Programpunkter

Inera har i närmare tio år följt hur Webcert används i vårdens vardag och vilka utmaningar och möjligheter som finns i dagens digitala intygsflöden. Nu tar vi med oss våra kunskaper och siktar mot de möjligheter som öppnas genom E-hälsomyndighetens uppdrag kring en sammanhållen intygshantering. I presentationen delar vi våra viktigaste lärdomar och hur vi med ett datadrivet och användarcentrerat arbetssätt kan minska den administrativa bördan.

The Region Stockholm is facing a growing need to map large volumes of healthcare information to standardized terminology systems such as SNOMED CT. This is driven both by the implementation of new electronic health record systems and by upcoming interoperability requirements under the European Health Data Space (EHDS). Today, this mapping work is performed manually by specialised informaticians. The process is time-consuming and difficult to scale. In 2025, we conducted a feasability study exploring whether large language models could support this work. The results show that large language models (LLMs) can assist the mapping process by suggesting relevant concepts, identifying synonyms, and navigating the correct hierarchies within terminology systems. In this presentation, we will share the results of the study and discuss how LLMs could help streamline terminology mapping—freeing up resources while improving the quality and interoperability in healthcare.

Läkemedelsverket ger vägledning och rådgivning för att möjliggöra innovation. Information om när och hur myndigheten kan ge stöd under utvecklingsprocessen av framtidens e-hälsolösningar

Sverige är på väg att få en ny hälsodataregisterlag och med den en ny och mer flexibel lagstiftning för insamling av hälsodata till de  nationella hälsodataregistren. En av de nya möjligheterna är insamlingar av uppgifter från primärvården och om rekvisitionsläkemedel till Socialstyrelsen. Vi har påbörjat arbetet och berättar om våra förslag och planering för kommande år

Ett pass med presentation, dialog och samtal tillsammans med systemleverantörer m fl.Presentation av den kommande portalen som blir en central plats för anslutningen till NDI med stöd för test och utveckling. Vi diskuterar vilket stöd portalen kan ge i både verksamhets- och teknikfrågor och vilka behov sektorn har i arbetet med att ansluta till digital infrastruktur.

Fler äldre, lägre invandring och färre i arbetsför ålder innebär att vård och omsorg måste rekrytera tiotusentals nya medarbetare i nya grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning är en nödvändig resurs. I gruppen finns kompetens, erfarenheter och perspektiv som kan stärka vård och omsorg. En kompetens är mänsklig och empatisk kontakt som blir ännu viktigare när robotar träder in. För att denna rekrytering ska fungera behövs fler utbildningsplatser, bredare rekrytering och framför allt en inkluderande arbetsmiljö som gör att medarbetare lockas och stannar. Förutom ergonomisk och fysisk tillgänglighet innefattar en sådan miljö flexibla scheman, inflytande och stödjande teamwork. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger rätt till arbete och bygger på universell utformning – alltså att från början planera utifrån olika behov, inte när ”behov uppstår”. Detta stämmer också med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att undvika diskriminering.

Hur kan AI förändra vardagen i kommunal verksamhet? Kalmar kommun har tagit ett stort kliv mot framtidens dokumentation genom att införa tal-till-text-teknologi. Målet är enkelt: mindre tid på administration och mer tid för kärnuppdraget – mötet med medborgaren.Men resan handlar om mer än teknik. Den handlar om informationssäkerhet och hur vi navigerar i en juridisk gråzon. För att möjliggöra AI för tal-till-text deltog Kalmar kommun i IMY:s regulatoriska sandlåda. Nu vill vi dela med oss av resultatet. 

Utveckling av omvårdnadsplaner med stöd av ICNP är ett strategiskt sätt att implementera strukturerat språk för beskrivning av omvårdnad. En ytterligare vinst med detta är om det görs på nationell nivå och därigenom kan bidra till ett mer samlat arbetssätt. Nationella kunskapsbaserade omvårdnadsplaner kan bidra till vårdkvalitet främja informationshantering inom och mellan olika elektroniska journalsystemen i hälso- och sjukvården.

