Årets program

Skolmiljön och andra samhälleliga institutioner är platser där många unga HBTQIA+personer upplever en stor otrygghet och utsätts för kränkningar och diskriminering. I ett samtal får vi ta del av unga HBTQIA+-personers egna berättelser om hur vuxenvärlden många gånger brister i sitt bemötande. Vad kan du göra i din professionella roll för att bidra till en trygg och inkluderande miljö för alla barn och unga?

Den svenska folkbildningen har länge varit en viktig del av uppbyggnaden och bevarandet av det demokratiska samhället. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att säkerställa allas rätt till utbildning men också till självförverkligande. I höstbudgeten aviserades stora nedskärningar i stödet till studieförbunden. Varför görs dessa nedskärningar? Hur kommer det att påverka folkbildningen framöver? Vem drabbas? Och vilka blir konsekvenserna på längre sikt?   

Arbetsmarknaden är i stort behov av arbetskraft och samtidigt står många personer utanför arbetsmarknaden på grund av att de stöter på strukturella hinder när de söker jobb. Hur ser dessa strukturella hinder ut? Hur kan vi riva dessa och därmed få tillgång till och använda den idag outnyttjade kompetensen?I detta seminarium utforskar vi vilka strukturella förändringar som behövs för att få system på plats som säkerställer inkludering på arbetsmarknaden.

Välkommen till ett miniseminarium som berör rätten till arbete och utbildning och vikten av individuella stödinsatser.Inom funktionshindersrörelsen finns omfattande vittnesmål från personer som kommit in på utbildningsprogram eller fått arbete, men tvingats sluta p.g.a. uteblivna stödinsatser eller obefintligt hjälpmedel - trots en lagstiftad rätt till dessa. Om rätten till arbete och utbildning är universella rättigheter, varför "tar det stopp" för vissa grupper?I detta miniseminarium diskuterar konsekvenserna för individen och för samhället, när rätten till utbildning och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning får en villkorad prislapp.

Praktisk Solidaritet bjuder på en programpunkt där kreativa och scenkonstnärliga metoder tar plats för att lyfta perspektiv på demokrati och mänskliga rättigheter i en europeisk kontext. Genom teater, poesi, digital animering och efterföljande samtal skapas reflektioner kring fri- och rättigheter och vikten av folkbildning och kreativa former för att delta i och engagera sig för att värna demokratin.   

Vem tar ansvar för demokratins återväxt? Hur får alla förutsättningar att bli aktiva demokratiska medborgare? Vi delar med oss av tre års arbete med den demokratistärkande metoden Demokratiacceleratorn, som riktar sig till högstadiet och gymnasieskolan. Vi har arbetat med 2000 elever i fem kommuner med metoden som stärker ungas demokratiska kunskaper, förmågor och delaktighet i samhällsutvecklingen. Den är också ett strukturerat sätt för beslutsfattare att lyssna på unga i frågor som är viktiga för dem. 

I mer än 1,5 år har Ryssland fört ett angreppskrig mot Ukraina. Enligt FN har närmare 10 000 personer dött i kriget, antalet skadade är mer än dubbelt så många. Hundratusentals har flytt och tvingats lämna sina hem. Det har konstaterats att krigsförbrytelser har begåtts, undersökningar pågår och åtal har redan väckts för en del av brotten. Men kommer någonsin de ytterst ansvariga för kriget att stå inför skranket, kommer president Putin att åtalas och dömas för att ha startat kriget? Och hur går det till att samla bevis för åtalen mitt i en krigszon, vilken roll kan journalister som bevakar kriget ha för att bidra till att rättvisa skipas?

I detta samtal diskuteras Universitets- och högskolerådets (UHR) senaste rapport som handlar om hur studenter som tillhör Sveriges nationella minoriteterna upplever sin studietid vid universitet och högskolor. Rapporten är del av UHR:s uppdrag att verka för att främja Sveriges nationella minoriteternas rättigheter och minoritetsspråken inom högre utbildning, liksom en allmänt breddad rekrytering till högskolan. 

Studieförbunden med sina kompetenshöjande insatser inklusive validering kan spela en större roll i syfte att stötta kommunernas integrationsinsatser, minska arbetslöshet och öka kompetensförsörjning. Med validering ökar möjligheterna att tillvarata den kompetens som individen tidigare har förvärvat. Detta bidrar till en effektivare kompetensförsörjning, en snabbare etablering på arbetsmarknaden och ökade möjligheter till omställning under arbetslivet.

