Årets program

Nyanlända och utrikes födda står inför flera utmaningar när det gäller att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, som samtidigt har stor efterfrågan på arbetskraft. En av de största utmaningarna är svenska språket. Hur skapar vi bättre förutsättningar för språkutveckling på arbetsplatsen?SKR berättar om välfärdssektorns kompetensutmaningar och varför invandring är och kan vara en viktig pusselbit för att hantera kompetensförsörjningen framåt. Språket är en viktig nyckel för att nyanlända ska etablera sig på arbetsmarknaden men även för att få en välfungerande verksamhet med hög kvalitet. Helsingborg stad berättar om sina erfarenheter av språkutvecklande arbetssätt inom äldreomsorgen. 

Utbildning i interreligiös praktik. Hur dialog ökar kunskap om egen och andras livsåskådning samt hur religion som rättighet bidrar till ett rättighetsbaserat och demokratiskt samhälle. Utbildningen har tagits fram genom en praktik som pågått i två år och nu finns möjligheten för fler att utbilda sig i interreligiös dialog.

De senaste årens kriser som avlöst varandra utmanar individens rättigheter och hushåll runt om i Sverige. Länsstyrelserna har därför under 2023 tagit fram statistik på nationell, regional och lokal nivå som ger en nulägesanalys hur invånarna har tillgång till sina sociala och ekonomiska rättigheter. Områden som omfattas är rätten till utbildning, rätten till arbete, rätten till tillfredsställande levnadsstandard inklusive rätten till bostad. Syftet är ökad förståelse för levnadsvillkor, vilka utmaningar som finns i respektive län samt hur statistiska lägesbilder kan vara ett stöd i arbetet framåt.  

Det finns nu flera politiska initiativ för att hålla transnationella företag ansvariga för mänskliga rättigheter. Men civilsamhället har flaggat för att processerna tar för lång tid och att dokumenten blir urvattnade. Verklig ansvarsutkrävande skulle innebära viktiga förändringar för miljarder människor och vår planet. Då kan en ond cykel brytas och en hållbar cykel triggas. Den här panelen är tänkt att stödja sådana aktiviteter.

Gazas befolkning utsätts nu för de värsta israeliska bombattackerna i modern tid. Fler än 11 000 palestinier, varav nästan hälften barn har dödats sedan den 7 oktober. Minst 1,5 miljoner människor har fördrivits från sina hem och Israel har fryst tillgången på vatten, el, mat och andra förnödenheter. 

I skuggan av kriget i Ukraina har sedan Sovjetunionens fall en närliggande konflikt pågått som genom åren skördat tusentals offer. Nagorno-Karabach är en självstyrande, men inte erkänd, republik där befolkningen nästan uteslutande är armenier men som territoriellt tillhör Azerbadjan. Rasmus Canbäck är en av få svenska journalister som bevakat konflikten inifrån republiken. I december 2022 gav Canbäck ut reportageboken Varje dag dör jag långsamt, där han skildrar vad konflikten innebär för människorna på plats. Han menar att armenierna i enklaven hotas av etnisk rensning och att Armeniens långvariga allians med Ryssland, kan vara på väg att ta slut.

Att utsättas för stenkastning på väg till skolan eller inte kunna ta hand om sitt jordbruk på grund av stängda vägspärrar, är en vardag för många människor i Palestina.Det ekumeniska följeslagarprogrammet är en metod som dämpar våldet och främjar folkrätten och hjälper människor både till och från skola och arbete.I seminariet möter du följeslagare som berättar om sina erfarenheter och om programmets möjligheter och effekter.

Conflict-induced predicaments, coupled with insecurity and displacements caused by climate change related disasters, have compelled the withdrawal of children and youth from educational pursuits. In alternative scenarios, children find themselves trekking considerable distances to reach school. In nomadic communities the people are constantly on the move with families, children, and livestock in search of pasture and water. For many, the prospect of education remains elusive, as evidenced by soaring out-of-school rates, pervasive dropouts, and a considerable loss of learning.

Hur långt har vi kommit i Sverige idag? Har alla rätt till ett arbete med lika lön för lika arbete, sund arbetsmiljö och rätt att engagera sig fackligt?För att veta var vi står idag tar Byggnads med er på en tillbakablick. Till tiden då arbetare ställdes mot arbetare, barn tvingades arbeta istället för att gå i skolan och demokratin var begränsad till de rika i samhället. Vi gör en tidsresa i Sverige från mitten av 1800-talet då den fackliga rörelsen startade till dagens samhälle. Vad har vi lyckats förändra under snart 200 års kamp för jämställdhet, lika rättigheter, trygghet på arbetsmarknaden och rätten att organisera oss?

