Programpunkter

Koll på lagen är ett arvsfondsprojekt som syftar till att ge ungdomar kunskaper om vardagsjuridik och verktyg för att praktiskt kunna ta tillvara på sina rättigheter och möjligheter att bemöta orättvisor.

FN:s viktigaste roll är att förebygga krig och konflikter, främja fred men även att verka för universella mänskliga rättigheter. Samtidigt är FN inte bättre än sina medlemsstater. Hur starkt kan FN då stå sig när allt fler medlemsstater utvecklas mot autokratier? Vad gör det med granskningen av hur stater lever upp till sina åtaganden på MR-området? Och vad gör det med FN:s trovärdighet när en stat med vetorätt i Säkerhetsrådet startar ett aggressionskrig, i strid med FN-stadgan, och därmed förhindrar ett ingripande från FN. Diskussioner förs och har förts om behovet av att förändra, demokratisera, FN. Är det en utveckling som krävs och önskas – hur ska den i så fall förverkligas? Vilken relevans kommer FN kommer att ha i framtiden?

Myanmar’s post-coup crisis is well into its 2nd year and the human rights situation has sharply worsened. Nonetheless, rights defenders and journalists have continued their tireless work supporting rights and access to information. This panel of Myanmar rights defenders explores the current situation with a focus on their experiences and asks questions like: What strategies have they adopted to continue their work and deal with post-coup challenges? And what possible solutions do they see for resolving this crisis?

 Afrikagrupperna invites you to an interesting conversation about gender-based violence between Winnet Shamuyarira, Militarisation and Violence against Women Coordinator, from the organisation WoMin (Women in mining) and our secretary general Louise Lindfors. Gender-based violence is one of the most pronounced expressions of the unequal power relations between women and men globally. For example, in Southern Africa, women in communities affected by extractives projects - mining, plantations and large energy projects - face violence daily at the hands of the police, army and private security, often with the active support of the state. Women have been raped, sexually harassed, and coerced into exchanging sex for jobs, water and firewood.  In this seminar we wish to underline the importance of campaigning for societies free from violence and safety for all women and girls and gender nonconforming people. 
 
Men’s and boys’ violence against women and girls is a crime that is ongoing 24/7, every day of the year. In Sweden, a woman is killed by a man every third week. In southern Africa, the effects from the pandemic are horrifying. While the world was trying to flatten the corona curve, the gender-based violence curve was silently and increasingly growing. Did you know the rate of femicides in South Africa is nearly five times higher than in the rest of the world? In Namibia gender-based violence has been described as the new pandemic. During national lockdowns and restrictions people have been forced to isolate in their homes, locked up with their perpetrators, and the reported violence has increased dramatically.  
 
There is a mutual collaboration between patriarchy and capitalism which permeates life at all society levels. Growing economic insecurity and related vulnerabilities are undermining efforts to secure gender equality. GBV is deeply rooted in harmful cultural norms and stereotypes that perpetuate inequality and powerlessness, in particular of women and girls and gender nonconforming people. Various other factors, such as poverty, lack of education and livelihood opportunities, and impunity for crime and abuse, also contribute to and reinforce a culture of violence and discrimination based on gender. 
What can you do to join the cause? The conversation will promote action and will push for the global 16 days of activism against gender-based violence campaign. Afrikagrupperna welcomes Winnet Shamuyarira to explain the context in southern Africa, what’s behind the statistics and showcase examples from ground-breaking feminist work. 
 
This seminar will highlight the global campaign “16 days of activism against gender-based violence” and spread knowledge about what can be done to address the global issue of GBV and femicide in southern Africa and globally.  

Vad innebär ett tryggt och säkert Sverige för alla? Vad behöver dagens unga för stöd och åtgärder för att det ska bli en realitet? Och inte minst när vi ser utmaningarna utifrån ett socio-ekonomiskt perspektiv. I detta samtal kommer panelen dela med sig av både sakkunskaper och egna erfarenheter.  

I en tid när rättsstaten och demokratin är satt under tryck i flera europeiska grannländer är det viktigt att diskutera om vår egen demokrati och vår egen rättsstat är tryggad. I ett panelsamtal diskuterar forskare från Uppsala universitet hur den konstitutionella beredskapen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Är vår demokrati och de mänskliga rättigheterna skyddade från att monteras ner av populistiska krafter?

Definitionen om civilsamhället håller på att ritas om och vissa grupper får inte ta samma utrymme eller exkluderas helt genom både politiken och opinionsbildning.  Vad ligger bakom detta förflyttande och hur kan civilsamhället vända på det för att få tillbaka ett sammansvetsat och inkluderande samhälle oavsett etnisk bakgrund, religiositet eller politisk läggning.  I samtalet diskuterar vi utifrån egna erfarenheter och med utdrag från Islamofobi rapporten som är framtagen av BRÅ. 

Vad vet vi om rasism och diskriminering i skolan och hur det upplevs? Representanter från Fredens Hus samtalar med forskare kring vad vi vet.

