Årets program

Hösten 2022 lanserade Humanium Metal kampanjen Sverige Har Ett Sår. Där lyftes uppmaningen att röster måste få höras. Nu vill vi tillsammans med bildjournalist Moa Källström utforska hur personer i utsatthet och framför allt personer i förorten drabbade av vapenvåld porträtteras. Hur tar man sig an en sådan uppgift och hur ska man förhålla sig som fotograf och tolkare av någons berättelse? Moa Källström är utbildad journalist och har i sin utbildning till bildjournalist bland annat arbetat med personer drabbade av vapenvåld.

I ett Sverige där ”arbetslinjen” råder kan man tro att alla försök till arbete skulle uppmuntras.Men,  för personer med funktionsnedsättning – är budskapet snarare är att de INTE ska arbeta.I alla fall inte om de har sjukersättning, och vill behålla den. På det personliga planet skapar detta en inlåsningseffekt, och för det allmänna innebär det en förlust av just deras bidrag – till det som kunde ha blivit ett mer inkluderande samhälle.

Arbetar du för en svensk civilsamhällesorganisation som främjar demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter? Är du redo att dela med dig av dina nätverk och din kunskap? Då kan Svenska institutets Leader Lab vara något för dig. Kom och hör mer om hur du via Svenska institutet kan växa som ledare, vässa ditt opinionsskapande och utbyta erfarenheter i ett globalt nätverk av ledare från civilsamhället.

AI används i allt större utsträckning i vårt samhälle. Vilka risker för diskriminering för det med sig? I DO:s aktuella rapport om användandet av AI inom arbetslivet beskrivs några av de risker som finns och hur medvetenheten om dessa ser ut bland arbetsgivare.

Årets vinnare av Ordfronts demokratipris är Susanna Wolk och hennes projekt ”Nolla Utanförskapet” (NU). NU arbetar med unga mellan 12–25 år från socialt och ekonomiskt segregerade områden runt Stockholm, Malmö och Göteborg, som inte har kontakterna utanför sina orter. Kärnan i NU:s verksamhet är läxhjälp och utbildningar på företag med företagsanställda, så att dessa unga personer får inspiration till gymnasie- och universitetsstudier, nätverk och arbetsrelaterade kontakter. Demokratiprisjuryn motiverar sitt beslut med att Nolla Utanförskapet arbetar på ett nytänkande sätt och skapar möjligheter till utbildning och deltagande i samhället för människor som annars kanske inte fått den möjligheten. 

Trots massiv kritik väljer Tidöpartierna att gå vidare med ett lagförslag om anmälningsplikt mot papperslösa som nu ska utredas. Den så kallade angiverilagen innebär att skolpersonal, samt medarbetare inom myndigheter, sjukvård och socialtjänst, skulle tvingas ange människor som de egentligen har i uppgift att hjälpa och stötta. Vilka blir konsekvenserna om ett papperslöst barn riskerar att rapporteras till polisen om hen går till skolan? Hur kommer detta påverka människors rätt till utbildning och vård? Och hur påverkas lärarnas arbetssituation, och elevernas trygghet, om de ska behöva ange de elever vars ömsesidiga förtroende de byggt upp? Mänskliga rättigheter, som rätt till skolgång och rätt till vård, ska existera i samhället och inte bara finnas på papper. Om en rättighet inte är tillgänglig på riktigt står det i strid med grundläggande principer.  Vi samtalar om vad som kan göras för att en angiverilag inte ska se dagens ljus. Och om hur lärare ser på sitt uppdrag och vad som riskerar att hända för dem – men inte minst för de barn och ungdomar som riskerar att inte kunna gå till skolan. 

För att utjämna ojämlika uppväxtvillkor arbetar Erikshjälpen Framtidsverkstad i socialt underprivilegierade områden utifrån ett helhetskoncept, som bland annat syftar till att stärka barn och ungas möjligheter att lyckas med sin skolgång och föräldrars förmåga och möjligheter att ta sig in och etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att bygga föräldrakraft skapas förändringskraft för flera generationer framåt.

Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland unga visar forskning att ideellt engagemang har hälsofrämjande effekter. Men vad krävs för att fler unga ska ta steget ut i ideellt engagemang och hur kan föreningar nå fler unga? I detta samtal bjuder vi in unga som får berätta om hur de hittade sitt ideella engagemang och hur volontärskap kan hjälpa en att omvandla oro till action

Skolmiljön och andra samhälleliga institutioner är platser där många unga HBTQIA+personer upplever en stor otrygghet och utsätts för kränkningar och diskriminering. I ett samtal får vi ta del av unga HBTQIA+-personers egna berättelser om hur vuxenvärlden många gånger brister i sitt bemötande. Vad kan du göra i din professionella roll för att bidra till en trygg och inkluderande miljö för alla barn och unga?

Att många unga personer idag saknar gymnasieexamen beskrivs ofta som en av våra stora samtidsutmaningar, men sällan hör man röster från den här gruppen själva reflektera kring sina erfarenheter av skola och utbildning. Under det här seminariet får man göra just det. Seminariet är en del av ett större projekt som under hösten pågått på Södra Folkhögskolan i Helsingborg.

