Sessions

De mänskliga rättigheterna är universella. Men i praktiken beror dina rättigheter på vem du är, var du bor och vilken regim du lever under. I det ockuperade och blockerade Gaza är övergrepp på de mänskliga rättigheterna omfattande och vanliga. Den pågående COVID19-pandemin visar därutöver på avsaknaden av grundläggande sjukvårdsutrustning Ansvaret för civilbefolkningen är dessutom delat mellan Hamas de-facto regim och ockupationsmakten Israel. Medan aktörerna skyller på varandra drabbas civila generellt och speciellt kvinnor, barn och politiska fångar.  

Alla ska vara inkluderade i vårt samhälle. Men har alla samma möjligheter att delta i samhället på lika villkor och vad är det som krävs för detta? Är det så att möjligheterna är olika beroende på var man bor?
Samtalet är en timme långt.

För en rättvis, stabil och inkluderande bostadspolitik- men hur?
Hur vi bor i Sverige idag har i stor utsträckning påverkats av bostadspolitikens utformning under en längre period. Den moderna svenska bostadspolitiken som utarbetades från 1940-talet och framåt kom att präglas av ideal om generella lösningar på bostadsmarknaden, snarare än selektiva och riktade enbart  till de allra mest behövande. 
Idag står den svenska bostadspolitiken återigen vid ett vägskäl. Boendesegregation, trångboddhet och osäkert boende samt en växande ojämlikhet mellan dem som hyr och dem äger sitt boende eller vilka som bor trångt och osäkert, har under de senaste decennierna kommit att sätta en tydlig prägel på den svenska bostadsmarknaden. Det råder dessutom oenighet om vad som bör göras, men de flesta verkar hålla med om att något måste ske.
Eftersom Sverige återigen genomgår en bostadskris, och vi vet att stora bostadspolitiska förändringar alltid följt på perioder av bostadskris, bör ingen bli förvånad om det igen blir stora förändringar i politiken under de kommande åren. Men vilken väg ska vi välja?

I utrikesdeklarationen 2020 slog utrikesminister Ann Linde fast att: ”Alla män­niskor har rätt att leva i trygghet oavsett var man bor”. Samtidigt rapporteras återkommande om hot, hat och angrepp mot religiösa minoriteter i Europa och Sverige. Men hur ser det idag egentligen?

Stora institutioner såsom FAO har insett vikten av att erkänna familjejordbrukets roll för att uppfylla målen för hållbar utveckling. Trots detta utsätts småbrukare för allt större risker och är ofta offer för tvångsförflyttningar, våld och trakasserier. Idag står denna grupp för 70% av den mat som föder världen, men själva drabbas de värst av alla när det gäller hunger. De och deras gårdar försvinner i en allt snabbare takt i och med: Löner som inte går att leva påLandgrabbingExpansionen av det storskaliga, industriella jordbruketBrist på effektiv hjälp från statliga myndigheterEfter att den globala småbrukarrörelsen arbetat för en deklaration för deras och andra lantarbetares rättigheter så antog FN:s generalförsamling den i december 2018 med 119 medlemsstaters röster för och 7 emot – bland dem Sverige. Nu när den antagits är deklarationen ett kraftfullt verktyg för att söka rättvisa och gynnsamma nationella och politiska åtgärder gällande mat, jordbruk, frön och mark. Vi kommer att prata om hur under detta miniseminarium! Föreläsare: Pelle BengtsbergPelle Bengtsberg har studerat vårt globala matsystemet på det av Slow Food grundade universitet University of Gastronomic Sciences, i norra Italien. Som slutarbete i Italien studerade Pelle huruvida FN:s deklaration för småbrukares rättigheter kan appliceras i Sverige, ett projekt som resulterat i engagemang inom organisationen FIAN.  

Under digitala Mänskliga Rättighetsdagarna kan du som besökare ta del av dramaprojektet Home/less som är skriven av RFSL Newcomers Performing Arts Project samt nyskrivna texter av National Black Theatre of Sweden (NBTS). Filmerna är invävda i programmet under konferensens tre dagar. Här kan du se alla läsningar samlade. Filmerna kommer att textas i efterhand.

Under det här seminariet kommer vi att undersöka vad ett värdigt flyktingmottagande kan innebära? Vi kommer att titta på två kontexter, Sverige och Uganda.Finns det lärdomar Sverige kan dra av Ugandas flyktingmottagande?  Vad innebär det att se människor som en resurs och vad får ett sådant förhållningssätt för konsekvenser för den enskilda människan? Vilka exempel finns lokalt i Sverige när det gäller att se nyanländas egen förmåga att vara en del av och bidra till sitt nya lokalsamhälle? I det här seminariet kommer en panel att diskutera hur det civila samhället kan bidra till att  upprätthålla människors värdighet i Sverige och globalt.