Climate change affects human rights in numerous ways. One of the impacts is forced migration due to rising sea levels, drought, flooding and food scarcity. And the most vulnerable suffer the most. Scott Leckie is the Founder and Director of Displacement Solutions (DS). DS works with climate displaced persons, communities, governments and the UN to find rights-based land solutions to climate displacement. In this seminar Scott Leckie describes how DS has taken human rights work one-step further from merely blaming governments for human rights abuses, to also solve situations where forcibly displaced people have lost their homes.

Det offentliga Sverige använder sig alltmer av AI, artificiell intelligens. Det innebär nya risker – för både enskilda och grupper. Tar myndigheter ansvar så att deras AI-användning är rättssäker, exempelvis inte diskriminerar? Hur ser det ut idag? Vad behöver göras? Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius inleder. 

Bristande rättssäkerhet – en konsekvens av otillåten påverkan och tystnadskulturerInom lokal och regional nivå handläggs ärenden och utförs uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor i egenskap av bland annat brukare, patienter och klienter. Det är viktigt att dessa ärenden och uppgifter sköts sakligt och opartiskt och att individer får en likvärdig behandling. Under senare år har otillåten påverkan mot kommunal personal ökat vilket riskerar att leda till felaktigt fattade beslut, att beslut inte fattas, självcensur och tystnadskulturer hos tjänstepersoner i kommuner och regioner, något som kan påverka rättssäkerheten. Under seminarier så diskuteras hur tystnadskulturer och otillåten påverkan riskerar att sätta grundläggande rättsprinciper ur spel vilket utgör ett hot mot vårt demokratiska system och de mänskliga rättigheterna.

Väck din nyfikenhet och kreativitet till liv i en prova-på-workshop med Clowner utan Gränser. Genom glädje och humor skapar vi en ny arena för ledarskap, samarbete och gruppdynamik och du får med dig lekfulla verktyg och idéer att integrera i ditt arbete med barn och unga. Det handlar om barnrätt i praktiken – för ett tryggt liv innehåller god psykosocial hälsa, en meningsfull fritid och att kunna framtidstro även i svåra situationer.

De senaste åren har präglats av allt större fokus på våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor – frågor som i grund och botten handlar om fundamentala mänskliga rättigheter. Att förebygga våldet är ett av regeringens mål. Men hur då? Har vi tillräcklig kunskap? Hur fungerar det i praktiken?

Hur påverkas tjejers hälsa och livsvillkor av objektifiering, snäva skönhetsideal och en ouppnåelig livsstil? En majoritet av alla tjejer lider av nedstämdhet, ångest, sömnproblem och andra psykiska besvär. Ungas digitala vardag och sociala medier är stora påverkansfaktorer på tjejers psykiska mående och livsvillkor. 

I de flesta arbetsgrupper finns det någon som lever eller har levt i en relation där våld förekommer. Att vara utsatt för våld ger negativa konsekvenser för hälsan och kan även påverka arbetsförmågan. Men arbetsplatsen kan också vara en viktig frizon och ett stöd. Under de senaste åren har detta uppmärksammats allt mer. Vilket ansvar har arbetsgivaren, HR och fackligt förtroendevalda? Och vad kan du som kollega göra för att ge stöd? 

Vad händer på FNs klimatmöte COP 27 i Egypten? Forskarnätverket Researchers Desk network rapporterar direkt från mötet via länk.

Vem bestämmer över din rätt till jämlik bedömning när du söker stöd får att få jobb eller försörjning? Är det en människa eller en maskin? De flesta känner inte till risker för diskriminering och otrygghet när offentlig sektor använder algoritmer för automatiserat beslutsfattande. Hur kan vi arbeta för att artificiell intelligens, AI, ska stärka mänskliga rättigheter och inte utestänga oss som avviker från majoritetsnormen?

En förutsättning för kvinnors trygghet och frihet från sexuellt våld är att de kan sätta ord på våldet och definiera handlingar som kränkningar. När kvinnor i Egypten 2011 började berätta vad de utsattes för och formulerade sig, förändrades det offentliga samtalet om sexuellt våld. Det väcker bl a frågor om språkets roll för våldsutsatta kvinnor i asylprocessen och om kvinnojourers syn på språkets betydelse för att nå ut och skapa rättvisa.

Skolan ska enligt lag präglas av trygghet. Trots detta känner sig många osäkra i skolan idag. Otryggheten har stora konsekvenser för elevers psykiska hälsa, skollust och kunskapsutveckling. Friends, Skolinspektionen och elevrepresentanter från Elevernas riksförbund och det centrala elevrådet i Malmö diskuterar i detta panelsamtal otryggheten och dess konsekvenser, samt lyfter beprövade metoder för att tillgodose alla elevers rätt till trygghet.

Ultra fast fashion, klädindustrin som producerar kläder snabbare och billigare än någonsin och svenskarna älskar det! Men finns det en baksida av att kunna klicka hem en klänning för 50kr från andra sidan jorden? Vem är det som egentligen får betala kostnaden? Är de miljön eller fabriksarbetare? Finns det en baksida vi svenskar inte vill se eller prata om?