Programpunkter

Erfarenheter och kunskaper sammanfattas av tre av teknikleverantörerna i Sverige inom storskalig digital triage med eller utan autotriage. Vilka resultat finns efter att miljontals digitala ärenden triagerats och hanterats? Vilka fördelar finns och hur ser utmaningarna ut? Hur hanteras risker med över- respektive undertriage i de olika tekniklösningarna, och vilka lärdomar finns i implementeringsarbetet med olika vårdgivare som delvis valt att använda verktygen olika? 

Styrelsen för Svensk förening för omvårdnadsinformatik (SFOI), expertgruppen för ICNP inom Svensk sjuksköterskeförening och Socialstyrelsen organiserar en workshop kring implementering av omvårdnadsklassifikationen ICNP i Sverige. Hur för vi ut information om ICNP på bästa sätt till lärosäten, hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg? Vad behövs för att höja kunskapen kring ICNP och för en storskalig implementering i olika verksamheter?-- För att delta i denna sessionen så måste du boka plats. . Bokning kräver att du har konferenskort och är inloggad --

För drygt två år sedan startade resan mot en digital astmamottagning på två regiondrivna vårdcentraler i västra Östergötland; Boxholm och Mjölby. Nu berättar två av Sveriges främsta egenmonitoreringssjuksköterskor inom astma, som idag jobbar med flera hundra patienter, om resan dit, hur det dagliga digitala arbetet fungerar och om ambitionerna framåt.

Förhandlingarna om förordningen om ett nytt Europeiskt hälosdataområde (EHDS) har inte gått någon förbi. Socialstyrelsen arbetar idag med flera av de frågor som adresseras i förordningen och innehar samtliga tre roller som definieras; användare av hälsodata (data user), hälsodatahållare (data holder) samt tillgängliggörare av hälsodata (Health Data Access Body). Presentationen ämnar presentera den förstudie myndigheten har genomfört för att redogöra förordningens potentiella påverkan på Socialstyrelsens verksamhet och således även på hantering av hälsodata i Sverige, både för primär och sekundär användning.

SKR, Inera och Adda har tillsammans med kommunerna tagit fram en handlingsplan för att realisera välfärdsutveckling genom digitalisering. I handlingsplanen beskrivs dels ett antal konkreta digitaliseringsinitiativ att initialt gå samman kring, dels strukturer och arbetssätt för ett starkare kommungemensamt digitaliseringsarbete för en bättre välfärd. Genom digitalisering kan landets kommuner enklare möta de utmaningar man står inför kopplat till bland annat kompetensbrist och tuff ekonomi. 

Välfärdsteknikens potential diskuteras på alla nivåer i samhället – men hur ser egentligen spridningen av välfärdsteknik ut i kommunerna? Socialstyrelsens senaste uppföljning visar på en inbromsad ökningstakt, låga användarantal och skarpa nedgångar av vissa typer av välfärdsteknik. Hur ser kommunerna själva på teknikens potential? Och vilka framgångsfaktorer och hinder finns för den digitala omställningen? Socialstyrelsen ger en lägesbild över kommunernas digitala utveckling inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Under seminariet kommer skillnader mellan kommuner och verksamhetsområden belysas. Fokus kommer ligga på välfärdsteknik, digitalt utanförskap, kompetensutveckling och implementering. 

Currently, Kanta provides a national e-health infrastructure and core information services. Kanta brings benefits for people, pharmacies and the social welfare and healthcare sector. Patient, social care customer/client and prescription data are collected in the centralized services.To foster development, the Ministry of Social Affairs and Health has launched a new strategy for digitalisation and information management in healthcare and social welfare late 2023.To illustrate Finnish current and future development approaches, some examples on digital solutions are presented.

Många beslutsfattare är osäkra på vilka digitala lösningar som ska upphandlas mitt i ett osäkert ekonomiskt läge. Olika regelverk (med koppling till teknologiska, medicinska och etiska aspekter), måste beaktas, samtidigt som beslutsfattare behöver känna sig trygga i att den nya tekniken som ska införas kan bidra med effektivitet och bättre resursutnyttjande och kan ge värde och nytta från flera olika perspektiv.Det saknas i dag ett nationellt ramverk för införande av nya tekniska lösningar och hälsoappar i vården. En stor del av prevention och förebyggande arbete sker inom kommuner, där även utvecklingen av hälsoappar stadigt ökar. I dagsläget är denna marknad oreglerad och tillgång till tekniken varierar. Ett nationellt ramverk kan ge vägledning för beslutsfattare och teknikutvecklare/leverantörer, och kan skapa goda förutsättningar för en jämlik hälsa, god hälsa och en positiv samhällsutveckling.I detta seminarium kommer vi att diskutera hur en lyckad implementering av digitala lösningar inom vård och omsorg kan gå till, samt behov av ett nationellt ramverk med konkreta exempel.

Hear from NHS thought-leader Shaun Crinion as he explains his vision for the NHS111 Smart Triage Service and discusses the impact already being seen across the system.

Närhälsan, som är Västra Götalandsregionens offentliga primärvård har beslutat att införa egenmonitorering på sina 106 vårdcentraler under 2024. Utifrån lärdomar från tidigare pilotprojekt kring egenmonitorering har förvaltningen skapat organisatoriska förutsättningar och en plan för införande .

