Programpunkter

Det tidligere flyplassområdet Fornebu i Bærum, skal utvikles til et grønt og urbant område samtidig som de etableres som et nullutslippsområde.De høye klimaambisjonene innebærer blant annet at vi må endre  reisevaner og ta i bruk ny teknologi.Bærum kommune ønsker å teste ut ny teknologi for å få til nødvendig omstilling til lavutslippssamfunnet.Tilgang til data, datadeling og kommunikasjonen av informasjonen som ligger i data, mener vi er viktig for å endre adferd, arbeidsprosesser og metoder.Statens vegvesen og Bærum kommune samarbeider ønsker et langsiktig samarbeid for å lære  og teste ut datadeling fra kjøretøy og tellere, med  Fornebu som testarena.

Ung i trafikken fikk tilskudd av Samferdselsdepartementet for å gjennomføre pilotprosjektet Rus, holdninger og atferd i valgfag trafikk skoleåret 2021-2022. Opplegget tar i bruk en ny innfallsvinkel og metode for at elevene i valgfaget skal tilegne seg verktøy for å mestre vanskelige valgsituasjoner i trafikken.

I Göteborg har hastighetssänkning av bussar med hjälp av geofencing testats sedan 2015. Nu har Göteborgs stad tillsammans med AB Volvo tagit detta ett steg längre genom att tillhandahålla geofence-informationen i en egenutvecklad IT-plattform. Geofence kan skapas för hastighet och eldrift och göras tillgänglig som öppna data. Plattformen ger exempelvis möjlighet att förmedla lägre hastighet än föreskriven på ett dynamiskt sätt, vilket kan vara användbart i känsliga områden runt skolor eller i samband med event. Detta har hittills använts i testsammanhang men tanken är att på sikt kunna tillämpa i verklig trafik för upphandlade fordonsflottor.

Trafikverket genomför vart tredje år (sedan år 2000) en undersökning om föräldrars uppfattning om deras barns väg till skolan. Undersökningen ger en nulägesbild, men kan även påvisa om det skett några förändringar över tid för t ex val av färdsätt, skolvägens påverkan vid skolval, föräldrarnas bedömning av skolvägens trafiksäkerhet och de största riskerna. Den visar också föräldrarnas olika bedömningar av skolvägens trafiksäkerhet beroende på barnets ålder och om resan sker i större eller mindre tätort eller på landsbygd.
 

A-traktorer/mopedbilar och ungdomars mobilitet är mycket centrala frågor för alla som arbetar med trafiksäkerhet.

För att nå målet att ingen ska dö eller skadas allvarligt i vägtrafiken måste hastigheten anpassas utifrån människans förmåga att hantera en kollision med hjälp av skyddsutrustning. En svensk expertgrupp har gjort en bedömning kring vad som kan tänkas vara tillåtet och tekniskt möjligt med aktiva och passiva säkerhetssystem bland de säkraste nya bilarna år 2030. Säkra hastigheter för frontal- och sidokrock för personbilar samt krock av personbilar med lastbilar, motorcyklar, cyklister och fotgängare ska diskuteras.

Sverige hör till länderna med högst säkerhet för barn i trafik. Trots detta skadas barn i trafiken både som fordonspassagerare och oskyddade trafikanter. En kartläggning av registrerade personskador hos barn i STRADA (2000-2020) visar på skadefördelning och olyckstyp samt utvecklingen över tid. Denna studie tydliggör att det krävs mer insatser för barn, speciellt som oskyddade trafikanter, i det svenska transportsystemet.

Utbildarnas perspektiv - dagens situation för utbildning och provsystem och utmaningar för framtiden kopplat till trafiksäkerhet, ekonomi, effektivitet, synen på utbildning, utveckling av pedagogik, kommunikativa utmaningar, integration och arbetsmarknad. 

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI:s, Generaldirektör talar i ett filmat inslag kring utmaningar och möjligheter inom trafiksäkerhet.

Resvanor, behov av mobilitet, inställning till olika färdmedel påverkas av både ålder, fas i livet och en föränderlig omvärld. Vad tycker och tänker ungdomar kring dessa frågor? Det satsas idag stora resurser på att få oss att ställa bilen och i stället välja cykel och kollektivtrafik. Kan vi räkna med att dagens unga kommer att göra mer hållbara val i framtiden än tidigare generationer?NTF Väst har med hjälp av Ungdomsbarometern och i samarbete med Halmstad kommun och SAFER genomfört en undersökning med ungdomar (15-24 år) i Västsverige för att ta reda på just detta. Några nyckelinsikter från studien presenteras.

Test

Under passet berör vi manöverutrymmet för aktörer på olika stationer i den (straff)rättsliga kedjan från initiativ över ny lagstiftning till det slutgiltiga skede där aktörerna i den praktiska verkligheten utifrån sina olika roller ­– med de begränsningar och möjligheter som följer med respektive roll – skall och måste försöka hantera lagstiftningen.