kvalitetsregister – med internationella standarder” 

Patientsäkerhetsarbete är i första hand framåtriktat. I regelverk och anvisningar förskrivs hur sjukvården ska bedrivas på ett patientsäkert sätt. Arbetet utgörs emellertid också av en retrospektiv komponent. När en avvikelse inträffar med vårdskada eller risk för vårdskada måste dess orsaker utredas i avsikt att avvikelsen ska kunna undvikas i fortsättningen. I det retrospektiva arbetet ingår journalgranskning, där språket i journalen är avgörande för hur avvikelsen ska kunna rekonstrueras och beskrivas. I det framåtriktade arbetet är det nödvändigt att vård- och omsorgspersonal förstår de anvisningar och föreskrifter som utfärdas, och språket i dessa måste vara klart, förståeligt och entydigt. Föredraget kommer att tydliggöra språkets betydelse för patientsäkerhet och för att vårdskador ska kunna undvikas.