Sverige har till stor del formats av civilsamhället. Civilsamhällets många organisationer, trossamfund, sociala verksamheter, studieförbund och rättighetsorganisationer, försvarar och förstärker demokratin varje dag och bidrar med innovation och utveckling till välfärden, inte minst på arbetsmarknadsområdet och för ungas bildning och delaktighet. Men hur ser förutsättningarna egentligen ut för organisationer att bidra idag? Och vilka utmaningar står vi inför?   

Enligt lagstiftning ska samhället se till att den som tillhör en nationell minoritet får lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Trots detta fortskrider språkbytet hos alla nationella minoriteter. I ett panelsamtal delar unga språkbärare med sig av tankar och erfarenheter om varför det är viktigt att få möjlighet att återta och utveckla sitt språk. I samtalet deltar även de nya språkcentrumen vid Institutet för språk och folkminnen.

Erik Ljungberg var en profil inom funktionsrättsrörelsen fram till sin bortgång 2012. Han stred för att kunna delta fullt ut i samhället som alla andra. Vi delar ut ett stipendium i hans namn. Stipendiet sätter strålkastarljuset på hur tillgänglig utbildning och arbetsmarknad är en förutsättning för full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med normbrytande funktionalitet i samhället.Tyvärr teckenspråkstolkas inte utdelningen som utlovat, på grund av tolkbrist.

Se när en av de största skolstrejkerna i modern amerikansk historia utspelar sig i realtid och lyfter fram berättelserna och ledarskapet hos några av kvinnorna som ledde den, från fackliga ledare till klasslärare.

Fokus kommer att ligga på situationen för Afghanska kvinnor och flickor utifrån perspektivet av mänskliga rättigheter, diskriminering och jämställdhet. Svenska Afghanistankommittén har alltid sagt: vi stannar kvar så länge som vårt arbete med utvecklingsbistånd baserat på mänskliga rättigheter behövs. Ja vi behövs fortfarande!

Under Allmänhetens dag erbjuder den Rosa scenen miniseminarium från det lokala föreningslivet. Programmen har fokus på det lokala föreningslivet dess möjligheter till organisering och dess utmaningar.

Kom och lyssna på vad du kan söka pengar för från Allmänna arvsfonden. Med oss har vi två pågående och lyckade arvsfondsprojekt från Helsingborg. Familjen läser är ett läsfrämjande utvecklingsprojekt i förskolan som drivs av socialförvaltningen i Helsingborg och Fryshuset. Helsingborgs projekt My Brain är ett skolutvecklingsprojekt för att stärka den psykiska hälsan hos grundskoleelever. De berättar om sin resa från ansökan till färdigt projekt och vad som händer sen. Det finns tid för frågor om du har en projektidé du vill förverkliga.

Har du eller har rätt till ett LSS beslut och har kunskap inom programmering eller andra IT-kunskaper? Då är det dig vi söker!
Code_X / Navigator är en del av Helsingborgs Stad - Vård & omsorg.Vårt mål är att hjälpa högfungerande personer i autism-spektrat med eller med rätt till ett LSS beslut och med kunskap i programmering och/eller annan kompetens inom IT-sektorn ut i arbetslivet utifrån sina egna förutsättningar.

Skjortkravallerna är en helt nyskriven pjäs av EliSophie Andrée med musik och sångtexter av Jan-Erik Sääf, om när sömmerskorna på Stenströms skjortfabrik år 1904 gick ut i strejk, om kampen inom familjen Stenström där dottern Ingeborg gärna ville ta över ansvaret för fabriken och om en kärlekshistoria mellan en sömmerska och en förman på skjortfabriken. 

Välkomna till en spännande diskussion mellan en forskare som problematiserar barns ansvar i att lösa samhällsproblem, en aktivist som har stämt staten, en influencer som driver modeföretag och en representant från undervisningsrådet som arbetar med hållbarhetsfrågor på Skolverket. 

As the second term of the Indian Prime Minister Narendra Modi is coming to an end, the world is observing the country’s fast movement towards authoritarianism. While it is often questioned whether the Indian-held area of Jammu and Kashmir has ever been included in the Indian democratic project, most observers agree that during Modi’s regime the political repression of Kashmir has further intensified. Since August 2019 the rights of Kashmir Valley inhabitants have been suspended in the name of security logic. The Indian Government and several pro-Hindutva organisations have argued that the Indian state has a duty to intervene to ensure that the rights of LGBTQ Kashmiris are upheld.This session will explore how the Indian regime is using a language of LGBTQ-rights to legitimise the abrogation of Articles 35A and 370 and how Kashmiri queer activists are challenging the Indian discourse.