Region Västerbotten delar erfarenheten av att byta teknik bakom1177 direkt. Vad blev skillnaden?

Hur förbereder vi vården på det oväntade? I vårt projekt utvecklar vi en innovativ VR-plattform för träning i masskadehändelser. Här möts sjukvård, teknik och pedagogik för att skapa en realistisk, säker och skalbar lärmiljö – där personal kan öva beslutsfattande under press utan risk för patienter. Med stöd av forskning, användarmedverkan och avancerad interaktivitet vill vi visa hur virtuell simulering kan stärka beredskap, samverkan och patientsäkerhet i framtidens vård.

During this lecture you will be introduced to an ongoing multidisciplinary research project within Västra Götalandsregionen with the goal to highlight the potential and challenges in creating synthetic patient journals for AI development in primary care.

How can research in digital health become an integrated part of driving and anchoring the digital transformation of health care?

Digital transformation lovar samhällsvärde men nyttorna uteblir ofta trots tydliga mål, kalkyler och planer. Varför händer det, och hur kan styrningen hålla ihop över tid?
Föreläsningen visar hur digital transformation och nyttorealisering behöver styras som en sammanhållen process, där reflexiv styrning kopplar ihop strategi, beslut och praktik så att digitala satsningar faktiskt leder till samhällsvärde.

Vad kan vården lära av patienterna? Mer än man tror. Vi visar hur Patientbehovsdatabasen samlar patienters och patientföreningars erfarenheter av problem, behov och möjliga förbättringar i vården. Databasen hjälper vårdgivare att utveckla vården med hänsyn till patientens perspektiv.Patientbehovsdatabasen är ett projekt inom HDS

Region Stockholm arbetar med att införa en terminologitjänst för att skapa ordning, struktur och överblick över de kodverk, termer och urval som används i vårdens IT-system. Idag är informationen utspridd, ofta dold i systemen eller lagrad i excelark, vilket försvårar enhetlighet och semantisk interoperabilitet. Genom införandet av Ineras terminologitjänst får regionen ett gemensamt verktyg för att dela, kvalitetssäkra och återanvända terminologi på ett systematiskt sätt. Presentationen beskriver utmaningar och framgångar längs vägen; att organisera införandeprojektet, behov av olika kompetenser och nya arbetssätt, hitta piloter, samverkan med Inera samt andra regioner m.m. Målet är att inspirera andra regioner och visa hur en terminologitjänst kan stärka datakvalitet, effektivitet och patientsäkerhet.

🚀 Hur skapar vi evidens och vårdnytta när medicinteknik förändrar hela arbetssätt, inte bara behandlingen? Seminariet belyser varför kliniska studier inom medicinteknik skiljer sig från läkemedel, vilka utmaningar korta produktcykler, lärkurvor i nu teknik och komplexa vårdmiljöer innebär. Med ett konkret exempel från avancerad robotkirurgi och ett strategiskt industriperspektiv ger seminariet både praktiska insikter och principiella lärdomar för hur förutsättningar för framtidens kliniska studier kan utformas.

Varje år genomförs en nordisk studie kallad ”Nordic National Health Portals”. Inera representerar Sverige genom 1177.se. Syftet med studien är att inspirera över landgränserna och att ge insikter kring likheter och skillnader som kan användas för att utveckla egna tjänster eller etablera samarbete.Föreläsningen hålls på svenska och norska.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) inom hälso- och sjukvården öppnar upp för många nya möjligheter, men också för utmaningar. Tekniken används idag inom hälso- och sjukvården och kommer fortsatt vara ett viktigt verktyg för en effektiv och säker vård. För att säkerställa att AI används på bästa sätt är det viktigt att tekniken regleras.

•    Syfte och nyttan för användare (region, nationell uppföljning, patient)•    Visualiseringar och målgruppsanpassad statistik •    Vad har vi lärt oss?Vad händer nu? ”