Programpunkter

Mänskliga Rättighetsdagarna i Uppsala öppnar med en fullmatad sändning från livestudion på Uppsala Konsert & kongress. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, hälsar välkomna till Uppsala. Studiovärd Josette Bushell-Mingo med gäster pratar om rätten till bostad, segregation och hur året med Covid-19 påverkat arbetet med mänskliga rättigheter. National Black Theater of Sweden läser nyskrivna texter och vittnesmål på temat ”hem”. Dessutom får ni träffa årets Per Anger pristagare S’bu Innocent Zikode och höra ingen mindre än FN:s tidigare specialrapportör om rätten till bostad hälsa er välkomna. Missa inte!

Ett temamingel arrangerat av Mänskliga Rättighetsdagarna på temat Konflikt och klimatförändringar. Ta chansen att få diskutera ämnet tillsammans med inbjudna gäster från Amazon Watch Sverige, Latinamerikagrupperna och Svenska kyrkans Unga.

Normaliseringen av populism och relaterade former av nationalism påverkar demokratiska institutioner och praktiker i flera europeiska länder, inte minst i Sverige. Vilken bild av demokrati har den som menar att ett ”enat folk” har suveränens rätt att begränsa minoriteters och individers rättigheter? Vilka strategier är rimliga om demokratin som respekterar minoriteter ska ha en framtid? Seminariet modereras av Johanna Romare.

När kan det uppstå problem? Vad måste bostadsbolag och hyresvärdar uppmärksamma i sitt arbete? Och vilka åtgärder leder egentligen till minskad segregation?

2050 beräknas 70 procent av jordens befolkning bo i städer. Flykten från landsbygden och en kraftig urbanisering förvärrar redan existerande orättvisor för kvinnor och män. Hur ska vi stödja de som kämpar för allas rätt till bostad?

Platsen där barn lever och bor på är en viktig faktor för deras hälsa och möjligheter till
utveckling. I seminariet får vi ta del av exempel på hur barnhälsovården
tillsammans med lokalsamhället kan jobba för att nå ut brett och anpassa sina
insatser utifrån behoven som finns lokalt. 

I utrikesdeklarationen 2020 slog utrikesminister Ann Linde fast att: ”Alla män­niskor har rätt att leva i trygghet oavsett var man bor”. Samtidigt rapporteras återkommande om hot, hat och angrepp mot religiösa minoriteter i Europa och Sverige. Men hur ser det idag egentligen?

Panelen problematiserar dagens nyliberala syn på urfolks marker som hotar hela kulturers existens. Fokus ligger på urfolk, särskilt samer, och ställer frågor som: Vad är boende? Hur relaterar boende till upplevelser och kulturella föreställningar om samhörighet med andra människor, mark, djur, natur och tidigare generationer? Hur har urfolks rättigheter tillgodosetts eller inte historiskt och idag? Vad händer när en stark koppling mellan folk och marker bryts?

Storskaliga jordbruksinvesteringar är vanliga inom bistånd till Afrika. Dessa projekt kan ha stora konsekvenser för människor som bor där - samt för deras mänskliga rättigheter - speciellt när projekt utlovas men aldrig förverkligas. Linda Engström har undersökt detta fenomen med hjälp av en fallstudie från ett sockerplantage i Tanzania. Malin Nystrand har tittat på pågående och avbrutna projekt för storskaligt jordbruk, bland annat i Uganda. Samtalet modereras av Mats Hårsmar, bitr. kanslichef på EBA.

Vi är alla beroende av att det finns någon som skyddar oss människor när vi är som allra svagast. Corona-pandemin har påverkat alla samhällsgrupper men förutsättningarna och motståndskraft att hantera krisen har sett olika ut. Ett demokratiskt samhälle bygger på respekt och delaktighet där man är trygg där man bor och att man får den vård och omsorg man behöver också vid extraordinära händelser som vid en pandemi.För den som är särskilt sårbar på grund av en funktionsnedsättning och dess familj finns en oro hur man försvarar människovärdet och vilka etiska principer som skall råda under en pandemi. Inte minst när det gäller boende och vårdinsatser.Under pandemin har etiska överväganden och hur grundläggande mänskliga värden genomsyrat vård och boende för de mest sårbara i vårt samhälle väckt många frågor. Inte minst hur vi kan säkerställa att människovärdesprincipen ledsagar kommuners och regioners agerande och beslut i framtiden.Regionernas olika tillämpningar av Socialstyrelsens Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden har väckt oro. Är mänskliga rättigheter och etiska värden ett postnummerlotteri vid en pandemi?Vilka lärdomar tar vi med oss av pandemins påverkan på olika rättighetsbärares liv och vilka etiska värden och principer skall gälla?

I media används ofta ett tillspetsat språk om en avvecklande landsbygd och en våldsam förort. Båda platser konstrueras, som oattraktiva och utan framtidstro. Platserna stigmatiseras och boende framställs antingen som offer eller skapare av problem. Hur påverkas platserna av medias rapportering och allmänhetens bild? Vad gör stigmatiseringen med människorna som bor där? Hur påverkar viljan att bo kvar och engagera sig för platsens utveckling?