Att öva på samarbetet runt en kris ger er klarsyn och samsyn kring vad som är viktigt. Svenska organisationer utsätts idag kontinuerligt för attacker och så kommer det fortsätta, både i cybervärlden och den analoga. Att öva på olika nivåer från enkla bordssamtal till regelrätta återställningar av it-miljöer är viktigt för att kunna vara förberedd för det oförutsägbara. Upptäck hur ni kan förbereda er för det oväntade och skapa lugn och struktur även i kaos. Med praktiska exempel och erfarenheter från verkliga händelser, lär ni er hur ni kan agera snabbt och precist för att minimera skador och återgå till normal verksamhet så smidigt som möjligt. För när krisen inträffar är det samarbete och förberedelse som gör skillnaden. Det berättar Anna och Niklas från Kalmar kommun mer om. Välkomna!

Regionerna skapar tillsammans mallar för patologisvar med standardiserat innehåll, informationsstruktur och terminologi. Vi kommer att dela våra erfarenheter av vad som krävs för att genomföra en nationell insats där ansvar delas mellan flera nationella aktörer. Vi kommer att berätta hur vi möter upp olika regioners krav vid implementering, samarbetar med Inera och kvalitetsregister samt involverar leverantörer av it-system. Intressenternas olika behov påverkar även hur vi förhåller oss till nationellt överenskomna principer samt internationella standarder, terminologier och kodverk så som Snomed CT och openEHR. Strukturerad och standardiserad information inom patologi ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom och mellan olika vårdgivare och tjänster, och öka möjligheten till att information kan återanvändas i olika syften. Det stödjer också att arbete utförs i enlighet med beslutade riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap.

Denmark aims at promoting coherence across sectors by means of a comprehensive national eHealth infrastructure. The infrastructure is continually built out to support the sharing of data in more and more areas. The backbone of the infrastructure is a National Service Platform.The presentation will give an overview of how the work with cross-sectoral digitalization in Denmark is undertaken, both in relation to the principles behind as well as the data being shared.

Staff welfare has a profound impact on emergency services' abilities to meet targets, deliver appropriate levels of care and implement long-term strategies. Poor staff morale and high employee turnover are disruptive, expensive and result in sub-optimal service provision. As such, more organisations are turning to advanced modelling solutions to better balance operational performance and employee well-being. This presentation draws on first-hand experience from the Welsh Ambulance Service NHS Trust (WAST) and details how data-driven modelling software enables the organisation to implement effective changes that prioritise employee welfare, respect operational targets and empower the team to do more with less.

Region Östergötland
har som uppdrag att stärka möjligheterna för egenmonitorering både i primärvård
och sjukhusbaserad vård samt nyttja egenmonitorering som förstahandsval för
patienter med kroniska sjukdomar (i de fall det gagnar patienten). Möjligheten
är att vårdformen när den är fullt ut införd kan ta hand om 5000-10000
patienter. Införandet har skett parallellt med den pandemi vilket skapat
särskilda utmaningar, men även bidragit till ett viktigt lärande ifrån
införandet när det gäller framgång och motgång, upplevelse och metod.

EIT Health genomförde under 2023 11 rundabordssamtal med experter kring hinder och möjligheter med implementering av European Health Data Space  i Europa. Ett av dessa samtal ägde rum i Stockholm, med 16 experter från olika sektorer. Presentationen sammanfattar den rapport som beskriver hur implementerbar EHDS är givet 6 viktiga dimensioner. 

Under föreläsningen presenteras relevant teori och aktuell forskning om digital inkludering och utanförskap i utsatta grupper och kopplar detta till socialtjänstens verksamhet. Vi kommer även  ge en bild av aktuella frågor och utmaningar som socialtjänsten, och dess medarbetare och brukare, står inför. Utifrån detta avser vi att lyfta aspekter som är viktiga att tänka i det framtida arbetet mot ett jämlikt och inkluderande digitaliserat samhälle.

Karlstad har arbetat med visnings/inspirationsmiljöer för smarta produkter och digitala tjänster sedan 2016. Syftet med inspirationsmiljöer är att visa invånaren på smarta produkter och digitala tjänster för att inspirera till självständighet och oberoende. Dessa miljöer har enbart varit fysiska men i samband med pandemin kom iden om att skapa en virtuell/digital miljö för att enkelt tillgängliggöra information om produkter och tjänster som ger invånaren en enklare, tryggare och mer självständig vardag. Denna ide blev möjlig att genomföra genom medverkan i det internationella Vinnoaprojektet A5GARD och den digitala inspirationsmiljön stod klar i september 2023.

1177 direkt är en ny digital ingång till vården, som fungerar som ett alternativ för invånarna, i stället för att till exempel ringa 1177 eller till vårdcentralen. Genom 1177 direkt får invånaren en första digital symtombedömning och hänvisning till egenvårdsråd, akut vård eller digital vårdkontakt. Syftet är att förbättra tillgängligheten till första linjens vård och att effektivisera användningen av vårdens resurser. Ett tiotal regioner har gått in samtidigt i den gemensamma tjänsten, och det finns stora möjligheter till samverkan och ett gemensamt lärande. Seminariet diskuterar erfarenheter, utmaningar och möjligheter ett år efter att tjänsten började tas i bruk.

Hur upplevs det för en äldre multisjuk patient att från den ena dagen till den andra, inte få träffa sin sjuksköterska fysiskt utan först och främst digitalt? Hur känns det att ha en app som ska stötta en i sin kroniska sjukdom? Patienten som berättar får egenvårdsstöd i mobilen för endast en av sina åkommor – men ger det någon nytta när vården inte ser helheten? Vi ska lyssna på Bertholof som ska berätta om sin erfarenhet med bland annat Parkinsons sjukdom som får en lungfunktionsmätare att ta om sig i sin kroniska lungsjukdom.