Hur kan ett verktyg som är utvecklat för att möta behov hos människorättsförsvarare på Kuba bidra till att sprida kunskap om individers mänskliga rättigheter och uppmärksamma brister inom svensk tvångsvård? Detta seminarium fokuserar på utmaningar med insamling och spridning av information inom svensk tvångsvård samt presenterar verktyget Defenders’ Database. 

Krisen i Venezuela och Donald Trumps planer på att bygga en mur mot Mexiko har bidragit till att rikta mediernas strålkastarljus mot Latinamerika. Men i omvärldens döda vinkel - i Pandemins kaos- avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Utifrån ett systemkritiskt perspektiv vill vi öppna för ett samtal om dagens utvecklingsparadigm och hur det bidrar till att minska utrymmet för civilsamhället, inte bara i Latinamerika utan globalt.  

Möjligheten att ta del av och utöva kultur är en mänsklig
rättighet, men förutsättningarna ser olika ut beroende på var i landet vi bor.
Vad behövs för att skapa mer jämlika förutsättningar för ett aktivt kulturliv i
hela landet?

Mobbning och psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Sverige. Seminariet syftar till att ge en lägesbild och att synliggöra utmaningar och lösningar. Hur ska vi leva upp till Barnkonventionen och de sociala hållbarhetsmålen i Agenda 2030? Friends presenterar ny antologi där den främsta forskningen i världen varvas med barns och ungas egna berättelser om mobbning. Möt bokens skribenter i ett spännande samtal med internationellt perspektiv.  

Ambitionen är att en stad ska vara till för alla. Men vilka är egentligen ”alla”?  Staden som den ser ut idag planeras, byggs och förvaltas ur ett normativt perspektiv som utestänger vissa grupper, oftast grupper och individer vilkas rättigheter redan är utsatta. För att uppnå mer jämlika stadsmiljöer behövs en mångfald av röster. Invånardrivna processer och inkluderande planering bidrar till att utveckla platser som är välkomnande för alla.

Det finns en ojämlikhet i vilka som deltar i val, upplever sig delaktiga i samhället och hörs i samhällsdebatten. Och klyftorna är kopplade till socioekonomiska faktorer. Delegationen mot segregation har i en rapport undersökt det demokratiska deltagandet och den upplevda möjligheten att delta i demokratin och samhället i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med andra områden. Jesper Bornlinder Thiborg presenterar rapporten. Därefter följer ett samtal om åtgärder för att göra deltagandet i demokratin mer jämlikt.Webbinariet genomförs i Teams. Du behöver inte ha Teams för att kunna delta, utan kan välja alternativet “titta på webben”. Deltar du via en telefon behöver du ha installerat Teams-appen. Ha din video avstängd under mötet. Ditt ljud kommer automatiskt att vara avstängt men du kommer att ha möjlighet att skriva frågor eller kommentarer i chatten.

Diskriminering inom utbildningsområdet var den vanligaste anmälan till Antidiskrimineringsbyrån Uppsala 2019. Skiljer sig elevers rättigheter i skolan beroende på var de bor eller i vilket område skolan ligger? Vilka erfarenheter finns av framgångsrikt arbete mot diskriminering? Om socioekonomiska aspekter i diskrimineringsmönster och hur skolor arbetar förebyggande mot diskriminering.

Det finns en utbredd antiziganism och diskriminering av romer på bostadsmarknaden. Sverige har återkommande fått kritik av flera FN-kommittéer för att inte göra tillräckligt inom området. Vi lyfter problematiken och visar exempel på hur aktörer kan arbeta på nationell, regional och kommunal nivå.

Ulrika Funered, ordförande i OSSE:s permanenta råd medverkar under seminariet. Moderator är Anders Mellbourn, vice ordförande i OSSE-nätverket. OSSE – Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa – samlar 57 medlemsstater i Europa och Nordamerika. Uttrycket ”från Vancouver till Vladivostok” brukar beskriva OSSE:s geografiska omfång. Denna samarbetsorganisation leds under 2021 av Sverige genom utrikesminister Ann Linde. I många länder har demokrati och mänskliga rättigheter satts under press de senaste åren. Nu utnyttjas pandemin av ledare världen över för att  dra åt tumskruvarna och sätta demokratin ur spel. Vad kan OSSE och Sverige som ordförande för OSSE göra för att motverka den farliga utvecklingen? Hur kan stater och civilsamhällen utnyttja de åtaganden som gjorts inom ramen för OSSE för att vända trenden? Pandeldeltagare: tba.   

