Programme

I 59 kommunala grundskolor i landets 61 områden som av polisen klassas som utsatta saknade 33,5 % av eleverna behörighet till gymnasiet våren 2021, jämfört med 13.8 % i landet. Innebär att var tredje elev i utsatta områden saknar gymnasiebehörighet. Varför blir det så här och hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Livets hårda skola beskrivs ibland som brist på formell skolgång, är det framtidens nya ”skola”?   

För första gången kommer Institutet mot Mutor (IMM) till MR-dagarna med syfte att lyfta vikten av ett proaktivt antikorruptionsarbete för att stärka mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och demokratiska principer.Seminariet inleds med en dragning av IMMs jurist Olivia Törnell Andersson om hur ett bra arbete mot mutor och korruption kan se ut i ett företag, organisation, på en myndighet och kommun. Efter Olivias dragning inleds en paneldebatt med representanter från offentlig och privat sektor kring sambanden mellan korruption och mänskliga rättigheter. Moderator är människorättsjuristen Parul Sharma, Tf Generalsekreterare på IMM.  Vi avslutar seminariet med en workshop där du kommer att få kartlägga korruptionsrisker i din verksamhet.

Alla barn har rätt till utbildning och utveckling. Från 1 juli 2023 är kommuner enligt lag skyldiga att ha kontakt med vårdnadshavare kring syftet och vikten av att barnet tar del förskolans pedagogiska verksamhet, ett arbete Helsingborgs stad påbörjade redan 2021. I vårt seminarium utforskar vi framgångsfaktorer och utmaningar för att kunna tillgodose jämlika förutsättningar till förskola för alla barn.

Mätta magar – glada barn, så enkelt är det! Barn som är hungriga har sämre förutsättningar att klara skoldagen och få den grundläggande skolgång de har rätt till enligt Barnkonventionen och svensk lag. Vi ser nu en utveckling där klyftorna ökar i samhället, flera kriser har avlöst varandra de senaste åren, pandemi, krig i vårt närområde och ekonomisk instabilitet. Barn ska inte behöva drabbas hårdast av konsekvenserna.

Unga som lever med begränsat livsutrymme till följd av hedersnormer är en särskilt utsatt grupp i samhället. Hur kan skolan arbeta för att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och stärka de unga och ge dem samma möjlighet som andra att ta del av sina rättigheter?  FreeZone Sweden ger en interaktiv föreläsning om hur du som yrkesverksam inom skolan kan arbeta utifrån våra vägledningar för att förebygga hedersförtryck och stärka målgruppen som riskerar utsättas för hedersförtryck.  

År efter år konstateras att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än befolkningen generellt. Trots att rätten till arbete är en mänsklig rättighet leder ogenomtänkta rutiner, fördomar och bristande tillgänglighet till att många inte får en chans i arbetslivet. Hur kan diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen bli de effektiva verktyg som skapar inkluderande arbetsplatser och en god arbetsmiljö för alla? 

Institutet för mänskliga rättigheter presenterar kort sin verksamhet och lanserar sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Tillsammans med Afrosvenskarnas riksförbund och Malmö mot diskriminering samtalar vi också om hinder och möjligheter för att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige.Varje år lämnar Institutet för mänskliga rättigheter en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under föregående år. I årsrapporten 2023 lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Vår tids stora utmaningar – som exempelvis klimatkrisen, geopolitiska konflikter, demokratins tillbakagång och tilltagande hot mot den personliga integriteten – påverkar människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, även i vårt land.

Alltför många barn och unga lever under hedersrelaterat förtryck. Det kan innebära att inte få ta del av all grundskoleutbildning eller få bestämma över sina framtida studier och arbete. I 15 år har Rädda Barnen engagerat sig i hedersfrågan genom direktstöd, kunskapsspridning och påverkan genom Kärleken är fri. Hur beskriver utsatta barn och unga utbildningens och arbetets påverkan på deras liv, och vad anser unga om skolmetoden Kärleken är fri?

Finnish, Meänkieli, Romani, Sami and Yiddish are the five legally recognised national minority languages in Sweden. Despite different laws guaranteeing national linguistic minorities’ rights, Sweden is a poor performer in terms of education and access to media in national minority languages. In this panel, we address the challenges and good practices related to education and media consumption in national minority languages in Sweden.

Tusentals barn och unga går inte i förskola, grundskola och gymnasium i Sverige i dag. De går miste om sin rätt till utbildning, om kulturupplevelser samt ett livsnödvändigt lärande och meningsfulla sammanhang. Kulturförvaltningen i Malmö stad satsar på Kulturell allemansrätt för alla stadens barn och unga och har tagit fram ett flexibelt kulturutbud som ökar likvärdigheten för dessa barn och unga. Föredrag och workshop.

Årets konferencier Rijal Mbamba inviger Mänskliga Rättighetsdagarna 2023 tillsammans med gäster på temat ”Rätten till utbildning och arbete”.