Vill du veta varför könsnormer spökar i våra liv? Gå inte miste om vår föreläsning Där könsnormer spökar! Vi tar dig med från hjärnans gåtor och skolans utbildningsval, till arbetsplatsernas dolda regler och dina privata relationer. Förbered dig på aha-moment och konkreta verktyg för att utmana de könsnormer som spökar och håller oss tillbaka. Om du är redo att skapa en mer jämställd framtid, är detta ett måste. Missa inte!

AI används i allt större utsträckning i vårt samhälle. Vilka risker för diskriminering för det med sig? I DO:s aktuella rapport om användandet av AI inom arbetslivet beskrivs några av de risker som finns och hur medvetenheten om dessa ser ut bland arbetsgivare.

17,984 elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet 2022. Idag finns det skolor i Sverige där 70% av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Dessa siffror är del av en trend där fler elever saknar behörighet. Det är ett demokratiskt problem med långtgående konsekvenser. Hur kan vi jobba för att vända den här trenden?

Migranter med funktionsnedsättning möter många hinder på vägen till utbildning och arbete i Sverige. Hinderbanan kan bestå av brist på tillgänglig utbildning i svenska, stöd från Arbetsförmedlingen, såväl som avsaknad av grundläggande förutsättningar för fungerande vardag, som individuellt stöd, vård, hjälpmedel och tillgängligt boende. Seminariet belyser hinder men också framgångsfaktorer för tillgång till utbildning och arbetsmarknad? I samtalet medverkar civilsamhället, myndigheter och förtroendevalda.

Enligt lagstiftning ska samhället se till att den som tillhör en nationell minoritet får lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Trots detta fortskrider språkbytet hos alla nationella minoriteter. I ett panelsamtal delar unga språkbärare med sig av tankar och erfarenheter om varför det är viktigt att få möjlighet att återta och utveckla sitt språk. I samtalet deltar även de nya språkcentrumen vid Institutet för språk och folkminnen.

Alla elever har rätt till en utbildning fri från diskriminering. Ändå ser vi i vårt arbete att skolan inte ger elever med funktionsnedsättning förutsättningar att klara sin skolgång. Vid vårt seminarium kommer vi att diskutera frågor som: Hur kommer diskriminering till uttryck i skolan? Vilket ansvar har skolan? Vi ger en lägesbild som följs av ett panelsamtal. 

Vi som har personlig assistans måste ha rätt till assistans på jobbet. Personer med normbrytande funktionalitet diskrimineras på arbetsmarknaden. En fråga som sällan diskuteras är att rätten till personlig assistans under arbetstid påverkar rätten till arbete. Trots att det finns domstolsbeslut om rätt till personlig assistans på jobbet är det fortsatt svårt att beviljas det. Det är diskriminering och inskränker rätten till arbete.

Svensk migrationspolitik har stramats åt de senaste åren och fler åtstramningar väntas. Hur påverkas ungdomars rätt till utbildning när de lever med tillfälliga uppehållstillstånd eller direkta utvisningshot? Vad händer när utbildning och arbete – inte skyddsbehov – blir avgörande för möjligheten till permanent uppehållstillstånd? Hur påverkas ungdomars förståelse av sig själva och andra som rättighetssubjekt med möjlighet att kräva rättigheter?

En föreläsning på temat Sveriges nationella minoriteter med fokus på romer, en av Sveriges fem nationella minoriteter. Vi kommer, med detta fokus, bland annat att diskutera diskriminering på arbetsmarknaden, samt att många inte vågar vara öppna med sin identitet på arbetet eller under sin utbildning - just på grund av fördomar och risk för diskriminering.

Hur ser barn och unga med NPF:s möjligheter till arbete och utbildning ut? Idag befinner sig många i den målgruppen i en situation som riskerar att de hamnar i ett långvarigt utanförskap. Hur upplever de själva sin situation? Vad ser de har lett till att de har hamnat utanför skola och arbetsmarknad? Vad är viktiga vägar framåt för barn och unga med NPF som riskerar att hamna i ett utanförskap? I den här föreläsningen kommer du få ta del av ungas röster om att vara i problematisk skolfrånvaro och unga vuxnas upplevelse av att vara utan arbete eller studier (UVAS). Riksförbundet Attention driver två arvsfondsprojekt, Vägen tillbaka och Vägen vidare där fokus är att lyfta deras röster och hitta metoder för att komma framåt. 

Mänskliga rättigheter förväntas implementeras och förverkligas av det offentliga. Ändå är det många som aldrig får tillgång till sina rättigheter och Sverige har därför uppmanats höja kunskapen om mänskliga rättigheter. Till följd av det har Uppsala universitet regeringsuppdraget att utbilda svensk offentlig förvaltning i mänskliga rättigheter. Hur ser dessa utbildningar ut, vilka har de nått ut till, varför behövs de och vilken effekt har de?