Normaliseringen av populism och relaterade former av nationalism påverkar demokratiska institutioner och praktiker i flera europeiska länder, inte minst i Sverige. Vilken bild av demokrati har den som menar att ett ”enat folk” har suveränens rätt att begränsa minoriteters och individers rättigheter? Vilka strategier är rimliga om demokratin som respekterar minoriteter ska ha en framtid? Seminariet modereras av Johanna Romare.

Vad händer på kort och lång sikt i segregerade kommuner post-Corona? Förstärks ojämlikheten eller solidariteten? Hur påverkas individer och grupper? Kan vardagsberättelser nyansera bilden, förebygga populism, demokratihot? Med stöd av Botkyrka kommuns sociala riskanalyser, Mångkulturellt centrums insamling av Botkyrkabors levda erfarenheter av krisen, mediehuset Fanzingo och exempel från LUCS, nationellt diskuteras framtida arbete mot ojämlikhet och ökad segregation.Seminariet livesändes och är tyvärr inte tillgängligt i efterhand.

2016 infördes den så kallade bosättningslagen som innebär att alla kommuner ska dela på ansvaret att ta emot nyanlända för bosättning. Syftet är att förbättra och skynda på nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Fördelningen är också tänkt att vara mer proportionerlig i förhållande till kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända, vilket resulterar i att Stockholms län tar emot ungefär en tredjedel av alla nyanlända som årligen anvisas enligt bosättningslagen. Länsstyrelsen i Stockholm har med utgångspunkt i FN:s ramverk för en lämplig bostad följt upp bosättningslagen och nyanländas boendesituation i länet och sammanställt resultaten i en rapport som släpps våren 2020.   Under seminariet visar vi att både tidsbegränsade kontrakt – som i hög utsträckning tillämpas i länet – samt bostadens kvalitet är av betydelse för nyanländas boendesituation och möjligheter att tillgodogöra sig andra rättigheter. Vi bestyrker FN:s konstaterande att en lämplig bostad är mer än endast tak över huvudet och bekräftar med tydlighet betydelsen av ett boende som passar hushållets behov för ett fungerande vardagsliv och för välmående, för möjligheten att fokusera på arbete och studier, för trygghet och för att främja tillhörighet och inkludering. Även barns rättigheter påverkas negativt, till exempel rätt till lek och vila, samt en levnadsstandard som tillgodoser flickor och pojkars utveckling i bred mening. Vi visar även hur nyanlända personer kan vara extra utsatta i sin boendesituation utifrån individuella faktorer som till exempel sin sexualitet, sitt kön och sin könsidentitet eller funktionsförmåga. Några av de resultat som presenteras under seminariet visar att många nyanlända hushåll har lämnat sin anvisningskommun drygt två år efter mottagandet, framförallt kommuner som tillämpar strikta tidsbegränsade kontrakt om två år. 40 procent av de som lämnat sin kommun är barn under 18 år. Det innebär ytterligare uppbrott från trygghet, vänner, familj, skola och arbete för människor som ofta redan upplevt flera uppbrott. Rapporten bygger på en enkät till kommunerna respektive till det civila samhällets organisationer, på nyanlända vuxna och barns egen expertis och erfarenheter genom intervjuer, samt på specialbeställd statistik över nyanländas flyttmönster. Under seminariet kommer nyanländas egen expertis och erfarenheter av sin boendesituation i Stockholms län att presenteras på ett kreativt och spännande sätt. Seminariet inbegriper även en diskussion om utvecklingsmöjligheter för att förbättra nyanländas boendesituation och därmed främja att även andra rättigheter tillgodoses. Seminariet leds av Länsstyrelsen i Stockholm. 
 
 

Hur kan vi synliggöra och minska romers utsatthet på bostadsmarknaden? Hur kan vi förändra den här situationen på inte minst diskursiv och strukturell nivå?  Malmö mot Diskriminering och Romskt informations- och kunskapscenter Malmö stad har båda under lång tid på olika sätt och många gånger tillsammans arbetat med frågan bostadsdiskriminering och romers utsatthet på bostadsmarknaden. De samverkar nu i ett projekt för att stärka romska rättighetsbärare och samtidigt tillsammans med bostadsbolag och andra aktörer förändra diskriminerande strukturer på bostadsmarknaden.I vårt gemensamma seminarium lyfter vi det vi ser, hur vi har arbetat med frågan och inte minst hur viktigt det har varit för våra respektive verksamheter att ha stöd av varandra och möjligheterna som skapas av det samarbetet. Vi delar också aktuella erfarenheter och kunskaper från det pågående projektet. Mattias Gardell, professor vid Uppsala universitet  och Vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR), deltar som kommentator samt i det efterföljande samtalet med åhörarna.