Programpunkter

Läxor är ett underskattat redskap för att skapa motivation och samarbete. Föreläsningen utgår ifrån nordisk och internationell forskning om vad som är gynnsamt och vad som bidar till likvärdighet och mångfald i läxprocessen. Utdrag ges ur svensk läxhistoria. Gruppläxor och felkällor i lärares läxpraktik diskuteras. Exempel ges på samarbetsläxor!

Villkoren för vår omvärldsorientering har förändrats i grunden. För skolans del kräver detta en vetenskapligt underbyggd anpassning och ett språkligt tilltal som kommer elever tillmötes. Sten Arevik talar om utmaningar och möjligheter i ljuset av IKT, kunskapsuppdraget, utvecklingspsykologi och didaktisk teori. Ytterst handlar detta om demokrati. 

Kraven på skolorna om att ge nyanlända och asylsökande elever en god undervisning som möter deras behov är stora. Skolinspektionen har granskat hur dessa elevers skolsituation ser ut och visar både på goda exempel på kvalitativ undervisning, och vilka fallgropar många skolor riskerar att trilla ner i. Du får även veta vilka krav som ställs på skolan.

Hållbar Utveckling ingår i läroplanen på både grundskolenivå och i gymnasieskolan. Det faktum att hållbarhetsutmaningar ofta är både komplexa och värdeladdade kan vara utmanande både för både lärare och elever. Brädspelet DILEMMA är ett interaktivt verktyg för att närma sig dessa frågor på ett lekfullt och värderingsfritt sätt.

Ta världen in i ditt klassrum och lyft elevens blick över sin egen horisont. Med digitala verktyg kan du fördjupa elevernas lärande på sätt som en textbok inte kan.
Medverkande: Sara Bruun, språklärare och en av Lärarnas Riksförbunds #ämnesspanare samt kapitelförfattare i boken ”Vi får det att funka – framgångsrika exempel på IT i skolan”
Arrangör: Lärarnas Riksförbund

Kryddgårdsskolan ligger i Rosengård i Malmö stad. Här går 375 elever som talar 25 språk. Vid julavslutningen 2015 steg gymnasiebehörigheten bland niorna på Kryddgårdsskolan mest av alla skolor i Malmö, jämfört med ett år tidigare. Meritvärdet är topp 5 i Malmö. Hur lyckades de med det?

Välkommen till en föreläsning som ger dig redskap på hur man kan bli bättre på att definiera och effektivisera sin egen skolas uppdrag och mod till att våga fatta obekväma beslut.

Läsambassadören Anne-Marie Körling samtalar med läraren och forskaren Carina Fast om hur man som lärare på bästa sätt kan engagera hemmet som resurs för att utveckla barns läsinlärning. Hur kan vi tillsammans med hemmet öka barns läslust? Hur kan föräldrar och andra vuxna stimulera barnets intresse för det skrivna språket på ett lekfullt sätt?

OECD riktar svidande kritik mot det svenska skolsystemet, attityden i klassrummen och svenska lärares låga status. Motivation och mental träning är en självklarhet inom idrotten, men saknas helt i den svenska skolan. Kan mental träning motivera elever att prestera bättre och bidra till att fler elever når målen i LgR11? 

Caroline Agné, verksamhetsledare för Illustratörcentrum och Lisa Medin, serietecknare och illustratör, berättar genom exempel från tidigare workshops om hur man kan integrera illustration, animation och grafisk form i skolans undervisning och i läromedlen. Illustratörcentrum är Sveriges största förmedlare av visuell kommunikation, vi är en ideell förening med stöd från Statens Kulturråd.   

Jonas Linderoth har en idé om hur lärarens roll kan återupprättas. Han kritiserar de pedagogiska idéer som florerat i Sverige från 90-talet och framåt. Läraren är en person som kan något och som lär ut, som har en idé om hur det ska gå till och som har struktur på undervisningen. Han menar att en sådan pedagogik är något som gynnar de svagaste eleverna. 

Här får du inspiration, gratis tillgång till digitalt material och en inbjudan till samarbete! Gymnasielärare kommer att visa några exempel från ett samarbete mellan Kommuner för att ta fram kvalitetssäkrade digitala lärresurser. Syftet är att ta fram bättre öppna läromedel som enkelt kan individanpassas. Du kommer också att få en inbjudan att själv delta i projektet.
Digitala Akademin drivs av KTH, Stockholms Universitet, Stockholms Stad och Learnify.

”Jag har slagit upp det här ordet, jag fattar ändå inte vad det betyder!”
”Jag kan inte hitta svaret på den här frågan, det står ingenstans i texten!”
”Alla ord i den här texten är nyckelord, får jag stryka under hela texten?”
Ja, hur ger vi elever strategier att på egen hand förstå ord i en text? Hur hjälper vi elever att förstå att texter måste tolkas och att frågor kan besvaras på olika nivåer? Och hur kan vi få elever att identifiera nyckelinformation i en text?
Under en föreläsning av författarna till läromedlet Spegla språket, Laila Guvå och Åse Wewel, fördjupar vi oss i dessa frågor.

Sedan 1 juli är det obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning och läs- och skrivutveckling i årskurs 1 i grundskolan. Bedömningsstöden ska användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter. Genom materialet kan du även få redan på om en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans och utmaningar.  Men hur gör man rent praktiskt? Vad gör man efter bedömningen? 

Det bor 40 000 barn i samhällsvård. Barn som sällan lyftes i samhällsdebatten annat än när en placering misslyckats. Sällan får vi ta del av barns berättelser om hur bra det fick de den dagen någon vågade se dem och göra en orosanmälan till socialtjänsten. Ni kommer få ta del av barns berättelser om vad de önskar att ni som förskole/skolpersonal kan göra för att deras liv ska bli än bättre. 

Att lära sig ett skolspråk tar 6-8 år för en nyanländ elev. Den tiden har vi inte. Läromedelsförfattaren Tiia Ojala visar hur man kan arbeta med nyanlända så att de både får skolkunskaper kopplade till Lgr 11 samt förbättrar sin svenska med hjälp av genrepedagogikens cirkelmodell och formativt förhållningssätt. 

Sven-Eric Liedman säger att kunskap är frigörande. Som professor i idéhistoria är hans dröm att skolan både ska utbilda och bilda. Det är då lärandet får fäste i människan genom hela livet    

Hur växer olika våldsutövande identiteter växer fram? Vad är upplevd verklighet och därmed övertygelse för de människorna som har den identiteten? Just vad identitet är och leder till är extra viktigt att försöka reda ut. Identitet, det egna jaget, uppstår inte plötsligt bara av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle runtomkring. Hur kan vi hantera det?

Träffa Åsa Elebring och Annika Morelius från Skolverket och hör om den senaste kompetensutvecklingsinsatsen inom specialpedagogik. Möt också Kristina Szönyi, fil.dr i pedagogik som i forskning och utvecklingsarbete arbetat med elevers delaktighet. Kristina har ansvarat för de inledande avsnitten i Skolverkets nya satsning. Hon kommer att berätta om hur ”delaktighetsmodellen” ger ett bra stöd för att observera, samtala, ta del av elevernas erfarenheter och vid kollegiala reflektioner. Hon kommer också prata kring hur lärmiljön påverkar och skapar villkor för elevers delaktighet.