Hälsoappar

Den digitala utvecklingen i samhället går i en allt snabbare takt. Användningen av ny teknik förändrar förutsättningarna för hur vård och omsorg utförs med tekniken som verktyg. Hälsoappar har funnits under flera år men både antalet hälsoappar och användningen har ökat de senaste åren. Detta innebär att individen får en ökad kunskap om sin egen hälsa, samt ökade möjligheter att själv kunna påverka hälsan och vara mer självständig. Det skrivs en del debattartiklar i ämnet men det saknas fortfarande evidensbaserad kunskap i frågor som handlar om användandet av hälsoappar och förutsättningarna för detta.

Enskilda samt vård- och omsorgsgivare har svårt att urskilja de hälsoappar som är säkra, gör nytta och är tillförlitliga. Det finns således ett behov av kvalitetssäkrade hälsoappar, Utvecklingen och användningen av hälsoappar bör ske på ett säkert och ändamålsenligt sätt så att de uppfyller sitt syfte, vilket överensstämmer med intentionerna i de visioner och strategier som finns framtagna inom området e-hälsa och digitalisering i Sverige.

En förutsättning för digital samverkan är interoperabilitet, men det finns utmaningar när det gäller hälsoappar inom alla perspektiv av interoperabilitet (juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk).

Flera europeiska länder har tagit initiativ till att öka tilliten till hälsoappar genom olika standarder, ramverk och strukturer för kvalitetssäkring av hälsoappar. Dessa länders arbete utgör inspiration till det pågående arbetet i Sverige inom området.

Moderatorer: Ann Gustafson - E-hälsomyndigheten, Lena Morgan - SIS, Rikard Owenius - Läkemedelsverket