Sessions

Questions or else: richard.noll@kgu.de

Långa vårdköer. Underbemanning och brist på kvalificerad personal. En åldrande befolkning som skapar ett allt högre tryck på systemet. Och nu dessutom skenande kostnader och lågkonjunktur. Vem orkar tänka på e-hälsovisioner? 

På det här seminariet samtalar vi kring vad vi kan göra redan idag för att digitalisera den kommunala hälso- och sjukvården. Vilken nytta får vi om vi använder de möjligheter som finns idag och på vilket sätt kan digitaliseringen ge nytta nu och i framtiden

Third party apps extend the capabilities of electronic health record systems by offering additional capabilities and features, streamlining processes in specific therapeutic areas, bringing in patient generated health data, and providing advanced analytics and AI functionalities to get more benefits out of the data in the system.The HL7 FHIR specification is an enabler for this. This showcase presents dozens of FHIR apps connected to dozens of FHIR capable platforms.

Följ med på en lär-resa med flera hållplatser!Vid workshopen presenterar projektdeltagarna erfarenheter från projektet PACE och tillsammans har vi reflekterande samtal kring runda bord med kollegor från olika organisationer och delar av landet. Ambitionen är att inspirera, reflektera och erbjuda lärandesamtal med personer som står inför likartade utmaningar. Utgångspunkten är att egenmonitorering i samverkan mellan patient och vårdgivare skapar ökad trygghet, bättre kliniska resultat och en mer effektiv vård. Om PACE
Vinnova projektet PACE har pågått i drygt två år och avslutades i maj i år. Arbetet har syftat till att utveckla innehåll för egenmonitorering inom cancer samt att testa lösningarna på onkologklinikerna i Region Kronoberg och Region Jönköpings Län.Workshopen riktar sig till personer som är intresserade av egenmonitorering generellt och personer som arbetar med att introducera egenmonitorering i praktiken.

Digitalisering av vård och omsorg tillsammans med transformationen till nära vård ställer höga krav på kommuner och regioner. Att förstå fördelarna med nya uppkopplade produkter och sensorer är lätt men att föra in dem i verksamheten på ett ordnat sätt kräver stort engagemang och uppbyggnad av nya strukturer.
Sodexo har en väl beprövad, cirkulär, lösning för distribution och återanvändning av medicintekniska produkter. Vi har verktyg för välfärden, vården och vardagen som låter våra kunder fokusera på att digitalisera sitt arbetssätt utan att behöva bygga upp digital och logistisk infrastruktur.
Joachim Hilding berättar om Sodexos nya plattform för kommuner, regioner och privata vårdgivare där 20 års erfarenhet av att återanvända medicintekniska produkter kombineras med säker hantering av både patient- och vårdrelaterad data.

Uppgiftsväxling/ delande (Task shifting / sharing) 
Varför?Vården har alltid utvecklats och förändrats, vi gör inte på samma sätt och vi arbetar inte på samma vis som vi gjorde ens för bara 10–20 år sedan.  Medicinsk utveckling bidrar såklart, men förändringar sker även utifrån att samhället förändras. Våra behov, våra utmaningar och möjligheter ser inte ut på samma vis längre som förr. Vi måste helt enkelt anpassa oss och förändras utifrån de förutsättningar vi har. Med en ökad andel åldrande befolkning och en minskad andel av befolkning i arbetsför ålder går ekvationen inte ihop om vi fortsätter arbeta som vi gör i dag helt enkelt. Vare sig vi vill eller inte måste vi ändra våra arbetssätt. Det är annars som att stoppa en våg med händerna. Det går inte, men vi kan lära oss att surfa på vågen!

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten berättar hur de tillsammans involverade invånare i sina två regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter om listningstjänst och ge förslag på hur en nationell listningstjänst kan inrättas i statlig regi.

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

Idag finns ett antal AI-baserade verktyg för automatiserad anamnes och triage inom primärvården. Det finns en stark tilltro till att dessa verktyg ska effektivisera verksamheten, stärka säkerheten och öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Stämmer detta? Länge har vi grundat våra uppfattningar kring antaganden och mindre utvärderingar, men nu kan vi äntligen börja ta del av vetenskapliga resultat. 

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Masterclass@vitalis. En grundläggande eHälsoutbildning där enbart fysisk medverkan som delegat är möjlig.

Personer med dövhet/hörselnedsättning är en stor grupp som har problem i kommunikation med andra. Framför allt blir svårt att genomföra telefonsamtal.
Detta ger upphov till problem i både vardag och arbete:Beställ tid på vårdcentralenRinga 112 eller 1177FamiljenAlla sammanhang som blir lättare eller bara kan lösas med ett telefonsamtalLär dig mer om lösningar för detta och se exempel på hur man gör i praktiken.
T-Meeting TERA är ett hjälpmedel som gör att personer med dövhet/hörselnedsättning kan ringa och ta emot telefonsamtal med hjälp av autotextning (AI transkribering). De som inte kan eller vill tala själv kan använda talsyntes. TERA kan förutom i telefonsamtal användas för möten på plats eller med video.
Det är allt viktigare att hushålla med samhällets resurser. Tillsammans med experter på samhällsekonomiska analyser har vi tagit fram en beräkning av nyttan av TERA. Analysen visar på en nytta upp till 8 gånger kostnaden. Nyttan består både av rena besparingar och ökad livskvalitet (QALY) för individen och dess omgivning.

Forskningsprojektet "Hur klickar vi med vården?" Är en vetenskaplig studie av den digifysiska utvecklingen inom svensk primärvård och initierades hösten 2022 av SKR. Utförare är en grupp forskare vid Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.  Studien är pågående och avser att utifrån en mixed method ansats analysera registerdata och beskriva utvecklingen av patienters digitala och fysiska kontakter och vårdmönster inom primärvård/första linjens vård under tiden januari 2020- december 2022. Studien är en uppföljning och vidareutveckling av studien "Digitala vårdmöten med läkare" och inkluderar utöver intervjuer med patienter och professionella "användare" även en omvärldsanalys av vilka tjänster som utvecklats och testats under de senaste åren i samband med  & efter Covid..