Människor som lever i fattigdom, som saknar stabila hus och krishanteringssystem, är mer utsatta för klimatkrisen. Faktorer som kön och ålder, om du har ett handikapp, påverkar också utsattheten. Vad kan göras? Välkommen till ett samtal om klimaträttigheter, rätten till klimatsäkra hus och infrastruktur, samt vad som kan göras för att stärka människors motståndskraft för klimatkrisen. (Samtalet kommer att hållas och textas på svenska). 

För en rättvis, stabil och inkluderande bostadspolitik- men hur?
Hur vi bor i Sverige idag har i stor utsträckning påverkats av bostadspolitikens utformning under en längre period. Den moderna svenska bostadspolitiken som utarbetades från 1940-talet och framåt kom att präglas av ideal om generella lösningar på bostadsmarknaden, snarare än selektiva och riktade enbart  till de allra mest behövande. 
Idag står den svenska bostadspolitiken återigen vid ett vägskäl. Boendesegregation, trångboddhet och osäkert boende samt en växande ojämlikhet mellan dem som hyr och dem äger sitt boende eller vilka som bor trångt och osäkert, har under de senaste decennierna kommit att sätta en tydlig prägel på den svenska bostadsmarknaden. Det råder dessutom oenighet om vad som bör göras, men de flesta verkar hålla med om att något måste ske.
Eftersom Sverige återigen genomgår en bostadskris, och vi vet att stora bostadspolitiska förändringar alltid följt på perioder av bostadskris, bör ingen bli förvånad om det igen blir stora förändringar i politiken under de kommande åren. Men vilken väg ska vi välja?

För personer som vårdas på landets tvångsvårdsinstitutioner är det viktigt att beakta de mänskliga rättigheterna så ingen hålls frihetsberövad om det inte är absolut nödvändigt. I detta seminarium diskuteras orsak, utmaningar och konsekvensen av att intagna inte kan lämna institutioner samt vilka åtgärder som behöver tas och hur vi tillsammans kan verka för en förbättrad möjlighet för intagna att bo och leva ett liv i frihet.

Dagens lagstiftning på det familjepolitiska området skapar svårigheter för många familjer som faller utanför normen. När samkönade par med barn flyttar mellan olika länder kan det innebära att den ena föräldern förlorar sitt juridiska föräldraskap.  Här belyser vi problemen och ger förslag till förbättringar. 

Krisen i Venezuela och Donald Trumps planer på att bygga en mur mot Mexiko har bidragit till att rikta mediernas strålkastarljus mot Latinamerika. Men i omvärldens döda vinkel - i Pandemins kaos- avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Utifrån ett systemkritiskt perspektiv vill vi öppna för ett samtal om dagens utvecklingsparadigm och hur det bidrar till att minska utrymmet för civilsamhället, inte bara i Latinamerika utan globalt.  

Frågan om mångfald är central i folkbildningspolitiken. allas möjlighet att vara delaktiga i kulturen är viktigt för demokrati och folkhälsa. Men vilken betydelse har folkbildningen – Sveriges största kulturarena - för mångfalden inom kulturområdet? Med vilka strategier kan verksamheten förnyas och mångfalden öka och vilka utmaningar finns? Ett panelsamtal med utgångspunkt i utvärderingen Mångfald och förnyelse, som nyligen publicerades av Folkbildningsrådet.

Många unga drömmer om att utbilda sig och förändra världen. Men hur ser varje individs möjlighet till utbildning egentligen ut och vad har unga i Sverige och Guatemala gemensamt? Personliga berättelser och fakta varvas med röster från engagerade gymnasieungdomar.

Sverige sägs ofta vara ett av de bästa länder för barn att växa upp i och har varit pionjärer i arbetet för att skydda barn från våld. Ändå osynliggörs barns behov och rättigheter när de flyr till skyddat boende, trots att barnkonventionen nu blivit lag. Vad händer när ett barn som upplevt våld får skydd och hur påverkar det barnets liv? I rapporten Min tur att berätta har Sveriges Stadsmissioner och Bris pratat med barn som upplevt våld och som vistats i ett eller flera skyddade boenden.

Rätten till bostad innebär mer än enbart tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Men bostad som en rättighet nämns idag alltför sällan när byggande och bostadspolitik diskuteras. Ofta byggs och renoveras fastigheter för andra grupper än de som saknar bostad eller har en otrygg ställning på bostadsmarknaden.  Hur kan dagens bostadspolitik reformeras så att allas grundläggande rättigheter i högre grad respekteras? Vem är ansvarig? Är  social bostadspolitik vägen dit? För närvarande arbetar bostadsminister Märta Stenevi fram en ny politik inom området och regeringen har tillsatt en kommission på ämnet. Vad innehåller den och vilka politiska åtgärder behövs för att alla ska kunna ta del av en bra bostad?