I det här miniseminariet får ni ett smakprov på hur fysisk aktivitet och rättigheter kombineras för att stärka unga tjejer, deras fysiska och psykiska hälsa. I projektet Girls up! har vi skapat en metod perfekt för föreningar och skola med övningar innan och efter aktivitet för stärkt självkänsla och sänkt stress. Satsningen bidrar till att stärka ungas kunskaper kring rättigheter och stärka sin hälsa och öka ungas delaktighet och livsutrymme.  Kom och testa övningar och hör mer om projektet och metoden. 

Vad händer med skolgången när klimatet förändras? Barnfonden är en barnrättsorganisation som arbetar för barns rätt till trygghet i områden som drabbas av klimatförändringar. Med utgångspunkt från två pågående projekt i Etiopien kommer generalsekreterare Martina Hibell att prata om hur klimatförändringarnas effekter påverkar barns möjlighet att gå i skolan och hur Barnfonden arbetar för att fler barn ska få tillgång till utbildning i ett klimat som förändras.

Is there a way to support academics who face reprisals from oppressive governments? Yes – more than 600 universities worldwide unite in the Scholars at Risk network to host researchers prevented to express themselves freely. Standing up for the academic freedom worldwide, the network has arranged temporary placements for more than 300 researchers each year. 

Barn och ungas rättigheter till likvärdig utbildning.Att klara skolan är en viktig skyddsfaktor. Personligt ombud för unga 12-17 år kommer arbeta med att stärka barnens röster samt  finna och dokumentera brister i välfärden som drabbar unga samt lyfta  systemfel  i syfte att förbättra genom dialog och samverkan med offentliga aktörerProjektets mål är att utveckla förebyggande arbetssätt riktat till unga med psykisk ohälsa som stödjer dem att klara skolan och motverka studieavbrott, ha tillgång till vänner och sociala sammanhang och att rätt stöd lämnas i rätt tid. 

FN:s konvention om barnets rättigheter är sedan 2020 införlivad i svensk lagstiftning. Barn har rätt till tillförlitlig och tillgänglig kommunikation, inklusive information om den offentliga sektorns uppdrag och tjänster. I dagsläget saknas kunskap om hur man kan utveckla och stärka offentlig kommunikation ur ett barnrättsperspektiv. Webbplatsen Lilla Rädda Barnen lanserades 2023 och ges som exempel under seminariet på vad det konkret innebär att implementera barnkonventionen i praktiken.

Människohandel och exploatering i arbetslivet orsakar stort mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska förluster. De som utnyttjas befinner sig ofta utanför de sociala skyddsnäten och arbetets organisering gör att människor hålls kvar i fattigdom och utanförskap. Projektet Tillsammans mot Exploatering syftar till att utveckla metoder för stöd, bygga nätverk mellan idéburna aktörer för att upptäcka personer i utsatthet.

Den globala skolan är biståndsmyndigheten Sidas skolverksamhet som erbjuder kompetensutveckling för lärare och ledare inom utbildning! Hur kan de stora perspektiven, fattigdom, demokrati och klimatet bli en del av unga människors  vardag utan att kännas skrämmande eller främmande? Välkomna att ta del av några av Den globala skolans erfarenheter om skolförbättring på temat lärande för en global hållbar utveckling och de metoder och resurser som finns tillgängliga.

Välkommen till ett miniseminarium som berör rätten till arbete och utbildning och vikten av individuella stödinsatser.Inom funktionshindersrörelsen finns omfattande vittnesmål från personer som kommit in på utbildningsprogram eller fått arbete, men tvingats sluta p.g.a. uteblivna stödinsatser eller obefintligt hjälpmedel - trots en lagstiftad rätt till dessa. Om rätten till arbete och utbildning är universella rättigheter, varför "tar det stopp" för vissa grupper?I detta miniseminarium diskuterar konsekvenserna för individen och för samhället, när rätten till utbildning och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning får en villkorad prislapp.

Konstnären och Pussy Riot-medlemmen Lusine Djanyan använder ofta konsten som förmedlare av ett politiskt budskap. Som ett vasst men fredligt vapen mot förtryck, våld, demokratisk regression och förföljelse. Hennes konstnärliga protester har främst uppmärksammats då den handlat om kritik mot den ryska regimen och president Putin, mindre synlig men närmare hjärtat står dock hennes idoga arbete för att få världen att se vad som pågår i Nagorno Karabach. Född armenier använder hon sina och sin familjs erfarenheter och omvandlar sorg och ilska till betydelsefull, personlig konst.  Välkommen till ett samtal om vad konst kan betyda och vad världen måste få veta.  

Är du intresserad av att arbeta med mänskliga rättigheter i relation till globala frågor? Ta då möjligheten att knyta nya kontakter och få tips och råd för att få drömjobbet på MR-dagarnas karriärmingel! På plats kommer Volontärbyrån, Göteborgs universitet och Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF), berätta mer om möjligheter till engagemang samt framtida jobb.Anmäl dig genom att mejla ditt namn till malin.nordlander@mrdagarna.se. Det är kostnadsfritt att delta på minglet.